Medlemmar: 8813 st.
Visa menyn

Borussian Boogie

Davidsson och Mannen
ons 14 sep 2011 kl 06:57

Hela din gårdag var en enda långsam vandring. Hela din arbetsdag var en enda lång charad där du låtsades leka vuxen och simulerande deltagande i de aktiviteter som vuxna människor förväntas delta i. Hela din gårdag hade ett enda mål framför ögonen. Att klockan skulle bli 20.45 och att avspark mellan ditt Arsenal och den tyska ligasegraren Borussia Dortmund skulle tas.

Klockan gick och matchen var likaså igång. Våg efter våg av gult välde över oss, gång efter gång höll Borussia på att överlista vår högt stående backlinje och vi hängde på en skör tråd av upprepade räddningar av vår målvakt Wojciech Szczesny. Våra högt flygande och som vanligt dadaistiskt naiva idéer om att vi skulle vara spelförande slogs bryskt i spillror.

Efter den inledande delen hittade vi något sånär rätt i positionerna och vi sjönk också lägre ned i banan. Ett tyskt felpass i 42:a, en RvP-glidtackling vidare till TW14 som plötsligt ägde allt spelsinne i världen. Detta spelsinne gav RvP en smörpassning varefter han bara väntade, siktade, väntade och siktade igen, för att sedan dra till med sin högerfot. Boom. Inte på något sätt rättvist, men oerhört skönt.

Andra halvlek var inte längre tvåmål, utan bara spel på vårt. Vår backlinje, föredömligt ja nästan italienskt låg, med ett CM just framför. Panik säger ni, taktik säger D&M. Och som ni vet, så  höll vi på att klara oss. Koscielny efter Koscielny tillsammans med stabiliteten personifierad i form av Szczesny höll på att ta oss ända hem. Nu kom ett konstmål i vägen och vi tappade ledningen, vilket alltid smärtar, särskilt om ledningen varit orättvis.

laurentkoscielnyborussiadortmundvarsenal35qgiuci3vpl.jpg

Vi fick med oss en poäng, vilket är en mångt mycket mer än vad vi förtjänade. Ändå smärtar det rejält att vi var så nära att spela uselt och ändå vinna, vilket hade varit grymt skönt. D&M tar risken att dra på sig en halshuggning, när jag ändå provar att sätta betyg på gårdagens Arsenal.

Szczesny: 4/5. Mkt bra. Alltid på rätt plats och lugn ända ut i fingertopparna. Jag hävdar inte att vi i honom har en världsmålvakt, ännu. Men närmre Safe Hands, minus ponytail och usla landslagsinsatser, var länge sedan vi kom. Målet var inget att säga om, bara trist att det kommer just mot oss.

Sagna: 3/5 Ingen märkvärdig match från Sagnas sida. Tillät lite väl många inlägg från sin sida, och hade kunnat producera enormt mycket mer och bättre offensivt, men i övrigt, som vanligt, en bra högerbacksinsats.

Per ”Franz” Mertesacker: 2/5. Nja… Ännu inte en vital del av vårt försvarssystem. Individuellt skicklig i man-mot-man-situationer, vilka han vinner de flesta, men inte den ordningsman man hoppas av honom. Igår var han en av fyra delar i en linje, inte en fjärdedel av en enhet.

Koscielny: Före smällen: 1/5, efter smällen: 4/5. Vad är det med den snubben? Klipp till honom i nyllet och han blir hur grym som helst. Fortfarande fladdrig och positionslös (kan man säga så?), men precis över allt och räddade boll efter boll efter boll. Ja, j-klar vad han stred i går den killen. Man kan inte annat än älska när spelare verkligen försöker. När de strider och visar upp någon form av vilja, i kontrast till den apati som stundtals tenderar att sprida sig i laget. Nej, gott jobbat!

Gibbs: 2,5/5. Tja… Vad skall man säga om killen? Hade perioder med offensiva framfötter, men dessa var få, ringa och för sällan. Defensivt var han bättre och slapp ur den så kallade Clichy-fällan, med ett bättre positionsarbete och en bättre man-man-insats. På det stora hela anser jag gårdagen vara ett steg åt rätt håll.

Song: 3,5/5. I första halvlek såg han nästan ut som Eboué, minus tokrolig humor. I andra växte han sig enorm i området just framför den låga backlinjen. Mycket bra andra halvlek, mycket rappare steg och en offervilja som värmde den höstavkylde i soffan.

Benayoun: 1,5/5. Var han med? Såg ni honom? Jag såg att han täckte ut ett Dortmundanfall till plockpotatis, någon gång i första, men i övrigt? Förväntades han vara offensivt kreativ eller skulle han bara täcka ytor? Nej, ingen vidare debut som startman i Arsenal. Förhoppningsvis mycket kvar att hämta i honom.

Arteta: 3/5. Rookie of the gårdagsmatch. Inte heller övertydlig i sitt varande. Men slet, täckte ytor och vågade hålla boll, när vågorna gick höga. En stor spelare som Arsenal kan komma att få stor nytta av när han vuxit sig konform med laget och spelet. Jag tycker vi såg tendenser igår, vilka lovar gott.

TW14: 1,5/5. Precis som i fallet Benayoun så var Walcott, i princip, helt osynlig. Fick kanske inte några bra bollar att jobba med, men jag vet inte om det försvarar den rejält bleka insatsen han visade upp igår. Betyget räddas dock av denna Lidnerska knäpp som gav RvP smörpasset till målet, men i övrigt inte mycket att skriva hem om.

Gervinho: 2,5/5. Otacksamt ensam på sin kant, när Gibbs prioriterade försvarsspelet. Fick ingen hjälp heller av det centrala mittfältet utan stod nästan alltid ensam med tre-fyra gula kring sig. Tycker ändå att han var på gränsen till en 3:a och detta då han försökte skära in i banan och ge plats för överlappningar, han försökte dribbla sig fram och han försökte skapa någonting i all den övriga bollrädslan.

van Persie: 3,5/5. Underbart mål som höll på att ge oss segern. Dock lider RvP av systemet, eller snarare av den roll han nu har i systemet. Han skall vara både avslutare och framspelare, vilket faller på sin egen orimlighet. Han skall gå ned i banan och hämta boll, men har därefter ingen löpvillig att passa vidare bollen till. Nej, ned i banan med RvP och in med en rejäl målskytt framför honom, så  har du en DB10 i vardande.

Frimpong, Chamakh och Santos, omöjliga att bedöma. Dock ett litet plus för Frimpong för denne vilja att glidtackla, sweet säger D&M.

Sammanfattningsvis: En poäng är rejält mer än vi förtjänade och jag tycker detta således var en bra start på gruppspelet. Deppigt att tappa en oförtjänt ledning, speciellt på ett sent konstmål. I perioder ett bedrövligt spel, men hade vi vunnit hade denna bedrövlighet blivit någonting positivt. Som när minus och minus blir plus. Att kunna vinna trots uselt spel, eller att kunna komma hem med en poäng, trots uselt spel.