Valencia, Chelsea, Bayern, Barcelona, PSV, Liverpool. Det är bara att lägga till Manchester United till den deprimerande listan. Men jag vet inte vad jag hade hoppats på? Efter den spelmässiga utklassningen i första matchen på Old Trafford var detta den logiska utvecklingen i returen. Jag var nog bara naiv som vågade tro på något annat.

Vilken otroligt antiklimax det blev. Jag tror aldrig jag har hört Emiraten så vibrerande förut - och så hände det som absolut inte fick hända. Dubbelt upp dessutom. Klart att luften gick ur både spelare och publik. Det var lätt att se att spelarna aldrig skulle hämta sig efter chockstarten, särskilt med tanke på de tidigare mentala kollapserna den här säsongen. Sp*rs, Hull, Aston Villa, Chelsea och Liverpool är bara några exempel på det. Det fanns liksom inte en chans att Arsenal skulle göra fyra mål, trots att det fortfarande var 80 minuter kvar att spela.

Jag tycker också otroligt synd om Kieran Gibbs, som var en av Arsenals bästa spelare på Old Trafford. Tyvärr lär han bli förknippad med den här matchen under resten av sin karriär. Frågan är om han alls klarar av att komma tillbaka. Men det ska poängteras att han inte är att skylla för förlusten. Ansvaret ligger helt på Arsene Wenger som har försatt sig i sitsen att lita på 18-åringar i en CL-semi, för nog är risken större att en orutinerad yngling gör ett misstag än att en 27-åring gör det. Det är som att slänga i någon i djupa delen av bassängen innan han ens har tagit Baddaren.

Kommentarer (11) Läs mer...

T*ddy Sh*eringh*m sa en gång: "I hate Arsenal with a passion". Han är också en länk som förenar  de två klubbarna som jag "hate with a passion" Sp*rs och Manchester United.

Sp*rs ogillar jag som förening, mest på grund av lagets fantastiskt osköna och bittra supportrar, men den klubben är sällan eller aldrig ett hot mot Arsenal. Manchester United däremot har i allra högsta grad, så länge jag har följt The Gunners, varit huvudkonkurrenten om titlar och alltför många gånger besegrat Arsenal i viktiga matcher.  Så frågan är om inte avskyn mot United många gånger är större än den jag känner mot Sp*rs.

En seger motUnited i en viktig match kan man leva på väldigt länge. Matcher som Old Trafford 2002, FA-cupfinalen 2005 (nej, segern var varken rättvis eller snygg - who cares?)  och Nasris show på Emirates i höstas är varma minnen. På samma sätt sitter förlusterna som tisteltaggar i hjärtat.

Kommentarer (4) Läs mer...

Arsenal vann utan att trampa gasen i botten - och Cesc fick äntligen näta igen.

Det var en ganska avslagen match idag och det var ju också väntat. Efter Chelsea och urladdningen mot Liverpool på fyra dagar och med säsongens tyngsta bortamatch i horisonten, är det klart att en tråkvanlig ligamatch mot Boro inte blir så spektakulär. En mellanmatch helt enkelt.

Därmed inte sagt att Arsenal inte tog uppgiften på allvar. Spelarna gjorde professionellt det som krävdes för att vinna komfortabelt och det var aldrig tal om något annat än tre poäng. Därmed är fjärdeplatsen sånär säkrad - det krävs en seger till på fyra matcher. 

Kommentarer (5) Läs mer...

Fyra mål på Anfield! Det har man ju inte sett maken till sedan... julio Baptista!

Vilket sjuk match det var. Ingen kan påstå att Arsenal var det bättre laget, men när Liverpoolförsvararna gör sådana hårresande misstag är det bara att tacka och ta emot. Arsjavin visade upp elak effektivitet, och tänk att Arsenal faktiskt fick ett mål felaktigt bortdömt också. För inte var Bendtner offside där i andra halvlek.

Jag är inte besviken på att Arsenal inte lyckades vinna, och detta trots att vi ledde vid tre tillfällen. Med det försvarsspelet Arsenal visade upp idag ska vi skatta oss lyckliga att Fabianski spikade igen i första halvlek.  Silvestre var riktigt dålig igen, och vad var det med Sagna? Var han full? Det var uppenbart att han inte var redo för spel efter sjukdomen. Att Liverpool skulle kvittera var det ändå aldrig något tvivel om - det förvånande är att laget aldrig avgjorde matchen.

Kommentarer (14) Läs mer...

Sur-Alex kritiserar Mike Riley. Det är nästan så att man tror att Killinggänget har ett finger med i spelet.

Kommentarer (1)

Med ett dygns perspektiv på semifinalen är jag bara lite besviken. Visst var Wengers laguttagning märklig, men jag tycker att Chelsea var det bättre laget från kvitteringen och framåt. Arsenalspelarna var inte tillräckligt  spetsiga, och hade antagligen problem med att ladda om efter CL.

Igår kväll, när jag satt och deppade ihop, kände jag mig helt säker på att det har laget inte har det som krävs för att vinna några titlar. Det är för få spelare i dagens trupp som är extrema vinnarskallar, och för få spelare som kan avgöra de stora matcherna. Så gick mina tankar.

Idag är jag dock inte lika negativ. Det är självklart för tidigt att döma ut Arsenals chanser i Champions League. Manchester United är inte oslagbart - det har inte minst Arsenal bevisat den här säsongen - och kan mycket väl förlora semifinalen. Jag tänker alltså inte ge upp våra chanser till en titel den här säsongen. Inte så länge vi har chansen. Först efter säsongen kan vi utvärdera laget och dess vinnarmentalitet, eller bristen på detta.

Kommentarer (1) Läs mer...

Det har tagit alldeles för lång tid, men nu är det äntligen dags för Arsenal att äntra nya Wembley för första gången. Jag har besökt gamla och åtminstone sett nya från utsidan, och det är en speciell upplevelse att vara där. Där kan man verkligen känna historiens vingslag, för att tala i klyschor.

Arsenals chanser i morgon får väl ses som goda. Formen är bra och de skadade (offensiva) nyckelspelarna har kommit igång på ett alldeles lysande sätt efter skadefrånvaron. Dessutom har Chelseas defensiv darrat ovanligt mycket i de senaste matcherna, så när Cesc, Arsjavin, VP, Adebayor och de andra sätter fart blir det intressant att se hur Halkskydds-Terry och de andra klarar sig. 

Däremot känns Arsenals försvarslinje inte alltför betryggande. Mot Villarreal klarade den sig i och för sig bra, men alla vet vad Drogba brukar göra mot Arsenal. Fast nu är å andra sidan inte Senderos med, så det är kanske lungt. Den stora frågan rör vänsterbackspositionen om Gibbs inte kan spela. Jag antar att Song får spela mittback och Silvestre ytterback om så blir fallet, men det skulle innebära en ny backlinje för fjärde matchen i rad. Inte ultimat.

Kommentarer (2) Läs mer...

Suppleant-Holmsten har, inte med en dåres envishet - för en dåre skulle ha gett upp för länge sedan, med urbergets envishet länge berättat för alla som vill höra (och för alla andra också för den delen) om vilken bra spelare Alex Song är. Jag har ömsom skrattat åt detta och ömsom undrat hur den där Patrik Holmsten ens kan vara intresserad av fotboll när han har sett en fotbollsspelare i kameruanen.

Men efter de senaste insatserna av Song är det dags att ge Patrik rätt. Igår var mittfältaren på nytt strålande och dominerade mittfältet som vilken Vieira som helst. Det är uppenbarligen jag som inte kan något om fotboll.

Jag gillar dock när utskällda spelare kommer tillbaka och gör stormatcher. Det oväntade är oftast det roligaste. När Cesc Fabregas gör en stormatch rycker man bara på axlarna och menar att det var väntat, men när Oleg Luzhny plötsligt gör en man-of-the-match-insats i FA-cupfinalen (2003) är det dessto mer uppseendeväckande. Songs insatser under de senaste veckorna faller just inom denna Luzhny-kategori. 

Kommentarer (4) Läs mer...

Det fanns en del frågetecken som surrade i luften inför matchen. Skulle Fabianski klara av en stormatch? Skulle Gibbs göra det? Kan Silvestre verkligen dansa? På dessa frågor blev det, i två fall av tre, ett klockrent ja. Silvestre behöver dock fila lite på dansstegen till Wembley.

Arsenal fick en drömstart och efter det var segern aldrig hotad. Gästerna lyckades inte störa den nykomponerade backlinjen där alla gjorde jobbet nästintill prickfritt. Även Fabianski i kassen var alert med vältajmade utrusningar och säkra räddningar. Precis som man vill att en keeper ska vara.

Anfallsspelet som inte lyckades riktigt för en vecka sedan var studtals strålande och i mina ögon är 3-0 klart rättvist. Och detta utan att Fabregas var helt på topp. Men det kanske inte behövs när Song fortsätter att rada upp stormatcher. 

Kommentarer (10) Läs mer...

Så var vi där igen. Koncentrationsförmåga lika med noll och svårigheter att tänka sammanhängande tankar. Det är bara att förklara för en (förhoppningsvis) förstående omgivning: Det är match ikväll. ("Är det match nu igen?" som min mamma brukade fråga. "Ja, mamma. Det är alltid match.")

Jag har svårt att alls gissa resultatet. Att Senna är borta är givetvis ett avbräck för Villarreal, men om spanjorerna trots det förmår upprepa spelat från första halvlek på El Madrigal förra veckan är jag orolig. Arsenal måste se till att stänga ytorna på den egna planhalvan, för det var just det som gav Senna chansen att dundra in deras mål.

Ett annat orosmoment är Lukasz Fabianski som verkligen inte övertygade på St Totteringham's Day. Wigans mål borde han ha klarat av, och vid flera bedömningssituationer kom han fel. När han dessutom troligtvis har Silvestre framför sig känns det som att risken för misstag är överhängande. Hoppas att polacken bevisar att oron är obefogad.

Kommentarer (10) Läs mer...