Mekatronik

Sveriges Televisions Barnkanal repriserar just nu en programserie med namnet Mekatronik. Programmet går ut på att den numera rikskände polismannen, tillika trumslagaren och gamle Knessetmedlemmen Jonas Leksell, tillsammans med sin kamrat mekatronikern Bruno Tardat, löser en massa snåriga gåtor med, för det otränade ögat, ickeortodoxa metoder.

Bland annat har Jonas och Bruno byggt svävare, de har tillverkat en robot och en cykel med jetmotor, och under ett annat avsnitt simulerade de ett äventyrligt TV-spel. I någon form av IRL-spel sprang Jonas genom bollregn förbi från sidorna kommande hinder och hoppade över på marken fastsatta. Han duckade för hög-hastighets-flörtkulor som hotade hela hans existens och han parerade framhoppande alienlika monster av papier-maché genom att hejdlöst kasta sig än upp än ner och än åt någon av sidorna. Jonas fick kämpa på som bara den för att klara sig och det i verkligheten simulerade TV-spelet bjöd honom på en mängd utmaningar, som de knåpat ihop i sin mekatronikverkstad.

Rätt spons, men fel lag.

Grundprincipen i denna tekniska genre är att lösa svårigheter genom att kombinera mekanik och elektronik. I den moderna mekatroniken kan man även ta med signalbehandling, reglerteknik och datorteknik för att ge större möjlighet till problemlösning eller nya landvinningar. Den stora vinsten är den synergieffekt man får när man kombinerar dessa olika discipliner för en samtida samverkan, i stället för att använda dem var för sig, separerade från varandra. Vinsten finns i styrkan, som finns i kombinerandet.

När Arsenal i lördags spelade mot 0-0 mot en av ligans mest kostsamma buss, tillika The Original Rent Boyz, så ställdes vi även inför ett antal svåra utmaningar och i stunden svårlösta gåtor. För dig som soffcoach eller bardiskprofet kanske de inte framstod som några särskilda svårigheter, men för våra vänner ute på Emirates matta eller vid sidan av densamma, krävde det uppenbarligen stordåd och stora mänskliga landvinningar för att rå på dem.

Det våra vitärmade superhjältar inte riktigt hade kläm på var den ovan nämnda synergieffekt som driver världens alla mekatroniker till nya lösningar. Att våra hjältars respektive kompetenser, var för sig, förvisso kan ha varit alldeles prima, men att det är i samspelet mellan dem som den största av vinster görs. Inte nödvändigtvis, det förvisso nödvändiga, samspelet spelarna emellan, utan i effekten av samspelet mellan de olika spetskompetenserna.

En kille, en lösning.

I lördags rullade vi liksom på i vanliga hjulspår och vågade inte släppa vår internaliserade gameplan för att addera nya kombinationer eller spelsätt. Vi fastnade i vinkelvolten av förutsägbarhet och lät ständigt ett otäckt utsträckt blått ben, en högst oskön mittbackspanna eller en väl utformad, om än relativt förutsägbar, motståndartaktik komma i vägen.

Om koden att kläcka är att ha förmåga att leta efter nya lösningar, att våga tänka nya tankar och att försöka finna nya kombinationer av kompetenser. Som olikfärgade trådar vilka gemensamt sammanflätade skapar nya och tidigare oanade nyanser. Som oljiga fingertoppar knappandes på en dators tangentbord eller tvinnandes spretande ändar på en elledning. Som fotbollsspelare som låter bli att rulla runt ännu en gång kring ännu ett uppställt handbollsförsvar. Som i stället vågar slå den oväntade långbollen, avlossa det där egentligen utsiktslösa vristskottet, ta den extra löpningen eller söka upp en extra motståndare för att bjuda på en extra tackling. Som fotbollspelare vågandes bryta gamla invanda mönster, finna nya kombinationer av kompetenssammanflätning och som förmår se inte bara behovet av en annan väg utan även kan förmå sig att vandra på densamma.

Precis som våra vänner Jonas och Bruno brukar göra i sin lilla verkstad. På Barnkanalen…

Bilder från Flickr.com: mekaniker i blått av ”chanchan222”

och en kille med en lösning från The U.S. National Archives.