Medlemmar: 6496 st.
Visa menyn

Axel Asplund

When the spring turns to summer

Axel Asplund – sön 23 apr 2017 kl 23:08

Det var härligt att få uppleva känslan av att tiden står still igen. Den där känslan som bara infinner sig när Arsenal leder i en svår och viktig match och allt man vill är att domaren ska blåsa av matchen. Så upplevde jag den tid som förflöt från Alexis mål fram till det att klockan nådde minut 121 och Arsenal blev klart för klubbens tredje FA-cupfinal sedan 2014. Känslan överträffas bara av den tillfredsställelse som uppstår när matchen till sist är över.

Läs mer

Han skulle ha blivit en av de största

Axel Asplund – ons 19 apr 2017 kl 23:45

En match på skakig stream från Arsenal TV Online efter att inte ha sett Arsenal spela på ett par månader kan vara dagens höjdpunkt en lördag i juli. I alla fall om man tycker sig ha fått se framtiden springa omkring och vara självlysande på Arsenals mittfält. Så tänkte i alla fall jag 2008.

Läs mer

Egenskapen som räddar mig gång på gång

Axel Asplund – fre 14 apr 2017 kl 12:32

Mitt jobb som högstadielärare kräver många egenskaper. En av de viktigaste är tålamod. Elever gör - tänka sig - inte alltid exakt som jag vill, eller säger till dem. Ibland inte ens om jag säger till dem två gånger. Det förekommer till och med, och nu tror jag att många blir förvånade, att de gör exakt tvärtemot vad de har blivit tillsagda.

Läs mer

London och Stockholm i skuggan av terrorn

Axel Asplund – mån 10 apr 2017 kl 09:40

På bara ett par veckor har städerna jag återkommer till så ofta jag kan drabbats av liknande terrordåd. Bilar blev till mordvapen på Westminster Bridge i London och på Drottninggatan i Stockholm. Jag kan inte kalla mig stockholmare och jag kan inte kalla mig londoner, men likförbannat är det mina städer. Städer jag har återkommit till i alla mina åldrar och städer jag alltid kommer att återvända till. Oavsett vad någon dåre får mig att känna i form av tvivel och rädsla.

Läs mer

The comeback kid

Axel Asplund – fre 31 mar 2017 kl 15:52

För att citera Barack Obama: “Is this thing still on?”.

Läs mer

Cyklopen analyserar

Axel Asplund – sön 9 dec 2012 kl 20:59

Det var fint att få uppleva en seger igen. Det var nästan som att jag hade glömt bort hur det känns att vinna i ligan.

Matchen igår var knappast en sådan som det kommer att skrivas böcker om i framtiden, men den var ett klart fall framåt jämfört med hur det såg ut mot Swansea. Jag brukar hävda på mitt jobb att utskällningar inte leder till någon förbättring, och jag är ganska säker på att jag har rätt – åtminstone om man jobbar med tonåringar. Jobbar man med superbortskämda 25-åringar kan det nog emellanåt finnas en poäng med att ryta till för att påminna dem om att de inte kan vänta på att någon annan ska ta ansvar, så Steve Boulds omskrivna avhyvling av laget efter Swansea-förlusten var nog på sin plats.

Igår var Arsenal tydligt det dominerande laget på Emirates och nog var siffrorna något i underkant. Lukas Podolski tyckte nog å sin sida att 2-0 speglade matchbilden perfekt, för någon annan förklaring än det kan jag inte se till hans fantastiskt svaga avslut över ribban från två meters håll.

Det har debatterats om att Santi Cazorla filmade innan domaren blåste för straff i den första halvleken. Här är jag medveten om att jag är så enögd att jag skulle platsa bland cykloperna på ön Youra i Odysséen, men var det inte en touch på Cazorlas ben? I det läget, i hög fart, kanske det var svårt att hålla balansen.

Eller så filmade han bara, precis som alla andra - engelsmän såväl som utländska spelare.

Det var starkt av Arteta att slå straffarna så pass säkert som han gjorde efter missen mot Fulham. Jag hoppas att han kan spela en större roll offensivt än vad han har gjort den här säsongen, för jag tycker inte att han är den perfekta mittfältsliberon, eller vad vi ska kalla den positionen. Han tar visserligen mer defensivt ansvar jämfört med Alex Song, men det blir för statiskt på mittfältet när han faller så djupt. Han är dock det bästa alternativet på den positionen vi har i truppen idag (jag har räknat bort Diaby) men där måste Arsenal investera under 2013.

Nu hoppas jag att den här segern, precis som jag har hoppats efter alla andra segrar den här säsongen, är något Arsenal kan bygga vidare på. De kommande fem matcherna är sådana som det finns goda möjligheter till seger i, så jag hoppas verkligen att Boulds utskällning fortsätter att ringa i öronen på spelarna. Om det nu var den som fick dem att lyfta sig igår.

Idag har jag kollat på Manchester-derbyt. I fjol kan jag erkänna att jag ville att United skulle vinna de matcherna, eftersom att vår gamle ovän Samir Nasri spelade i ljusblått. I dagens match hoppades jag på att båda laget skulle förlora. Av förklarliga skäl.

Det var grymt störande att se att 20 procent av spelarna på planen har tagits till England och utvecklats till stjärnor av Arsene Wenger. Att just de spelarna nu spelar seriefinal är ännu ett stort underkänt till Arsenals transferstrategi de senaste åren. Arsenal har försvagats samtidigt som konkurrenterna har blivit starkare av de försäljningarna.

Att en av spelarna också avgjorde matchen var bara ännu lite mer salt i detta vidöppna sår.

Nu vänder vi blicken mot Ligacupen och Arsenals som jag ser det mest realistiska chans på en titel den här säsongen. Bradford ska omöjligt utgöra ett hot mot The Gunners, men den här säsongen vet man ju aldrig. Jag hoppas att spelarna har insett det också och visar rätt inställning. Då är seger det enda rimliga alternativet.

Läs mer

Jag har nått nästa stadium

Axel Asplund – mån 3 dec 2012 kl 21:00

Från vrede via förnekelse till uppgivenhet.

Jag ska inte påstå att jag vet särskilt mycket om försvarsmekanismer eller andra typer av verklighetsflykt, men ovan har ni en enkel beskrivning av mitt allmäntillstånd den senaste månaden när det gäller det här fotbollslaget man envisas med att utsätta sig för. Jag har svurit och levt om, jag har vägrat att tro på att laget kan vara så dåligt – fram tills nu. Nu orkar jag inte ens bli besviken längre.

I lördags var det julfest i Stockholm och eftersom att tillställningar som denna brukar vara en höjdare tog jag tåget ner. Denna heldag i Arsenals tecken var inget undantag – trots att själva huvudnumret svek å det grövsta. Sådant har dock aldrig stoppat Arsenal Sweden när det gäller att anordna trevliga medlemsträffar förr.

Stockholmsambassadörerna hade som vanligt organiserat dagen bra, med frågsport och julbuffé och det var närmare 100 Gooners som anslöt. Jocke Berntsson gjorde visserligen sitt bästa för att skrämma bort folk med ständigt ordvitsande samt allmänt svamlande i micken. Jag tror inte jag har sett någon misshandla en mikrofon så elakt sedan jag hörde Thomas Ravelli hålla låda i IFK Göteborgs spelarbuss när jag smet ombord för att ta autografer någon gång under tidigt 90-tal.

Trots förlusten var det en trevlig kväll, och den var så trevlig att jag var nära att missa sista tåget till Uppsala. Endast en spurt i Walcott-klass (eller kanske mer Oleg Luzhny-klass om vi ska vara helt ärliga) genom Gamla Stan bort till T-Centralen räddade mig från att följa Arsenal exempel och totalt missa målet.

Jag är dock småbitter över frågesporten som jag tycker hade konstigt upplägg. Alla frågor hade två svarsalternativ, och man åkte ut direkt om man hade fel. Det gjorde ju att det snarare gällde att svara rätt vid rätt tillfälle än att kunna mest. Jag tycker inte slumpen ska spela så stor roll i en frågesport.

Nej, jag är inte alls dålig förlorare. Vem som helst hade blivit upprörd över det här justitiemordet…

Precis som i Birmingham var det en good day out, trots resultatet (och klimatet). Det dröjer nog inte länge tills jag är tillbaka på O’Learys i Gamla Stan. Först ska dock vi Uppsala-Gooners anordna en Arsenal Sweden-träff här i stan. Ni som bor i trakten kan redan nu boka in 13 januari och Arsenal-Manchester City. Mer info kommer på forumet inom några veckor.

Läs mer

Trots regn och besvikelser - det var grymt

Axel Asplund – sön 25 nov 2012 kl 20:08

Rakt i ansiktet - i dubbel bemärkelse. Där fick jag mina uttalanden från de senaste månaderna om att det är "en myt att det regnar mycket i London". Det har nämligen regnat i princip hela tiden under den här medlemsresan. Till och med på natten. Det kändes som att jag var med Forrest Gump i 'Nam.

Annars har det varit en mycket trevlig resa med trevligt sällskap och mycket pubhäng med fotbollssnack och andra livsandehöjande ämnen. Precis som det ska vara.

I tisdags hände inte så mycket att tala om. Jag och Larra tog oss problemfritt upp till Angel, via den föredömligt smidiga London City Airport. Vi mötte Bettan och hennes mor Gunnel på Twelve Pins innan vi tog oss tillbaka till Upper Street där Lander, Hedemora och Andreas anslöt. Nu började resan ta form över några pints och klassisk råmenhjärtlig jargong.

På onsdagen blev det enklare aktiviteter som att hämta tågbiljetter, och förbereda smått och gott inför det att resan officiellt inleddes på eftermiddagen.

Det visade sig plötsligt att Arsenal bodde på vårt hotell inför matchen samma kväll mot Montpellier. Jag och Larra traskade ut från rummet och gick nästan rakt in i Arsenals fysioterapeut Colin Lewin. Några meter bakom kom Aaron Ramsey, Kieran Gibbs och Carl Jenkinson, och de följdes i sin tur av Steve Bould och Boro Primorac. Jag och Larra gav dem några taktiska råd inför matchen (om det nu är det man gör när man säger "Good luck tonight boys"). Ingen av oss hade tyvärr sinnesnärvaro nog att slita upp telefonen för ett foto.

Lite senare delade jag och Lander hiss med Lewin. Lander frågade om han trodde på vinst i matchen och han svarade sammanbitet att kvalifikation var det viktiga. Det är tydligt att även ledarstaben är nervösa och taggade inför matcherna, vilket man kanske inte tänker på så ofta. Men så ska det såklart vara när matcherna ständigt är så betydelsefulla.

Vi hade därefter samling på The Castle och där rådde den vanliga blandningen av förväntan samt osäkerhet över platsen i den nya gruppen. Stämningen var dock god och folk uppskattade den specialgjorda halsduken som Arsenal Sweden har tagit fram speciellt för resan. En variant av dem kommer för övrigt snart upp till försäljning här i vår webbshop.

Innan matchen fortsatte uppladdningen på Tollington där jag stötte på ett antal bekanta som alltid hänger där. Alltid kul att lyssna när deras cockney växlas upp till femman. Jag kom någon minut sent till matchen för det var rejäl kö vid insläppet. Dåligt av folk att komma så sent, det är ju bara jag som får det...

Matchen var en ganska lättbortglömd historia, bortsett från de två snygga målen. Kul med seger och avancemang i Champions League som en bonus. Självklart firade vi segern på Tollington med en hel massa härliga Arsenalfans.

Torsdagen var tung inledningsvis på många håll, men det fanns inga alternativ till att kvista ned till puben för samling inför rundturen på Emirates med Perry Groves. De hade gjort om turen sedan sist vi gick den och äntligen fick vi komma in bortalagets omklädningsrum. Nu vill jag bara se Wengers kontor samt gå ut på gräset också, sen är jag nöjd.

På kvällen hade vi traditionsenligt medlemskväll med frågesport. Jag brukar alltid vinna den där, så den här gången var det jag som blev quizmakare. Den var ganska svår, men Landers lag avgjorde den på sista frågan och slutade strax före Larras lag. Hannes Boberg, vars lag ironiskt nog kom sist, fick ett hederspris som tack för hans intensiva arbete på forumet och sociala medier med att hjälpa till att dra folk till resan när det gick trögt att fylla platserna. Det förtjänar att uppmärksammas även här.

Kvällen fortlöpte som den brukar, med många skratt, en hel del pints och nya idéer för supporterklubben att jobba med. En kanonkväll.

I fredags blev det en inte helt oväntad mellandag efter föregående kvälls övningar. Jag tog det lugnt på förmiddagen, särskilt som Hedemora sov över hos oss och försökte sno mitt täcke hela tiden. Efter lunch hängde vi på köpcentret Westfields, men det blev ganska magert shoppingresultat för min del. Det var en sådan dag.

På kvällen var det relativt lugnt. Några pints på The York och sedan tapas på Sangria för 27:e gången. Kanske ska testa något annat ställe nästa gång?

Igår var det samling på Euston Station, och redan där började uppladdningen inför Aston Villa-Arsenal i Birmingham. Det var mycket Arsenalfans på puben, även om många av dem var av den mer tveksamma kategorin om man säger så. Större delen av Stone Islands höstkollektion fanns nog representerad.

Tågresan gick snabbt och efter ett misslyckat försök att få in gruppen på en pub inne i centrala Birmingham åkte vi ut till Witton där Villa Park ligger och gick på en bortapub. Till en början var den ganska glest besatt men ju närmare matchstart desto bättre tryck blev det. I ett partytält modell gigantiskt kunde vi ta skydd mot det barnsligt envisa regnet och därinne blev det bra fart på ramsorna. Det är ett under att jag har någon röst kvar idag.

Matchen var bedrövlig och det regnade så att jag knappt kunde se ut genom mina glasögon. Kul läge - jag såg dåligt på håll utan glasögonen och ännu sämre med dem. Vi sjöng bra till en början, men i takt med att alltfler insåg att det skulle sluta mållöst dämpades också entusiasmen. När Wenger bytte ut Giroud och tog in Coquelin var det många som reagerade starkt på bortasektionen och började skandera "You don't know what you're doing!" mot Arsenalmanagern. Det var som att han inte ens ville vinna matchen.

Efter matchen var jag akuthungrig och dök in på första bästa hamburgerställe och beställde in alla menyer de hade samt extra pommes. Vi gick in på en pub någon halvtimme, men snart gick tåget till London.

När alla väl hade fått sittplatser började vi diskutera om Lander ska få reseförbud på Aston Villa-Arsenal. Det var tredje gången han såg just den matchen, men på 270 minuter har det aldrig blivit mål. 0-0 var rätt väntat med andra ord. Annars kan tågresan sammanfattas med att den var väldigt lång, men att stämningen var mycket god med skratt och ramsor. Vad det var som var så roligt var oerhört kontextuellt så jag kommer inte ens försöka att återge det. Ni skulle ha varit med helt enkelt.

Tågresan fick bli slutpunkten på en mycket bra resa. Hemresan till Sverige har jag gjort alldeles för många gånger nu för att orka återge. Den var exakt lika tråkig som vanligt. I morgon väntar måndag med snöblandat regn. Det är nästan så att jag längtar tillbaka till regnet på Villa Park när jag tänker på det.

Tack till alla som var med på resan. Arsenal Sweden har bevisat att vi har grymma medlemmar ännu en gång.

Läs mer

Detta är föreningens verksamhetsmål

Axel Asplund – mån 19 nov 2012 kl 22:10

Sitter här och lyssnar på den klassiska London-spellistan som vi med gemensamma krafter svängde ihop (saknar du någon låt?) här på sajten för hundra år sedan när jag hade en blogg som var någon mer frekvent uppdaterad än denna. Anledningen till det är givetvis att jag inom ett dygn återvänder till mitt defaultresmål - London.

Medlemsresan drar officiellt igång på onsdag, men jag tjuvstartar redan i morgon tillsammans med Lander, Larra, Andreas och Hedemora. Det kommer att kännas helt okej att vinka hejdå till kollegor, elever och rättningshögar och ta helg redan på en tisdageftermiddag. Medlemsresan har aldrig gjort mig besviken förut, så mina förväntningar är högt ställda och det mesta talar för att vi får ett nytt kapitel i Arsenal Swedens folklore. 

Innan jag tar mig an rollen som reseledare vill jag bara dela med mig av de verksamhetsmål som styrelsen, verksamhetschef Lander och alla andra som bidrar till klubbens utveckling jobbar mot den här säsongen. Det känns bra att redan nu kunna bocka av mycket av det som ska uppnås, och det ger mig tillförsikt att vi kommer att lyckas uppnå alla målen. Jag är övertygad om att det alltid är viktigt att ha mål att sträva mot för vilken organisation som helst, för annars är risken stor att folk börjar dra åt olika håll med splittring som följd. 

Detta är Arsenal Swedens verksamhetsmål säsongen 2012-13:

HEMSIDAN
En ny hemsida ska tas fram under säsongen. Arbetet ska läggas på ett externt företag och offerter ska tas in för detta ändamål. Den nya sajten ska ha en uppdaterad design och funktionalitet som är mer anpassad för dagens förutsättningar än den existerande sajten. I samband med detta ska också rutiner tas fram för hur felanmälan av funktioner ska hanteras samt hur vi hanterar eventuella framtida behov av extern assistans.

FÖRENINGENS ANSTÄLLDE
Styrelsen ska genomföra en lönerevision och i samband med denna också ta fram en policy för hur denna ska gå till i fortsättningen. Det som beslutas ska protokollföras i samband med styrelsemöte. Vidare ska styrelsen också etablera rutiner för hur semester ska hanteras då verksamheten inte får stanna av då den anställde har semester.

RUTINER INFÖR ÅRSMÖTE
Formen för årsmötets genomförande ska ses över och styrelsen ska i god tid innan kommande årsmöte ha tagit fram tydliga rutiner och former. Årsmötet ska annonseras så tidigt som möjligt för att möjliggöra för så många medlemmar som möjligt att närvara.

REDAKTIONELLT ARBETE HEMSIDAN
Det redaktionella arbetet ska organiseras tydligt. Webredaktör ansvarar för att under säsongen etablera en redaktionell grupp med ansvar för nyhetsskrivande, bloggande, matchreferatskrivande och annat löpande material.

REDAKTIONELLT ARBETE KANONMAGASINET
En redaktion ska etableras som har i uppgift att planera arbetet med i god tid planerade ungefärliga utgivningsdatum.

Läs mer

Sidor