Glömt lösenordet?   Bli medlem

Hyllning till King Kolo

Skrivet av: Axel in Silly seasonArsenal on

Axel

När jag var 13-14 år och på allvar trillade dit i Arsenalmissbruket var en spelare som listades under "The Squad" på Arsenal.com (då med svart bakgrund, minns någon det?) per definition en hjälte och en legendar. Det räckte med att en spelare bar den berömda röda tröjan med de vita ärmarna för att jag skulle hylla honom som om han var självaste Dennis Bergkamp.

Idag är mina krav för vem som ska hyllas något högre. Spelaren bör under en längre tid ha gett allt för klubben, och dessutom gärna bidragit till någon av De Stora Segrarna.

Dessa kriterier stämmer bra in på nu flyktade Kolo Toure. Han har spelat med hjärtat utanpå tröjan från det att han kom in som en "headless chicken" i ligapremiären mot West Bromwich i augusti 2002, tills att han gjorde sin sista match nu i måndags. Hade en spelare som Adebayor visat hälften av den inställningen under den senaste säsongen skulle han ha lämnat klubben med lika bra rykte som Kolo.


Henry - fortfarande en Gooner

Skrivet av: Axel in Silly season on

Axel

- Jag skulle ALDRIG råda någon att gå till Tottenham, säger Thierry Henry.

Det har ryktats att Arsenallagendaren Henry har sagt till Vieira att det skulle vara ett bra steg för honom att gå till Sp*rs. Skönt att Barcaspelaren nu tar går ut och säger hur det egentligen ligger till. Jag gillar när tidigare spelare, som TH14 nu och Robert Pires i våras, visar att de fortfarande bryr sig om klubben.

Bara för att man byter klubb behöver man alltså inte snacka skit om klubben man lämnar. Det var det visst ingen som talade om för Adebayor.


Rykten åt fel håll

Skrivet av: Axel in Silly seasonArsenal on

Axel

De mest ihärdiga ryktena rörande Arsenal för tillfället talar om spelare som är på väg bort från klubben. Visst skulle jag knappast gråta blod om Eboue försvann, men om även Kolo och Senderos skulle lämna klubben börjar situationen bli problematisk. Truppen är inte alls särskilt bred som situationen är nu och skulle de två ivorianerna lämna London är plötsligt Arsene Wenger tvungen att snabbköpa ersättare. Och alla som har lex Silvestre i minnet vet hur det kan sluta.

I Arsenals ledning är det av tradition få personer som släpper kommande köp till pressen, men det är sällan så här tyst. Det här påminner alltför mycket om förra sommaren, då vi bara gick och väntade på ett nyförvärv för att sedan kamma noll när transferfönstret stängde.

Frågan är om Wenger helt har valt att vända ryggen mot hela den galna transfercirkusen. Det är uppenbart att han inte tror på pengarullandet, men jag undrar om han tror på att värva överhuvudtaget. Ibland känns det inte som det i alla fall.


Allt fokus på försvaret

Skrivet av: Axel in Arsenal on

Axel

Ett av de stora problemen, men knappast det enda, förra säsongen var att Arsenals försvarsspel i många matcher var flera snäpp för dåligt. Som exempel kan vi ta den galna matchen på Anfield, där Arsenal trots Arsjavins fyra mål inte lyckades vinna. Flera av Liverpools mål förgicks av skrattretande dåligt defensivt arbete, och det ska inte kunna inträffa gång på gång på den här nivån.

Även under hösten höll backlinjen inte måttet stundtals. Aston Villa och Hull tilläts vinna på Emirates, Stoke överlistade försvaret med sitt enda inkastvapen och Sp*rs fick göra fyra mål framför ögonen på en chockad hemmapublik.

Vad detta berodde på har säkert flera anledningar, men en given är att Wenger aldrig hittade något vinnande innerbackspar under säsongen. Gallas och Toures samarbete har många gånger inte stämt, även om det blev mycket bättre under våren då Gallas fick koncentrera sig på att enbart spela mittback och inte på att vara lagkapten. Wengers oförklarliga satsning på Silvestre hade också del i detta. Han var, tillsammans med Sagna, den gemensamma nämnaren i backlinjerna mot Sp*rs och Liverpool och jag tycker att det säger en hel del om hans förmåga.


Cashley ska hålla munnen stängd

Skrivet av: Axel in Arsenal on

Axel

Vet egentligen inte varför jag reagerar på detta. Cashley Cole har uttalat sig om Man Citys överdådiga spenderande och passar då på att visa vad han tycker om Arsenal. Han säger att han hoppas på att City ska slå sig in bland de fyra bästa - på bekostnad av Arsenal.

- I hope they do. I have friends there and I hope they do really well - and that they finish above Arsenal.  

Kände han att han inte redan var tillräckligt avskydd på Emirates? Fanns det någon som helst heder i den där bortskämde mannen skulle han strunta i att överhuvudtaget uttala sig om Arsenal. Klubben som gjorde honom till det han är idag, och som var förutsättningen för hela hans karriär.


Arsjavin ljuspunkten så här långt

Skrivet av: Axel in Arsenal on

Axel

Det har väl inte direkt utkristalliseras några tydliga tendenser ännu, efter bara två träningsmatcher. Syftet med dem är som Wenger sa efter matchen igår att få ett bra träningspass, hantera närkamper och smällar samt få till linjerna i laget. Då är resultat och spelkvalitet sekundärt.

Jag tycker mig dock se mycket positivt i Andrej Arsjavins spel så här långt. Han är väldigt delaktig i spelet, både i uppbyggnadsfasen och som avslutare. Ryssen verkar också redan ha fått en ledarroll i klubben och jag tror att många av de yngre spelarna har mycket att lära av honom. Dels spelmässigt, men också inställningsmässigt.

Dessvärre verkar Arsjavin ha tagit till sig en osexig Arsenalegenskap: Att slå dåliga hörnor. Men det kan förhoppningsvis bli bättre framöver.


Skadehelvetet börjar tidigt i år

Skrivet av: Axel in Arsenal on

Axel

Jag undrar om Arsene Wenger någonsin har haft en helt skadefri trupp att tillgå. Det kan knappast ha hänt under de senaste tio åren i alla fall. Arsenal tycks alltid vara mer skadedrabbat än toppkonkurrenterna.

Nu kommer alltså Samir Nasri att missa större delen av hösten, och med tanke på hur långsamt Arsenalspelare brukar komma tillbaka efter skador så är han väl inte tillbaka förrän till nyår. Givetvis ett hårt slag för fransmannen själv, men det är också en rejäl motgång för Arsene Wenger. Plötsligt har han tappat en yttermittfältare, och då Rosicky fortfarande är ett mycket osäkert kort är vi tillbaka i den situation där vi var innan Arsjavin anlände.

Kanske är inte Arsenal mer skadedrabbat än Man United, Chelsea och Liverpool, men då dessa lags trupper är bredare än våran drabbas de inte lika hårt av en skada på en startspelare. Det finns i regel en fullgod ersättare att slänga in då det inträffar. I Arsenal finns sällan naturliga ersättare då en ordinarie spelare blir skadad, utan andra spelare blir inkastade på för dem ovana positioner. Vilket får till följd att spelet blir sämre.


Greedybayor, bye bye

Skrivet av: Axel in Arsenal on

Axel

Jag sörjer inte över att Adebayor nu har lämnat klubben. Efter hans brutalusla match mot Manchester United i andra CL-semin var jag beredd att själv lägga några hundralappar för att han skulle lämna klubben. Och då är inte jag den som strör hundralappar omkring mig (eftersom att jag aldrig har några).

Det finns redan gott om alternativ på hans position i Arsenal, så det är ingen panik att värva någon ersättare. Van Persie, Eduardo, Arsjavin, Bendtner, Vela och Walcott har alla kvaliteter som anfallare, och åtminstone den förstnämnda trion har visat att de håller i de stora sammanhangen. Jag tror inte Wenger ligger sömnlös över vem som ska ta Ades plats på topp, och det finns inget akut behov av att värva en anfallare.

Adebayor säger själv att pengarna inte var avgörande i beslutet att gå till City, men det kan ju vem som helst räkna ut med armbågen att det bara är skitsnack. Han skulle aldrig ha gått dit om han inte hade dubblat sin lön, eller om det som i fjol hade funnits intresse från stora klubbar som Milan och Barcelona. Togolesens uttalande har att göra med att han inte vill uppfattas som girig i Afrika - och det är ju bra, för då finns det i alla fall en världsdel där han inte framstår som pengagalen. I övriga världen har hans sanna jag identiferas för länge sedan.


En efterlängtad comeback

Skrivet av: Axel in Arsenal SwedenArsenal on

Axel
2-2 mot Barnet. Skandal. Avgå Wenger!

Nejdå. Barnetmatchen är inte till för att vinnas. Den är till för att sätta igång spelarnas träningsslitna kroppar, och ta första steget mot matchform efter semestern.

Jag hade hoppats på att någon av juniorerna skulle, som Wilshere i fjol, verkligen ta chansen och spela in sig i den ”riktiga” truppen. Så blev dock inte fallet den här dagen. Det var ingen som direkt utmärkte sig, även om Barazites mål var tjusigt och Watts framspelning till Arsjavin höll god klass.

Thomas Vermaelen gjorde en ganska slät figur, men det är naturligtvis alldeles för tidigt att bedöma hans kvaliteter. Först en bit in på säsongen kan vi nog börja se belgarens verkliga jag.

Annars är den här matchen något av en hitte på-match. Man har gått i två månader och mer eller mindre medvetet längtat efter Arsenalmatcher igen, och så är det äntligen dags. Men det blir allt som oftast ett antiklimax. Underhållningsvärdet brukar inte nå några rekordnivåer och gårdagen var knappast ett undantag. Samtidigt är den ett konkret bevis på att säsongen börjar närma sig, så det är fel att klaga. Och vad kan man egentligen begära av försäsongens första match?

Det bästa med matchen var att Rosicky var med och spelade igen. Jag hade räknat bort honom som Arsenalspelare, så det är en glad överraskning att han verkar vara redo att spela igen. Kommer han upp till den standard han höll innan han blev skadad tillför han mycket i laget, och det är bara att hålla tummarna för att han håller. Men han måste träna på passningsprecisionen för siktet var inget vidare bra inställt igår. Det kommer dock med matchvanan.

Till sist. Ni har väl sett att detaljerna för Arsenal Swedens årsmöte är spikade? Det kan bli en riktigt trevlig kväll i Stockholm på premiären. Hoppas bara att vi har bättre flyt med resultatet än vad vi brukar vid Arsenal Swedens samlingar.

Ny säsong, nya förutsättningar

Skrivet av: Axel in PersonligtArsenal on

Axel

En välbehövligt bloggpaus senare är jag redo att återigen börja leverera mina mer eller mindre (eller inte alls) genomtänkta åsikter om Arsenal.

Jag var ytterst trött på Arsenal efter Man Uniteds mangling på Emiraten i början av maj. När dessutom Chelsea förnedrade oss på hemmaplan stängde jag av tv:n, och såg inte ens de två avslutande matcherna mot United och Stoke. (Okej, jag erkänner. Jag hade själv matcher då - hade jag varit hemma hade jag naturligtvis kollat.)

Sedan blev det några veckor där jag bara halvhjärtat höll koll på vad som hände med laget. Det var ganska skönt att ta en Arsenalsemester och fylla huvudet med allt annat som är viktigt i livet - som lärarexamen, rekreation och Sara.