Medlemmar: 4433 st.
Visa menyn

Kan det brinna på vintern?

Davidsson och Mannen
lör 7 apr 2012 kl 07:50

Under min tonårstid ägnade jag all vaken tid, bortsett från födointag, mopedåkning och obligatorisk skolgång, åt hårdrock, folköl och åt att försöka göra det motsatta könets representanter uppmärksamma på min existens. Om vi för en stund lägger folkölen och det motsatta könet åt sidan, och siktar in oss på hårdrocksutövandet, så kommer vi in på elbasen. Din bloggvän D&M var bassist. Och bassister vet man ju hur de är, speciellt om de ger sig hän åt hårdrock.

Den godhjärtade bassisten (jag) försökte vid ett par tillfällen lära en annan ung man, vi kan honom T, att hantera basen, och genom det få tillgång till den genväg till det motsatta könets hjärta och den förhoppningsvis medföljande kroppsliga upptäcktsfärden. T var väl kanske inte den mest läraktige elev jag haft och han var nog inte den vassaste kniven i lådan heller. T hade det inte alltid så lätt för sig. Han förstod inte alltid hur saker och ting hängde ihop och hade inte alltid förmåga att uttrycka detta på ett sådant sätt att adekvat hjälp kom till undsättning.

Det var T som en sommarkväll, när han skulle referera till stadens då ganska nyanlagda golfbana, sade; ”du vet det där stället, där alla snygga bilar står”. Och som en slaskig vinter i slutet av 80-talet, storögt tämligen flög upp ur skolbänken och hängde sig ut ur fönstret, bara för att en brandbil med påslagna sirener, åkte förbi i vinterrusket. När någon undrade över T´s enormt kraftfulla reaktion, förklarade han den genom att väcka undran ”kan det verkligen brinna på vintern? Det är ju så kallt?”

Som ni förstår så var livet inte alltid så skonsamt mot T. Men det som var mest utmärkande för honom var inte hans eventuella oförmåga att förstå eller andra kognitiva tillkortakommanden.  Det mest utmärkande för T var att han var snäll. Aldrig att han lät sina egna konstanta svårigheter att koppla ihop en rak fyrtakt a la Accept med ett trefingrasspel, ta sig uttryck i ilska. Aldrig att hans totala oförmåga att greppa att Steve Harris galoppbas inte berodde på användande av plektrum, resulterade i utagerande gentemot andra medmänniskor.

ept_sports_sow_experts-336698120-1298003080.jpg

Någon som saknas?

Nej, för T var, och är förhoppningsvis fortfarande, snäll och en god människa. Inte supersmart, kanske lite småkorkad, men också förmildrande snäll. Det kan man tyvärr inte säga om manshittys Nigel De Jong. Att han verkar kognitivt tveksam, lätt debil och intellektuellt stelopererad kan vara en sak. Men att han adderar det med elakhet, i många fall nästan en pennalism eller en perverterad strävan efter att åsamka en annan människa skada, det är inte snällt, det är dumt, ja rent ut sagt elakt. Att han dessutom får hutlöst j-la betalt, det gör ju inte saken på något sätt bättre.

För där T till slut fann en meningsfull tillvaro, i någon verkstad i en ganska avskiljd del av den stora världen, pysslandes med lite metallbitar i olika former och storlek, där huserar De Jong på en av världens största och bäst belysta fotbollsscener, The Barclays Premier League. Där T, smart nog, såg till att inte utsätta sig för alltför stora utmaningar av hans eventuellt svagare sidor, där tämligen kastar sig nämnde De Jong in i situationer där han prövar sin förmåga att samspela med andra människor.

Nog kan väl jag ibland tycka att det är frigörande och uppmuntrande när människor utmanar sina egna begränsningar och testar sina förmågor till det yttersta. Men det De Jong har slagit sig in på är helt fel väg. För hans testande av sina, troligtvis ganska påvra mellanmänskliga förmågor, har för länge sedan gått från att vara uppfriskande eller smått humoristiska såsom i lyteskomik, till att vara en källa till grava personskador och bara tragiska.

Nu möter vi De Jongs mansour på söndag och det är bara att hoppas att han får sitta bredvid na$ri på bänken. Får han spela så vår vi be till högre fotbollsmakter att han inte får möjlighet att skada någon av de våra och att Mancini lyckats avleda honom från interpersonella situationer där våra spelare kan vara inblandade. Eller rent av fått för sig att skona oss, resterande fotbollsvärld och De Jong själv från hans ohämmade destruktion.

För om De Jong nu, uppenbarligen, saknar T´s förmåga till insikt, varför tar ingen annan person över ansvaret? Fixar inte Mancini det heller, så varför går ingen annan bara in och plockar bort honom från scenen? Väck med illbattingen, iväg, finn dig en annan skrubb att stå vänd mot väggen i. Någon som lyfter upp honom och ställer honom i ett hörn av världen där han inte i varje sekund utsätter andra för ständig fara? Kan det vara så svårt? T? Har du något förslag? Har du plats för De Jong i någon verkstad? Kan han få sticka och brinna på vintern?