Sömnigt när Arsenal gick vidare i cupen

Första halvlek:

Det hann inte dröja länge förrän det var nära att rassla i nät bakom Ward i Leicester-kassen. Reiss Nelson vek in och, på Aubameyang-manér, avslutade mot bortre krysset. Ward fick dock en hand på bollen och puttade ut till hörna. Minuten senare vände det åt andra hållet. Iheanacho blev framspelad fint av Albrighton, men Leno var snabbt ute från sin bur och räddade med en fotparad.

Arsenal fortsatte att rulla en del boll, med ett par försök framåt. Båda Willock och Eddie var nära på ett inspel, men ingen av dem fick foten på bollen.

Reiss Nelson fick en ny chans efter att bollen föll på hans fötter på en hörna. Men Engelsmannen bommade med fem meter. Känns som att det borde gjorts bättre.

Även om Arsenal hade mestadelen av bollen så var Leicester närmst. Maddisson avlossade från distans och bollen seglade förbi alla, och träffade stolpen. Leno plockade upp returstudsen.

Första halvlek slutade 0-0.

Andra halvlek:

Det hände inte allt för mycket i upptakten av andra halvlek. Matchen fortsatte där den slutade i första halvlek. Men en kvart in slog Nicolas Pepe till. Från kanten slog han in ett inspel. Det blev blockerat, men det andra inspelet studsade rätt väg och Arsenal tog ledningen. Självmål. Ungefär lika entusiastiskt som föregående text lät var laget efter målet. Eddie Nketiah var besviken att han inte fick bollen till sig och Pepe drog inte direkt på mungiporna. Men 0-1 Arsenal.

Matchen fortsatte att rulla på i ett inte allt för högt tempo. Nketih var nära att göra ett mål när han chippade över keepern, men Wes Morgan räddade på mållinjen.

Det skulle dock bli två mål och säkrat avancemang för Arsenal. Detta efter att inhoppande Hector Bellerin dribblat sig igenom Leicester-försvaret och spelat fram Eddie Nketiah. Anfallaren gjorde det han brukar göra från nära håll - och satte 2-0 efter att ha kastat fram ett ben.

Matchen slutar 2-0 till Arsenal och avancemanget är ett faktum.

Tre tankar om matchen:

Eddies framtid är (sol)(o)klar
Edward Nketiah kanske inte är den mest populäre spelaren i Arsenals trupp. Inte heller kanske det starkaste namnet för framtiden. Men ingen kan ta ifrån honom att han är bra på att vara på rätt plats. Till och med så pass bra på det att han blir arg när han inte får bollen till sig men det ändå blir mål. Intressant fakta om Nketiah är att han (före matchen) hade en snittdistans på 4,8m meter från mål när han nätat för Arsenal. Idag förminskades nog den statistiken ytterligare. Så vad vill jag säga med detta? Man ska inte underskatta en anfallare som är på rätt plats vid rätt tillfälle.

En avslagen match
Carabao Cup är inget stort dragplåster. Framförallt inte i dessa tider där inte ens publik får komma och titta. Och det märktes idag. Det kändes avslaget på planen och det kändes som att matchen inte riktigt kom igång. Ibland kan ligacupens tidiga omgångar vara lite halvsvåra att fokusera på då motståndet sällan är av hög kaliber. Idag diskuterades det cheddar i en kvart, med ett ostquiz före matchen återtog ens hela fokus. Men det kunde lika gärna varit något lower league-lag vi mötte idag. Inte för att Leicester var dåliga, matchen hade kunnat gå lite hur som helst, men för att allt kändes avslaget. Kul med avancemang ändå!

Özil och Guendouzi
Om det inte var helt klart på förhand så är det väldigt tydligt nu. Özil och Guendouzi har gjort sitt i Arsenal. Det är tydligt nu att Arteta inte ser någon framtid för någon av dem, de platsade inte ens på bänken i ligacupen. Fönstret stänger snart, och det skulle inte förvåna mig om den lite yngre av de två försvinner från klubben. För Özil kommer vara kar i London ett år till, det kan vi nog vara helt säkra på.