Stabil seger mot Brighton

Tre tankar om matchen:

Inledningen
Arsenals första 20 minuter av matchen var inget annat än strålande. Varenda anfallsvåg kändes farlig, och med mer flyt (Lacazettes stolpskott) och mer beslutsamhet i avsluten (Iwobi) hade Arsenal kunnat ha avgjort matchen under den första kvarten. Det blev rimligt nog utdelning när Monreal påpassligt gjorde 1-0 - vilket var det minsta hemmalaget förtjänade. Synd att det inte var mer effektivt framför mål, för Arsenal var centimeter från att straffas i och med Marchs frispark i stolpen. Det är dock tufft att spela så aggressivt och med så hög press en längre tid, så det är inte konstigt att Arsenal inte orkade hålla spelet uppe hela första halvlek.

Alexis-watch
Det är nog sant som Arsene Wenger säger - Alexis har inte varit i form. Men nog känns det som att formen börjar komma krypande? Det är inte den Alexis vi såg förra säsongen ännu, men dagens match var ett fall framåt. Idag spelade han mycket mer som en i laget, snarare än att hela tiden försöka avgöra på egen hand. Framförallt i andra halvlek började vi se den “gamle” chilenaren igen, då han skapade chanser åt både sig själv och åt andra - framspelningen till Iwobi var i världsklass. Arsenal behöver mer av den varan så länge Alexis är kvar i klubben.

Att döda en match
Arsenal hade nog med chanser för att den här matchen skulle ha varit avgjord långt tidigare. Det var kanske aldrig bita-på-naglarna-stämning, men när man bara leder med ett eller två mål vet vi sedan gammalt att en match snabbt kan vända vid ett mål i baken. Brighton var inte helt ofarliga i slutet av matchen, och kunde med lite flyt skapat riktig spänning under avslutningen. Det var dock inget snack om Arsenals seger i den här matchen. Fast det behöver ju inte innebära att man känner sig säker på seger framför tv:n.