I’m a c-nt

För en herrans massa år sedan spred sig The Gothenburg Sound över extremmetallvärlden. Det var tungt, mörkt och ganska elakt. Men det var också, i många fall, oerhört kompetenta musiker som dessutom hade modet att tänka utanför boxen och faktiskt skapa någon form av, det som alldeles för ofta och i många sammanhang alldeles felaktigt kallas för, ”ett nytt sound”.

I takt med att musiken spred sig över väldens mörkare musikscener spred sig även en del av musikerna till andra ställen än den västkustska turistfällan. Bland annat dök den gamle Skitsystemtrummissen, som även varit medlem i genreskaparna The Haunted och At The Gates, Adrian Erlandsson, upp i det engelska svartmetallbandet Cradle of Filth.

Under en av CoF’s USA-turnéer, hade de den goda, eller nja… jag vet inte riktigt, smaken att, som del i sin merchandise, kränga trosor med trycket ”I’m a cunt” på framsidan. Om detta kan vi ju självklart ha vilka åsikter vi vill, den ena mer eller mindre politiskt korrekt än den andra, men jag vill ändå att Arsenal tar avstamp ur just det perspektivet.

För i morgon tar vi emot tyska Schalke 04 och trots att de inte är något extremcentrerat Milan, så måste vi lära oss av vår bedrövliga match mot Norwich i helgen, och börja använda de ytor vi faktiskt, normalt sett är bra på, nämligen kanterna. Mot Norwich var vårat kantspel något så enormt stillastående, segdraget och oanvändbart, i morgon måste vi göra annorlunda.

I 90 fall av 100 så är ytteranfallare tekniskt sett överlägsna sin försvarande motståndare, men om ytteranfallaren/anfallande ytterback tar emot bollen stillastående är han detta till trots ett lättplockat byte. Spelare utan fart är inte alls det hotet och hur mycket vi än indoktrineras av klägget nere i La Liga, så hjälper inga överstegsfinter eller flashiga tekniska excesser om de inte kommer som tillägg till farten, rörelsen och det moment när försvararen tvingas vända sig om och, fysiskt eller mentalt, jaga.

Ibland blir man nöjd över att se brödrostar och inget annat i klubbshoppen. Bild från Flickr.com ”in8vision”

Vi bör i morgon ställa upp med följande lag:

Den Italienske Tredjemålvakten
Kung Hjärtesorg – BFG – Vermaelen – Santos
Arteta – Coquelin – Cazorla
Gervinho – Giroud – Podolski

Back Five: Szczesny, Sagna och Gibbs är alla uträknade inför morgondagen. Koscielny finns troligen tillgänglig, men back five kommer i morgon se ut som den gjorde i lördags.

Mittfältet: Jag väljer här att ersätta Ramsey med Coquelin och det gör jag efter att, från ett hörn på Carrow Road, bönat och bett Ramsey om att för hans egen skull, slå i varje fall en handfull passningar framåt i banan. Om jag ovan nämnde yttrar och ytterbackars rörelse som nyckel, så måste de också få bollar att arbeta på för att göra nytta. Och dessa bollar kan inte endast bestå av sidledspassningar.

Anfallet: Jag tycker mig höra snack om att Giroud skall vara en fiaskovärvning, vilket är något jag inte alls anser stämmer. Han är ny i ligan, har i många matcher inte alls fått bollar att jobba med och har heller inte fått hjälp av yttrarna att dra isär motståndarlaget och därtill få ytor att jobba med. Han är en annan spelartyp än den gravide och den gravides insatser under fjolåret dolde de problem som fanns då och som ännu är olösta. Eftersom både TW14 och AOC är borta, Arsjavin satt i frysen och ingen ytterligare spets är inhandlad, så blir det Gervinho och Podolski som får starta.

The Gameplan: Som jag nämnde ovan så måste kanterna användas och de måste göras det i hög fart. Stillastående blir vi lätta byten, i fart kan vi bli dödliga. Tyskarna måste tvingas jobba i omställning, överlappningar måste skapa skelningar och en ständig rörelse utan boll är förutsättningen för att ge centrala spelare de ytor de behöver. Mot Norwich fuskade vi med allt detta och nu måste omedelbar bättring göras.

Skall passningskungar Arteta och Cazorla fylla sin funktion, så måste mottagarna släppa sidlinjen och komma in i matchen. Inget mer kurragömma i ytterbackars stillastående skuggor, inga mer alibifintande som lyckas en gång av hundra. Jag vet att Wenger och många med honom tror att gåfotboll och tiki-taka är svaret på fotbollens gåta, medan jag tror att det lag som gör ett mål mer än motståndarna, vinner matchen och allt annat är kuriosa.

Min nyckel är enkel och heter konstant rörelse, både i sid- och i djupled. Isärdragande av motståndarlaget för att få oväntade ytor och en handbollens gamla Gurkburk som vag referens. Kantspelare som ser till att vara uppe i fart när de får bollen och dessutom gjort sig passningsbara just genom att vara i ständig rörelse. Centrala spelare som söker avslut eller en avgörande passning och ett lag som ständigt är på tårna.

För ett fotbollslag är inte dåligt eller bra, det gör sig bra genom egen aktion. Ett fotbollslag är inget konstant, det är i ständig justering och ständig omvandling. I morgon måste vi vara omvandlade nog att vinna, Schalke är inga blåbär och vår position i den inhemska ligatabellen är allt annat än lovvärd. Låt Europa få ta smällen, låt Schalke 04 få bli lammet på altaret och låt använda hela planens potential så slipper vi stå där med dumstruten och i självförnedring mumla ”I’m a c…”

COYG!