Medlemmar: 8661 st.
Visa menyn

Some Ins: Så här gör vi med vänsterbacksvakansen

Davidsson och Mannen
tis 20 dec 2011 kl 09:12

Jag och många med mig har redan ödslat både tid, tårar och galla åt den situation som, efter den betydelselösa sista gruppspelsmatchen i Champions League, nu råder i vår backlinjes vänstra hörn. Eller hörn… jag vet inte egentligen. Vänstra flank är nog bättre att säga. Där Santos tog oss med storm, både med fantastiska räder längs med den offensiva delen och med defensiva tilltag som ibland satte hjärtat i halsgropen på oss, där finns nu bara den ständigt rehabiliterande Kieran Gibbs.

Här skall sägas att jag gillar både Santos och Gibbs och att jag, om de varit hela, varit tillfullo tillfreds med vänsterbackssituationen. Men nu är den förstnämnde borta till mars –12, medan den senare planeras göra comeback någon stans mellan Boxing Day och evigheten. För det är ju så det är med Gibbs, oavsett hur bra vi än tycker om honom. Killen är aldrig hel. Han spelar aldrig fler än en handfull matcher innan han återvänder till sin plats i Injury Leagues absoluta tabelltopp.

Här skulle vi lätt kunna lockas in i någon form av problemlösningsmodell som inbegriper fenomenen ”januarifönster”, ”vänsterback”, ”köpa” och exempelvis ”Leighton Baines”. Och visst gillar jag Evertons främsta anfallsvapen, men det kommer aldrig hända. Dels för att Everton kommer kräva en massa pengar för honom men främst för att Wenger inte vill köpa något han redan anser sig ha. Eller snarare; får tillbaka inom överskådlig framtid. Wenger kommer inte att köpa någon vänsterback, av den enkla anledningen att han tänker att han tänker att Gibbs håller hela vägen till Santos återkomst, varefter de fortsätter att rotera på vänsterbacksplatsen. Man skulle kunna tänka sig ett lån, men vilken klubb har en vänsterback duglig nog för Arsenal över att låna ut? Milan hade säkert kunna tänka sig att låna ut Taiwo, innan vi lottades mot dem i CL och Shitty har ju alltid Wayne Bridge. Ja, eller kanske nej. Eftersom D&M inte bara är en man av folket, utan även delvis en produkt av Wengers tidiga Arsenal, så nöjer vi oss med att ta ett bett i knogen, morra tyst för oss själva och vända blicken mot en annan lösning.

sja82_och_the_gunnerific_49er.jpg

Lyckad kombo, skadefria...

För det finns en annan lösning. Den heter varken inköp av ny vänsterback eller lån av detsamma. Den heter inköp av ny mittback.

Innan du hugger tag i tangentbordet och sågar mig längs fotknölarna, skall du unna dig själv några adjektiv till och läsa vidare en liten stund. För så här är det: Truppen består i dag av sex mittbackar. Koscielny, Vermaelen, Mertesacker, Squillaci, Djourou och Miquel. De tre förstnämnda slåss om de två ordinarie platserna. D&M anser det vara jämt skägg mellan dessa tre, med viss reservation för Vermaelens tendens att drabbas av skador. Därefter haltar Djourou runt och även han har visat en nästan parodisk fallenhet för att falla till skadefrånvaro. Dessutom är han bara en skugga av sitt fornstora, bollsäkra och pålitligt luftburna jag och, hur mycket det än smärtar mig, ingenting att hålla i när stormarna går.

Miquel är förvisso ung och lovande, men inte mycket mer än just så och därför långt ifrån någon att räkna in bland kontinuerliga rotationsspelare. Squillaci känns väl egentligen inte som jag behöver skriva så mycket om, förutom när det är dags att plita ned hans nästa klubbadress. Och så var de sex mittbackarna bara fyra, eller om sanningen skall fram rent av tre och en halv.

Vermaelen kan utan svårigheter täcka upp på vänsterbacksplatsen medan Koscielny, och i värsta fall även Djourou, kan göra detsamma till höger. Kvar i mitten står PM4 och gottar sig, men där skall han ha sällskap. För köper vi en vänsterback är denne bunden till vänsterbacksplatsen, och blir sålunda en överflödig slaggprodukt när Santos och Gibbs kommer åter, eller om det bli någon av dem. Men köper vi en mittback som kan täcka upp i mitten medan exempelvis Vermaelen och Koscielny tar kanterna, eller rent av också har kantspel i sig, har vi alternativ i överflöd utan att för den delen sitta med mansours överflöd av ytterbackar.

Jag slänger upp två varianter:

Jan Vertonghen: Vermaelens side-kick i landslaget och tidigare parhäst i Ajax. Väl skolad i den rätta fotbollen sedan han som sextonåring anlände till Ajax och med ett gott rykte som drivande dominant i backlinjen. En ypperlig vänsterfot och stor erfarenhet av att inte bara spela mittback, utan även just på vänsterkanten.

24 år gammal, 1.89 lång och med ett rykte om sig att inte bara vara hård och brytningssäker utan också följsam och rörlig. Han har kontrakt med Ajax till och med juni –12 och beräknas ha ett ungefärligt marknadsvärde på ca 10,5 miljoner pund. I och med Ajax CL-spel så är han cup-tied vilket skulle kunna sänka hans omedelbara transfervärde något.

Gary Cahill: En följetong i Silly Season-tider och en klassiker att ta till så fort ett bra lag läcker i försvaret. Enligt ryktena lade vi ett bud på honom i somras, vilket förkastades av Owen Coyle som skamligt och på gränsen till kränkande lågt. Beroende på var John Terry ligger ner, eller kanske med vem, ryktas Cahill ömsom till che£sky, till spurs, ömsom till foolsen och ömsom till oss.

Cahill är en bra huvudspelare, brytningssäker och väl inskolad i ligan. Dock anses han av vissa som något långsam och skall man se till hur många mål Bolton har släppt in i år, så tja… Cahill är inte bara engelsman utan även startspelare i landslaget. Han har ett halvår kvar på kontraktet vilket gör att Bolton, om de över huvud taget vill han någonting för honom, måste sälja honom innan januari övergår till februari. Frågan är bara till vilka och för hur mycket. Hans marknadsvärde torde ligga någon stans mellan sju och tio miljoner pund, vilket egentligen säger precis ingenting om någon av de stora oligarkerna väljer att ge sig in i leken. Frågan är också om han vill gå till ett lag där han faktiskt skulle behöva slåss för att konkurrera om en startplats.

Konklusion: Arsenal spelar en progressiv och bollinnehavsbaserad fotboll. Samtliga truppens spelare, inklusive de försvarande, bör anses vara relativt god vän med bollen. Väljer vi att sätta mittbackar som ytterbackar förlorar vi en del i det offensiva spelet, men vi vinner, överlag, i det defensiva. Våra yttrar behöver inte ta så stort hemjobb och fasta situationer kan tajtas upp än mer.

Av truppens nuvarande mittbackar bör nog bara Vermaelen, Koscielny och Mertesacker ses som givna inför nästa säsong. Miquel är för valpig, Squillaci för dålig och Johan ”Jag spelar bara en halvlek” Djourou är inte bara för skadebenägen utan även tyvärr i kraftig stagnation. Kyle Bartley, som för närvarande harvar i den skotska ligan, verkar även han vara mer skadad än spelande. Därav behöver vi en mittback till inför nästa säsong och kan vi ta denne redan nu, när luckorna i backlinjen är digra, har mycket jobb redan gjorts.

Så därför blir Skadefrånvaro på Santos+Gibbs habitala tillstånd lika med: Cahill/Vertonghen. Jag ser gärna att Cahill väljer oss, inte bara för att vi behöver honom, utan även för att che£sky, foolsen och spurs gör detsamma. Och bättre en bra spelare hos oss än hos någon av dem. Vertonghen skulle, i och med sin erfarenhet av vänsterkanten, öppna än fler möjligheter för oss, men kanske skulle en viss omställningstid kunna ligga bredvid cup-tied i minusskålen. Vad tror du om den?

 

Bild: Från Flickr.com: Gibbs "SJa82"

och Santinator "The Gunnerific 49ers"