Har du tagit ner händerna? Börjat jobba igen? Slutat le sådär fånigt som bara en Gooner gör efter at ha slagit Twatenham med finfina siffror?

Vi har njutit, gottat oss och burit med oss den här segern med samma innerliga värme som en snaps till kräftorna ger. Med all rätt eftersom resten av vår säsong sett väldigt tveksam ut på det stora hela.

Just nu har vi ett ovälkommet internationellt break där Sverige håller på och piskar Kroatien med Spursarna Kranjcar och Modric i spetsen. Två förlorare som nu håller på att bygga till sin tredje raka förlust, alltså den förlusten de ska inkassera på söndag mot Man U. För er som inte redan hade koll på det så är Twatenham nämligen farmarklubb åt Man U. Det ingår i deras inofficiella avtal att Londonklubben ska förlora dessa matcher så att Man U är garanterade sex poängs försprång mot Arsenal.

Det är härligt med konspirationsteorier, speciellt de som går att backa upp med statistik och det är få klubbar som Man U har så bra statistik mot som just Spurs. Inte megauppseendeväckande, men ändå märkbar. De senaste 25 mötena har Tottenham inte en enda seger mot Man U. Vi har inte heller lysande statistik mot de röda djävlarna, men har åtminstone lyckats vinna då och då.

Vad har då detta att göra med oss? Självklart har vi ett ypperligt tillfälle att krympa gapet upp till de vita grannarna vid seger på Anfield. Liverpool kommer naturligtvis att vara rejält boostade av sin ligacupseger, men de har spelat 120 minuter fotboll där, skingrats för att spela internationell fotboll och sedan ska de ta sig an oss som är en av deras värsta konkurrener om en fjärdeplats. Det är tufft.

Det blir ingen lätt match, men nog känns Liverpool överkomliga med tanke på att deras investeringar inte presterar på den nivå de kan kräva. Vi klagar över vår pokaltorka och bristen på stora värvningar, men Liverpool är ändå exemplet vi inte vill följa. Trots att de just har vunnit ligacupen så har de bara varit nära att vinna ligan en gång de senaste åren och har inte vunnit Premier League en enda gång. De har det djävligare än oss.

Det ryktas om att Lukas Podolski skulle vara klar för oss. Det kvittar hur det är med det, men min spontana reaktion är att med en sådan värvning i £15-20m-klassen så kan vi säga hejdå till van Persie. Jag tror inte att Wenger satsar så tungt för en spelare som ska sitta reserv till van Persie. Månne tänker Wenger om och ska spela 4-4-2?

Det sägs att Bendtner funderar på att spela i Ryssland. Det låter som en av de bästa idéerna dansken har fått. Han behöver verkligen kyla ner sig lite grand.

Både Lansbury och AOC gjorde mål för Englands U-21 idag. Finfint, hellre mål än skador.

Joel Campbell gjorde också mål för Costa Rica, ungefär lika upphetsande som när Carlos Vela gör mål. Känns väldigt avlägset med Campbell faktiskt.

Tre veckor kvar till Göteborg - Arsenal Ladies. Vårkänslorna spritter i mig.

De senaste blogginläggen har jag klagat över bristen på bredd i truppen, Wengers oförmåga att använda olika taktiker beroende på motstånd och vårt lags mentala svagheter. Idag, när vi behövde det som mest, fick jag smäll på fingrarna.

På gott och ont är det här laget bräckligt, ojämnt och oförutsägbart. Det kan ge oss bottennapp och den största glädje du kan finna. Allt förpackat i en förförande rödvit dress som får dig att drömskt följa varje steg de tar i något hypnotiskt tillstånd.

Vid 0-2 i nacken idag kände jag en hopplöshet som saknar motstycke. Aldrig förr har jag känt att vi varit så jävla nere och denna gången berodde det inte ens på att vi var särskilt usla. Jag försökte verkligen att trösta mig med att deras första mål var resultatet av ren tur och att det är sånt som jämnar ut sig. Straffen försökte jag skylla på att domaren sett något vi absolut inte kunde se på bilderna.

Jag tänkte om. Det sägs att man förtjänar tur, men Tottenham har aldrig samlat karmapoäng i någon större skala förut och ska börja med det nu? Straffen är en grov filmning av Bale som nu sällar sig till samma infamösa brittiska liga av "vi-filmar-aldrig-spelare" som Rooney och Gerrard.

Det var i det läget som Arsenal tog på sig Supermandräkterna och gjorde vad ingen trodde vi skulle göra. Körde över de otrogna från fel ände av vägen.

Vi ska komma ihåg att Tottenham under matchen i princip hade fem målchanser i hela matchen. De gjorde två mål i början av första halvlek och sen trodde de att de skulle kunna gå hem matchen. Arsenal var förutom de första tio minuterna helt överlägsna i allt. Det som verkligen gjorde skillnad idag menar jag är offervilja, löpningar och mental styrka.

Arsenal visade att de var ett sårat djur, ett hånat djur som blivit uthängda som förlorare, ett sjunkande skepp och ett lag som bara bestod av mediokra överbetalda spelare. Det finns naturligtvis fortfarande sanningar i de glåporden, men en annan sanning är också att vi har spelare som kan spela fotboll, som fungerar bra ihop och som vet hur det egentligen ska fungera på plan.

Vi kan allt det här och då kan man undra varför vi inte gör det vecka in och vecka ut?

På Sir Toby´s i Malmö kunde vi fyra från Arsenal Sweden som samlats för att se matchen först sitta med hängande huvuden medan Tottenhamsupportrarna gladde sig åt vårt förfall. För första gången någonsin var de fler än oss. Det betydde också att tystnaden blev desto tyngre när vi åt oss in i matchen. När vi gick förbi var det vild eufori och en väldigt dämpad majoritet som satt i lokalen. Efter 4-2 reste sig en av dem och gick. Mäktigt.

Den här segern kommer att leva väldigt länge i Arsenalsupportrarnas minne. Vi har slagit våra värsta rivaler som de senaste femton åren bara varit en irriterande lillebror på fingrarna. Den här segern talar på starkast möjliga vis om för dem att måttet är rågat. Nu är det dags för dem att sätta sig ner igen och äta upp sin gröt.

Vi bevisade något idag. För hela den engelska fotbollspressen, för de andra lagen i Premier League, för spelarna själva och kanske allra viktigast - för oss fans. Vi är inte svart eller vitt. Vi är sanslöst bra. Då och då. Njut!

Visst är det otroligt att när vi har velat bli av med Arsjavin så vägrar Wenger sälja honom och spelar rysse i varenda match i hopp om att hans form ska återvända. När vi nu tänker att han åtminstone kan vara bra att ha på bänken, då lånas fanskapet ut till Zenit för resten av säsongen - de facto i tre månader.  Man kan bara hoppas att det lånet övergår i en permanent transfer i sommar.

Det vore väl onekligen bättre för alla parter om han fått lov att lämna medan vi hade möjlighet att köpa in något annat. Å andra sidan gör Arsenal aldrig saker som vi vill.  Ändå tycker åtminstone jag att man borde sålt Arsjavin tidigare och dragit in ett ordentligt nyförvärv för ryssens transfersumma plus ytterligare några miljoner pund. Ett sätt att visa att vi vill vara med och slåss med de stora grabbarna även i framtiden.

Arsenal spelar återigen en av säsongens viktigaste matcher på söndag. Den valsen hör vi ju snart om varenda match eftersom vi är så fullkomligt uddlösa och osexiga just nu att vi halkar efter i tabellen så fort vi tittar på den. Att spela ett derby mot Tottenham borde vara en titt  neråt i tabellen och en fundering över när St. Totteringhams Day kommer att inträffa. Det borde vara det vanliga snacket om deras kollektiva kollaps och hur de alltid lyckas attrahera spelare i klass med FC Z.

Istället är det vi som jagar eller åtminstone går efter dem. Vi har naturligtvis ingen som helst chans att komma ikapp och borde den här säsongen ta skammen och koncentrera oss på att göra vårt eget jobb. Wenger har ett delikat arbete framför sig. Han har en del spelare till sitt förfogande som inte håller måttet. Det inser du, jag, Petit och alla andra.

Problemet är att nu sitter vi i den här sitsen och måste hantera verkligheten utifrån det. Det är inte roligt, inte upplyftande och inte ens hoppfullt. Det jag vill se är ett lag som vet vad de sysslar med. Ett lag som nu gått på så många smällar att de är redo för hämnd. Ett lag som tänker gå för knockout med ett enda fult trick. Som tänker slå de vita när de minst anar det.

Vi kommer att möta varenda en av de som nu sägs vara skadade i Tottenham. Det betyder att van der Vaart, Adebayor och hela jävla karnivalen kommer att vara på plan och springa allt vad de kan och försöka göra som de gjorde sist på WHL. De kommer låta oss sköta spelandet och sedan slå till med några kliniska avslut som begraver oss med röven uppåt. Bara för att de kan.

Jag hoppas att Rödnäsa Junior får sätta något i halsen på söndag. Det är dags att visa vem som är storebror i norra London. Bara för att lillebror har köpt nya gympaskor och hunnit låna en målsökande robot från Abu Dhabi medan vi suttit och funderat på om vi orkar spela det här året så ska de inte tro att fajten är över och att de blivit större än oss.

Det blir de aldrig.

Det är tydligt att Arsenal inte mår bra nuförtiden. Det gör inte vi supportrar heller. Jag mår fan inte bra rent fotbollsmässigt. Jag har haft en tiodagarsperiod med idel nöjen, men två käftsmällar av Arsenal har hållit den totala lyckan på armslängds avstånd. Jag har tillåtit mig att ha skoj och njuta av mina favoritband, men verkligheten har då och då trängt sig på och fått mig att skämmas över att jag är glad.

För vem är jag att ha ett liv vid sidan av, vem gav mig rätten att inte lida fullt ut. Nej, Ahldén, ta ditt oblat och drick ditt hembryggda blodsvin och lid. Det är inte jag som spelar, men det är jag som får ta skiten. Jag har inte ens en Ferrari att gömma mig i.

På något sätt hade det varit skönt om vi alla kunde släcka ner Arsenal nu under veckan fram till derbyt. Inga rykten, inga kolumnister som undrar vad som står på, inga bloggare som kan och vet allt. Istället spekuleras det i van Persies framtid, byten med Chelsea och till och på köpet sticker Nasri ut sitt fula tryne och babblar i media igen.

Kroenke är tyst som vanligt och Usmanov fortsätter att köpa varenda aktie som kommer ut på marknaden. Det som borde vara stabilt och bra med en majoritetsägare är för många ett problem när det går dåligt och man ropar på förändring, en investerare, vem som helst egentligen. Bara han använder pengar till att köpa spelare.

Vi har våra vanliga skadebekymmer inför söndagens match och det handlar bara om vilka som är friska nog att spela. Konkurrensen är minimal och kvaliteten därefter. Det är lätt att skrika ut att någon anna än Ramsey ska spela. Det är lätt att säga att Benayoun hade varit bättre än Walcott eller whatever. Vi får ju inte reda på det. Det vi ser är att vi match efter match väger för lätt, att vi inte vågar ta fajten, att vi inte gräver ner hälarna och dyker in i kampen. Vi tappar boll, vågar inte röra på oss och är alldeles för omständiga i anfallsspelet. Därtill är vi vårt vanliga jag i försvarsspelet med fasta situationer som värsta akilleshälen.

Jag tror att alla just nu är oerhört villrådiga till vad som händer. Vårt lag består av idel kompetenta och kapabla spelare, oavsett vad vi tycker om dem. Däremot fungerar de inte särskilt bra som ett lag och den mentala styrkan i Arsenal som lag är riktigt dålig. Något vi såg prov på ifjol och som resulterade i att vi skulle satsa på lite mer erfarna spelare för att balansera upp det ungdomliga.

Det gjorde vi, men det har fortfarande inte gett önskat resultat. Vi viker ner oss, vi förstår inte vikten av att göra saker enkelt och noggrant istället för krångligt och slarvigt. Vi har inget basspel att luta oss tilbaka mot och fundera över hur vi ska nästa steg. Det intressant är att hur usla vi än har varit den här säsongen så är vi bäst i Premier League på bollinnehav. Vi har alltså mest boll av alla lag i ligan under matcherna i snitt. Det är vad vi gör med bollen som är problemet.

Vi kan alltså uppenbarligen ha ett tryck, passa runt bollen och hålla den undan motståndarna största delen av tiden. Däremot är vi inte bäst på att avsluta våra anfall med mål eller målchanser, vi är inte bäst på att organisera oss under tiden vi har bollen och vi är absolut inte särskilt bra på att organisera oss när vi inte har bollen. Viktiga delar av fotboll som spel.

På något sätt skulle man vilja börja om från början. Utan halvmesyrer till spelare och utan den mentala ballast vi bär på. Just nu kan vi ingenting, vågar ingenting och vill ingenting. Att bli fyra är ingen pokal, det är ett krav. För hur det än är så betalar vi dyra löner till våra spelare för att de ska prestera, inte för att göra ett dåligt jobb.

Alla andra supportrar tycker likadant och jag skulle nog vara ännu mer frustrerad ifall jag höll på Chelsea eller Liverpool. Skulle jag hålla på City så skulle allt annat än en ligaseger vara fiasko sett till de investeringar klubben gjort. Det går upp och ner. Just nu går vår trappa bara neråt, men det sitter i huvudet.

För supportrarna är världens viktigaste match nu på söndag. Pallar spelarna inte trycket då så kan de lämna hela bunten. Jag vill se en gedigen Arsenalinsats där man inser allvaret i situationen och agerar därefter. Det går inte att låtsas längre nu, vår framtid står på spel.

Jag var ute på galej igår och var därför hänvisad till att spela in matchen på min gamla vhs-spelare. Det är märkligt hur fort man vänjer sig vid bra bild på tv:n.

Jag önskar nu i efterhand att jag bara låtit det hela bero och ta smällen via texttv. Jag var beredd på en förlust, hade till och med räknat med det. Ändå svider det något kopiöst att vi är så erbarmligt dåliga.

Ingen når upp till den standard vi har lärt oss att förvänta av Arsenal. Vi är inte ödesbestämda att alltid vara ett topplag på något sätt, men förfallet gör ont ända in i själen. För första gången funderade jag på riktigt om det är dags för Wenger att lämna.

Vi var fantasilösa, utan kraft och utan någon som helst kvalitet. Vi tappade boll mest hela tiden och visade inte oss för varandra för att skapa vårt berömda passningsspel. Sunderland kunde gång på gång pressa oss till misstag och våra egna fick ingen hjälp av sina lagkamrater.

Vi fick ännu en skada på backlinjen och Squillaci fick komma in, förhoppningsvis för allra sista gången. När han sen blir utbytt igen efter sammanlagt en halvleks spel såg han bedrövad ut som om han vet om att han inte duger på den här nivån. Det är som när jag bli uppsnurrad av åttaåringarna på jobbet, det är inte roligt och man kanske ska söka nytt jobb istället.

Martin O´Neill har fått fart på sina gubbar. De gör allting rätt, när de bryter vårt bollinnehav så vet alla vem som ska ha bollen och alla börjar springa i en kontring. De visade aggressivitet hela matchen och en vilja att spela för sin manager och klubb. Något vi helt tappat bort och det blir skrattretande när Djourou är den som är ute i media och manar på laget. Wenger ut och Martin O´Neill in?

Missförstå mig rätt här. Wenger ska stanna om vi byter policy. Det är nu dags att vi köper in spelare som gör skillnad och är nära toppen av sin karriär. Vi kan inte bara spela med ungdomar som kommer att bli bra. Ska Arsenal vara en toppklubb så måste dessa ungdomar tyvärr göra merparten av sina misstag i en låneklubb.

Vi ska använda det överskott vi har till dessa transfers, vi ska köpa så många vi har råd med och slänga ut uppemot tio spelare som har visat under året att de inte vill, kan eller passar som Arsenalspelare. Det gör ont att behandla sjukdomar, men det finns inga genvägar.

Nu spelar vi om fjärdeplatsen och man kan undra om vi vill ha den. Att sluta på en sjätteplats skulle kanske tvinga genom några förändringar redan i sommar. Jag kan tycka att det är helt okej att vara fyra om vi är nära toppen och känner att vi har kapacitet att slå de bästa (som ifjol). Det är okej att bli fyra om man är Newcastle, de har rimligtvis haft ambitionen att hamna på övre halvan.

Igår kändes det som att man hade satsat på fel rödvita häst. Sunderland - jag vill vara som du. Jag vill också ha ett lag med ambitioner, kraft och jävlaranamma. Jag vill också ha en klar spelidé och spelare som inte viker ner sig. Jag vill också ha ett lag som är moget och intresserat, som ger mig något tillbaka.

Liverpool, Tottenham, Newcastle, Milan. Att döma av igår är det fyra raka förluster. Nu är det bara mörker.

I dagens match mot Sunderland är det meningen att vi ska ruska av oss förlusten mot Milan och visa att vi fortfarande är ett dugligt fotbollslag. Problemet är att mycket av dagens fotboll spelas i huvudet på spelarna. I våra huvuden är just nu allting svart. Jag tror till och med wenger har svårt att få dem att tro att de är något annat än medelmåttor. Framförallt inte om Wenger har givit dem en rejäl uppläxning som ryktena säger när de var tillbaka på Colney i torsdags.

Arsenal har länge haft problem med att hitta jämnheten i sitt spel. Vi flaxar på samma sätt som vi alltid hånade Tottenham för och tyvärr måste man medge att rollerna verkar helt ombytta. Jag vet inte om de har någon dag liknande vår St. Totteringhams Day, men om de har det så kan jag se att vadslagningarna om när den inträffar är i full gång. Det är en jävla mardröm.

Vi förlorade med 4-0 mot Milan i onsdags. Det är alldeles för stora siffror även om de så klart inträffar ibland. Som supporter vill man dock att laget har stått upp bra och skapat chanser, man vill att spelarna velat spela fotboll och att de känner att de spelar för sina platser. Inget av detta fick vi se och istället är vi hånade av en hel fotbollsvärld och nu har till på köpet Zlatan gått ut och sagt att van Persie behöver byta klubb om han vill vinna något.

Vi har värdelösa spelare på plats efter plats och om vi ska kunna bygga ett lag som är slagkraftigt så måste vi behålla våra bästa spelare. Van Persie är en av dem och om han inte skriver på ett kontrakt innan midsommar så kommer han att bli såld. Vem ska vi då bygga laget kring: Arteta? Vermaelen? Walcott?

Vi slog Sunderland i ligan förra helgen om än med nöd och näppe. Jag kan slå vad om att Martin O´Neill gnuggar händerna av förtjusning över vår förlust. Det enda som talar emot dem är att vi skulle ha någon form av revanschlusta. Hittills har vi inte visat tecken på det någon gång under säsongen, tvärtom brukar vi ha det jobbigt efter en förlust.

FA-cupen är nu vår enda chans till en titel. Jag börjar hålla med om att vinna den är viktigare än att bli fyra. Nu kan vi inte bara se till att vi tjänar mer pengar, nu måste vi får spelarna att tro och spela som vinnare. Den erfarenheten och insikten kan bara pokaler ge.

Jag kan ta en förlust ikväll. Om vi spelar bra, om vi kämpar tills sulorna är nedslitna och om de visar passion. Det gäller varenda en på plan och det gäller fanimig Wenger också. Det finns inga ursäkter för att inte ge sitt bästa.

Petit är någonting på spåren när han säger att det behövs en rejäl utrensning. Vi kan alltid diskutera vilka spelare som måste gå, men jag har hellre lite sämre spelare som ger allt i alla situationer. Att vinna är inte allt, men vi håller på ett fotbollslag för att känna oss stolta och att få ha vissa "bragging rights". Just nu ligger alla skryträttigheter i det förflutna.

Vi tog oss an Milan ikväll. Eller
inte. Maken till tam insats från vår sida har jag sällan skådat.
Milan kommer nu att i likhet med under hela sändningen bli upphöjt
till skyarna för att vara världens bästa lag. Glenn Strömberg
kunde inte dölja sin glädje över att engelsk fotboll fick däng
och att Arsenal i synnerhet blev piskade så grundligt som i kvällens
föreställning.

Det finns inte en spelare i Arsenal som
får godkänt, Wenger hade helt missat vad som krävdes i
förberedelserna och vi verkade helt tagna på sängen av Milans spel
och hade inget som helst motvapen. Det är hemskt att se ens familj
ta emot så mycket stryk och inte kunna göra något åt det.

Det hjälper naturligtvis inte att 2-0
målet var offside eller att 4-0 inte var straff. Domaren gav laget i
medvind hjälp som gav dem ännu mer medvind. Det sägs att bra lag
har tur, men det såg vi ingenting av.

Vi vågade inte spela vårt eget spel.
Det som ofta är vår styrka är vår höga press och våra skarpa
kontringar. Idag passade vi i sidled och blev överrumplade hela
tiden. Det syntes att Ramsey, Gibbs, Song, Scszesny och Walcott
fortfarande är ungdomar. Orutin och naivitet präglade hela laget
och jag tror fan att jag kände en tår.

Vi kan självklart inte vända det här.
Problemet är att det inte är all skada som denna matchen ger. Vi
kommer att ha sådana hänghuvuden till helgen att vi blir utskjutna
ur FA-cupen också. Vi har ju en trist vana att åka ur alla cuper på
en och samma gång.

Nu är det bara att resa sig som
supporter, torka tårarna och gruset från knäna. Ta på er
halsduken igen och gå ut med huvudet högt imorgon. Det är inte ert
fel att Arsenal suger.

Ur ett Arsenalperspektiv skulle den här helgen handlat om en suverän upphämtning och ett mästarcoachande av Wenger. Ändå överskuggades vår match av det som hände på Old Trafford.

Jag gillar inte Manchester United. Jag respekterar vad klubben har åsatdkommit, men de har en förmåga att locka dit alla skithögar i världen och sätta dem i samma lag. Dessutom favoriseras de av domare och fjäskas för i medierna. Patrice Evra borde dock snart vara en belastning även för den klubben.

Han är offret i en rasistskandal utan like (nja, nu har vi ju två) och det kan knappast vara Evras eget fel. Problemet är att han borde hanterat det på samma sätt som Anton Ferdinand - med en polisanmälan. Nu har vi två diskrimineringsincidenter med helt olika utgång beroende på hur man väljer att hantera den. Suarez - Liverpools vassaste anfallare - blir avstängd 8 matcher medan Terry får vänta på sin dom till efter EM-slutspelet för att inte förvärra saker för England.

Suarez dom är det inget större fel på, men på något vis är det väl ändå så att det som är ett brott i allmän lag också ska bedömas av domstol och inte av FA i någon sorts pseudorättsväsende. FA ska hantera sådant som har en fotbollsmässig relevans och kan möjligtvis agera efter fällande dom i allmän domstol med avstängningar. Klubben själv kan stänga av sin spelare eller ge böter för dåligt uppförande.

Det kommer nu att sluta med att Terry får sin dom av domstolen och så kommer FA attt tycka att saken är utagerad. Det som drabbar en sydamerikansk kille ska inte hända en engelsk landslagskapten. Det är min gissning.

Liverpool gick idag ut och bad om ursäkt på tre fronter vilket var helt i sin ordning. Man har betett sig som dagisbarn och ska så klart få stå vid skampålen för det.

Evra fick också en banning av Ferguson för sitt firande i närheten av Suarez efter slutsignalen, men är det någon som ifrågasatt de ord som sades från Evra innan Suarez tappade förståndet. Det ryktas att Evra kallat Suarez för "sudaca" vilket ska vara en nedlåtande term för sydamerikaner i Spanien. Inget ursäktas men kan förklaras.

De två kommentatorerna på Premier League kanalen menade att Suarez och Evra borde låsas in i ett rum tillsammans tills de skakar hand och det vore väl en bättre dokusåpa än Big Brother?

Till Arsenal då. På Toby´s satt vi och förbannade Wengers byten, framförallt när Ramsey kom in istället för Mertesacker. Wenger har rykte om sig att vara en usel matchcoach och vi trodde att detta skulle bli ännu ett bevis på det. Wenger har skrivit oss på näsan, tryckt ner våra huvuden för att lukta på kaffet och satt på oss dumstruten. Alla tre byten han gör är inblandad i de två målen. Vad vet jag - en enkel supporter....

Spelet var väl sisådär under hela matchen och ett oavgjort 0-0 kändes som det mest rättvisa resultatet. När Sunderland gör sitt mål var det helt ur det blå, de var tillbakapressade och försökte hålla emot utan att vi skapade några jättefarliga lägen.

Ramseys mål var en pärla. Walesaren skjuter hellre än bra för det mesta, men vi är ju så svältfödda på skott så det är uppfriskande med någon som vågar. Den är studsade från stolpe till stolpe och sedan in och tiden stod stilla innan man insåg att den faktiskt gick in.

Det rättvisa krysset höll i sig och matchen borde vara över. På tilläggstid går jag upp till baren för att betala. Arsjavin som också var ett sådant meningslöst byte slår in ett inlägg som Henry bara kan stöta in och vi har vunnit matchen. Med tanke på hur många spelminuter Henry fått är det helt otroligt vad han åstadkommit. Han har två helt matchavgörande mål och ett garneringsmål. Han är en hjälte, legend och gud. Låt oss hoppas att Milan också får känna på hans trollkonster.

Idag blev det klart att Arsenal kommer att få möta Sunderland i nästa omgång av FA-cupen. En försmak av vad den matchen kan bjuda på får vi redan på lördag. En match uppe i norr är aldrig lätt och Arsenal har inte vunnit i Sunderland på de tre senaste säsongerna.

Under Martin O´Neill har de också hittat formen och bevisat att de är ett bättre lag utan Bendtner på plan. Vi kommer att få problem med ett Sunderland fullt av självförtroende medan vi själva undrar om den senaste matchen mot Blackburn var en engångsföreteelse. Sunderland kommer knappast att vara lika undfallande i sitt försvarsspel och vad jag kunde se i matchen mot Middlesbrough så är de inte rädda för att falla lätt tätt utanför straffområdet för att kunna använda Sebastian Larsson på frisparkarna. Men det har förstås Wenger koll på....

England sparkade idag Fabio Capello eller som det heter på diplomatspråk - Capello har valt att avgå. Detta efter en dispyt kring hanterandet av John Terrys status som kapten i det engelska landslaget. FA är en clowninstitution, det visste vi sedan tidigare och allt pekar på att man utser Harry Redknapp till ny manager för England. Happy Harry ska då jobba dubbelt under våren vilket förhoppningsvis kommer att gynna England mer än Tottenham.

Hela grejen med Terry är ju alldeles bisarr. Man har beslutat att skjuta upp rättegången till efter EM för att Terry inte ska kunna bli fälld och därmed uteslutas ur landslagstruppen. Däremot fäller man honom i förtid genom att ta ifrån honom kaptensbindeln. Hyckleri var förnamnet. Terry är knappast någon ängel och förtjänar det mesta av det spe han får utstå, men rätt ska väl vara rätt. I alla andra fall ömmar man för en snabb rättegång och skyndsam hantering, men här ska vittnesmålen helst glömmas bort så fort som möjligt och så ska hela grejen spelas upp i media så fort Terry ska möta Anton Ferdinand eller storebrorsan Rio.

Det gick till och med så långt att FA slopade handskakningen i matchen mellan QPR och Chelsea för att inte orsaka ytterligare anspänningar. Något är ruttet.

Värsta Arsenalnyheten idag är att Djourou skrivit på ett nytt kontrakt. Hur i helvete tänker klubben där? Det måste vara det mest uppenbara tecknet på att Arsenal har resignerat och nöjer sig med att harva bland de sex bästa klubbarna i landet. Nu vill vi bara höra det officiellt också, vi tål höra sanningen. Det kan väl aldrig vara så att Gazidis och vänner på fullt allvar tror att Djourou kommer att blomma ut när som helst och bli en ny Adams.

Såg ni tacklingen på gamel Arsenalbacken Justin Hoyte. En galning ur publiken rusar in på plan och glidtacklar Justin, men når inte riktigt fram och nuddar knappt backen. Man kan undra hur mycket Middlesbrough hade stämt honom på om killen skadat Hoyte? Det kan nog få böterna för Danmarksidioten att blekna.

Då var helgens alla Premier League-matcher avklarade och för en gångs skull gick resultaten vår väg med kryssen för Chelsea och Liverpool i spetsen. Nu är vi 3 poäng efter den där åtråvärda och helt ovärderligt viktiga fjärdeplatsen.

Fyra lag slåss om en plats vilket säkerligen är helt otroligt roligt för de neutrala, men för oss störda och enögda fans så är det en mardröm. Det är snudd på att man vill gå i ide för att bara dyka upp till nästa säsong med förutsättningarna klara och nya hopp framför sig.

Ingen match i veckan för vår del, men vår kommande motståndare Sunderland ska spela et omspel i FA-cupen mot Middlesbrough borta vilket kan gynna oss. Luttrad som jag är så är det antagligen vi som är missgynnade för att vi inte fick spela match i veckan.

Ox är mannen på allas läppar och är enligt många det bästa som hänt i klubben sedan Vic Akers blev materialare. Den unge från sydkusten har verkligen gjort ett gott intryck och får han bara vara hel så är snart Arsjavin ett minne blott. Gervinho, Ox, Walcott är en mäktig trio att ha på kanterna. Wenger vet hur man slussar in unga killar. Han vet framförallt att de ska slussas in långsamt, inte som ifjol när Wilshere var tvungen att spela alldeles för många matcher på grund av skador. Vårda de ömt och de blomstrar. Där har vi huvudskälet till att AOC inte ska spela varken EM eller OS i sommar.

Howard Webb lyckades skapa rubriker åt sig själv igår igen. Han dömde två straffar till Man U och ändå är Ferguson vansinnig över att det inte var fyra. Att den andra av de två tilldömda var felaktig nämner han inte med ett ord. Det trista är att domarkåren i Engand helt enkelt inte håller måttet. Det är lätt att hacka på dem och jag vet att de har ett otroligt svårt jobb. Många gånger tycker jag ändå att de letar efter situationer att sätta sig själv i fokus med.

Minns ni Eduardos filmning i Champions League som blev prejudikat för alla filmningar i Europa? Det blev den ju inte, men Eduardo är för alltid stämplad som en fuskare och blev också rättmätigt avstängd för sitt tilltag. Welbeck hade flera filmningar igår där han söker straff och idag var Gareth Bale ute på djupt vatten. Mediastormen efter dessa filmingar kommer att vara lika obefintlig som reavaror på Systembolaget.

Frimpong är skadad resten av säsongen. Bara för att man lämnar Arsenal betyder inte det att man klarar sig undan allvarliga skador. Förbannat trist att en av klubbens mer lovande ynglingar ska behöva ta ett förlorat år i sin utveckling. Det börjar bli en vana nu bara, Wilshere, Ramsey och nu Frimpong.....

Matchen mellan Kopparberg/Göteborg och Arsenal Ladies är nu satt till den 21/3. Satan vilken fest vi ska ha i Götet!