Steve Bould

Steve Bould föddes i Stoke-on-Trent. Han startade sin karriär, i stadsklubben Stoke City, 1978 samtidigt som han gick i skolan. I november 1980 skrev han på sitt seniorkontrakt med klubben, och första framträdandet kom i 3-2 förlusten mot Middlesbrough i september 1981. Då fick han spela som högerback i ett väldigt desarmerat Stoke. Trots detta, så kunde han inte etablera sig i startelvan, och blev därför utlånad till Torquay United i oktober 1982. Anledningen var att han behövde skaffa sig rutin för att kunna spela för en klubb som Stoke. Han spelade nio matcher under sessionen i Torquay.

Återkomsten till Stoke blev bättre. Tack vare att Mick Mills bytte position från högerback till mittback för att ersätta Paul Dyson, så fick Bould allt mer framträdanden med tiden. Detta visade sig vara en bra manöver av Stoke då Bould visade sig vara utmärkt på ytterkanten och han blev viktigare för klubben. En av anledningarna till att Stoke inte fick en play-off plats under säsongen 1986-87 berodde på, enligt många, att Steve Bould missat avslutningen av säsongen på grund av en ryggskada.

Säsongen 1987-88 visade han återigen sin dominans, och var utan tvekan andraligans bästa försvarare. Detta ledde till att både Arsenal och Everton fick upp ögonen för honom. Efter förhandlingar med båda klubbarna så landade beslutet på Arsenal. Under sina sju säsonger hos ”Potters” spelade han 211 tävlingsmatcher. Han gjorde sju mål för stadsklubben.

Arsenal FC Arsenal betalade £390’000 för engelsmannen. En liten summa jämfört med vad Stoke krävde. Den 13 juni 1988 blev han officiellt en Arsenal spelare, och det var starten på ”the famous back four” som Bould blev delaktig in. Han bildade ett försvar tillsammans med Tony Adams, Nigel Winterburn och gamla lagkamraten i Stoke, Lee Dixon.

Bould kunde inte fått en bättre start på karriären i Arsenal. Klubben vann titeln både 1988/89 och 1990/91. Bould var bland annat med i den dramatiska matchen på Anfield 1989. Arsenal var tvunget att vinna med tvåmåls marginal mot ligaettan Liverpool i sista matchen. Med endast sekunder kvar av matchen, som stod 1-0 till Arsenal, så avgjorde Michael Thomas. Matchen slutade 2-0 och Arsenal bärgade titeln på Anifeld.
Bould blev även framröstad som årets spelare 1991/92 av fansen, trots att laget endast slutade fyra i ligan. Arsenal hade tidigt åkt ut ur både Europa cupen och FA cupen.

Premier League startade säsongen 1992/93, och det var ingen mindre än Bould som fick göra Arsenals första mål i det nya ligaformatet. Han gjorde 1-0 målet i 4-2 förlusten mot Norwich på Highbury. Skador stoppade honom från spel både FA Cup- och ligacupfinalen som Arsenal vann den säsongen. Efter vinsten i Cupvinnarcupen säsongen därpå, hamnade Arsenal i en liten svacka.

Spekulationerna om att Bould gjort sitt i Arsenal kom när Wenger blev manager för klubben i oktober 1996. Framförallt då han ofta var andra valet bakom Martin Keown. Istället blev det tvärtom. Bould var med i laget som vann dubbeln 1997/98. Bould assisterade Tony Adams i det så kända 4-0 mot Everton i matchen som gav Arsenal ligatiteln. Hans sista säsong i Arsenal var förödande. I FA cupen blev Arsenal utslaget i semifinalen efter ett mål i förlängningen av Ryan Giggs. En månad senare fick laget se sig slaget av Manchester United i ligan. Bould hann göra 8 mål i 372 tävlingsmatcher under sina elva år i London.

Sunderland
Bould anslöt till ett nyligen uppflyttat Sunderland sommaren 1999. Laget betalade £500’000 för engelsmannen. Tillskillnad från innan, så hade Bould inte åldern med sig längre. Bould blev tilldelad kaptensbindeln efter att Kevin Ball lämnat klubben i december 1999. Han tog klubben till en sjunde plats i ligan, strax utanför Europaplatsen. Säsongen 2000/01 blev väldigt kort. Efter endast en match var han tvungen att avsluta sin spelarkarriär på grund av en ledinflammation. Det blev endast 21 ligaframträdanden för Bould i Sunderland-tröjan. Det blev sammanlagt nio titlar, som spelare, för engelsmannen från Stoke, men framför allt så kommer han alltid att förbli en legend i Arsenal.

Tränarkarriären
Direkt efter att spelarkarriären beslöt sig Steve Bould för att skaffa sig UEFAs tränarlicens. I juni 2001 flyttade han tillbaka till Arsenal och började träna ungdomslagen. Han var huvudtränare för Arsenals U18 lag, som vann Premier Academy League 2008/09 och 2009/10. Laget vann även FA Youth Cup säsongen 2008/09.

Steve Bould återförenades med Arsene Wenger på bänken. Detta efter att Pat Rice beslutat sig att gå i pension efter säsongen 2011/12. Sedan dess har Steve Bould varit assisterande tränare åt Arsenals A-lag. 

Under dessa år som tränare har han fått se många spelare ta klivet upp från akademin till proffsligan. Spelare som gått igenom Steve Bould är: Nicklas Bendtner, Kieran Gibbs, Jack Wilshere, Emmanuel Frimpong, Anthony Stokes, Wojciech Szczesny, Armand Traore, Cesc Fabregas, Sebastian Larsson, Johan Djourou, Oguzhan Özyakup, Justin Hoyte, Kristoffer Olsson, Serge Gnabry, m.fl. Listan är väldigt lång, och många har lyckats riktigt bra under sina år som seniorer.

Under Steve Boulds tid som tränare för Arsenal U18 lag så brukade det gå ganska bra. Laget anmälde sig till Premier Academy League inför säsongen 2004/05. Laget spelade 224 matcher under de åtta säsongerna som Bould var tränare. Han vann 128 av de matcherna, förlorade 62 och spelade oavgjort i 34 av dom.

När Arsene Wenger lämnade klubben sommaren 2018 var det många som trodde att även Boulds tid var över. Men nye huvudtränaren Unai Emery valde att behålla Arsenalveteranen i ledarstaben som assistant head coach.

Många spelare har hyllat Bould för sitt sätt att förbättra spelarna. I en intervju med the Mirror så pratade Bould mycket om hur spelet har förändrats sedan han började med fotboll. För i tiden var det mycket uppvärmning utan boll, medan det nu är tvärt om. Spelare som Jack Wilshere har pratat om Boulds energi som tränare. Att han säger till så fort du gör något fel och han hjälper dig väldigt mycket.