Medlemmar: 8806 st.
Visa menyn
WatfordWatford
Premier League
lör 27 aug 2016 kl 16:00
1 – 3
(0 – 3)
Vicarage Road, Publik: 20 454
Domare: Kevin Friend

Årets första seger kom mot Watford

lör 27 aug 2016 kl 18:30

Det har tagit sin tid, men efter att ha rest runt världen, studerat, semestrat och lidit genom Arsenals deprimerande säsonger är det dags att göra en liten comeback.

Från och med denna höst kommer undertecknad vara med och börja skriva lite igen för denna fantastiska supporterförening, som man brukar säga - bättre sent än aldrig. Vi börjar dock långsamt med ett par matchrapporter innan vi flyger iväg på större projekt.

Första halvlek
Första halvlek bjöd på tre fina Arsenal-mål som sköts in i tur och ordning av Santi Cazorla, Alexis Sanchez och Mesut Özil. Arsenal startade matchen bäst och behöll spelet under hela halvleken. Det tog knappt tio minuter innan Alexis Sanchez sprang in i straffområdet och blev armbågad i huvudet. Sanchez landade på backen och grämde sig medan domaren signalerade för att läkare skulle tillkallas på grund av huvudskada. Förvirringen var dock total då en majoritet trodde att det hade blivit frispark åt andra hållet. Efter att spelet stått stilla i en minut pekade dock plötsligt Kevin Friend på straffpunkten och Santi Cazorla stegade upp. Ett visselpipljud senare stod det 1-0 till Arsenal då Cazorla lagt straffen kyligt i mitten.

Andra halvlek
Arsenal försökte så gott man kunde, men det var onekligen Watford som försökte mest, speciellt med tanke på att de hade hela tre mål att hämta ikapp. Dessvärre lyckades de pressa tillräckligt mycket för att få till en reducering. Efter ett sedvanligt långt inlägg blev det flipperspel i Arsenals straffområde där Pereyra till slut kunde skjuta in 3-1.

Watford fortsatte att pressa medan Arsenal mer riktade in sig på kontringsspel. Dessvärre fungerade inte taktiken nämnvärt bra då man inte sällan tappade boll på mittplan och lät Watford få till farliga målchanser. Efter lite Hawaii-fotboll mot slutet av matchen lyckades dock Arsenal hålla undan och vann matchen ypperligt komfortabelt med 3-1.

Un commentaire de kicken
Efter förlust mot Liverpool och ett tråkigt kryss mot Leicester var det inga överoptimistiska miner omkring mig när jag stegade in på Flying Horse vid Odenplan för att se matchen med ett dussintal andra likasinnade. Inför matchen diskuterades det flitigt om transferfönstret, Ramseys skada mot Leicester, Joe Harts kommande klubbdestination och om patriotism i USA (börja inte ens fråga...).

Personligen var jag otroligt pessimistisk inför senaste ligamatchen mot Leicester då poängtapp kändes som en mer än trolig utgång. Det hade dock bytts ut mot lite mer optimism inför helgen på grund av ett flertal olika anledningar. Arsenal är klasser bättre än Watford, startelvan var bra och efter nyheterna om Perez och Mustafi känns det som att man försiktigt kan börja känna sig lite optimistisk igen. Under hela dagen hade jag dock påpekat hur extremt viktigt det var för Arsenal att sätta det första målet i matchen. Skulle Watford sätta första baljan var jag rädd för att vi skulle börja fallera ihop som ett korthus då pessimismen även skulle börja sprida sig på läktaren.

När Sanchez armbågades i huvudet och domaren tilldelade en rättfärdigad straff var jag på helspänn eftersom jag kände på mig hur viktigt det var att sätta 1-0. Turligt nog kunde Cazorla bredsida in den i mitten av målet och helt plötsligt kändes det som en tung ryggsäck hade lastats av hela laget då man fortsatte att 'kötta på'.

Efter inledningsmålet vågar jag ändå påstå att jag kände mig hyfsat trygg på att vi skulle sätta en eller två till baljor. Turligt nog slapp man dessutom vänta till den 89nde minuten för det att ske och våra superstjärnor kunde leverera både 2-0 och 3-0.

Det här är knappast matchen som på förhand verkade bli den kanske viktigaste augustimatchen, men efter de inledande resultaten och framför allt vårt spel - eller brist på spel - behövde vi spika fast ett utropstecken på resultattavlan snarare än ett frågetecken. 3-1 borta mot Watford lär inte vara imponerande, men det är exakt det vi behövde för att studsa tillbaka på tågrälsen och få oss att rulla igen.

Nu väntar ett landslagsuppehåll där vi får tid att vila, integrera nyförvärven i truppen och gå in i nästa match mot Southampton med större optimism än på länge. Börjar vi långsamt bygga upp en stabilitet med ett par vinster i rad tror jag att vi smått kan börja hoppas igen, men är det en sak man lärt sig som Arsenal-supporter är det att aldrig hoppas för mycket. Det viktiga idag är dock att glädjas åt tre poäng.

Matchens spelare Alexis Sanchez gjorde ett mål, en assist och skapade en straff. Trots att flera spelare spelade bra är det ingen som uträttade lika mycket som Sanchez - som dessutom i sedvanlig ordning sprang som en idiot med bara minuter kvar av matchen.

Matchens mål Jag gillar spelare som vågar sätta straffar i mitten av målet, oavsett om det handlar om ett stenhårt skott längs marken eller en iskall chipp. Statistiskt sett har spelare absolut störst chans att sätta en straff om de skjuter rakt i mål. Santi Cazorla är en av få spelare som faktiskt är bra på att skjuta straffar i mitten av målet och även om det inte på något sätt var märkvärdigt var det, efter de inledande resultaten, otroligt viktigt att sätta det första målet.

Matchens passning Det är omöjligt att påstå att någon annan passning var lika briljant som Sanchez macka in till Özil som resulterade i 3-0.

Matchens garv Förvirringen efter att vi blivit tilldömda straff.

Matchens flopp Faktum att vi slappnade av så pass tydligt i början av andra halvlek. I hockey finns det smått osanna ordspråket att det finns inget farligare än att leda med 3-0. Även om det inte kan föras över på fotboll var det tydligt att vi trodde att vi bara skulle jogga hem matchen. 3-1 blev således en bra väckarklocka, även om den var ganska onödig.

Matchens räddning Cech:s reflexräddning på Koscielnys missade rensning får anses vara en mindre pärla.

Glöm ej bort... ... att Koscielny och Rob Holding gjorde ännu en bra match ihop. Visst smet det sig in några mindre misstag, men överlag gjorde våra mittbackar allting rätt. Speciellt roligt att se hur orädd Holding är.

Nästa match... ... spelas mot Southampton den 10 september efter det kommande landslagsupphållet. Hur det kommer gå i den matchen är lite för tidigt att sia och med sedvanlig Arsenal-tur får vi väl dessutom x spelare tillbakaskickade med diverse skador. Det här blir troligtvis även matchen där vi får se våra två nyförvärv - Mustafi och Perez - göra debut i Arsenal-tröjan.