Medlemmar: 8706 st.
Visa menyn

Länkarna som håller klubben fången del 2. Spelartruppen

Davidsson och Mannen
ons 5 dec 2012 kl 09:17

För några veckor sedan skrev jag en text om hur olika delar hoplänkade håller klubben fången. Om hur några av klubben olika små personella tårtbitar tillsammans bildar ett lojalitetens mönster, vilket skapat en förvisso något konturlös, men inte mindre påträngande, bild av en accepterad medelmåttlighet. Inte var för sig, för det är ambitiösa killar vi anställt till klubben, men som med det ökade antalet nollor på lönechecken har knutits allt hårdare till handen som föder dem, varför de till slut har blivit så mätta och övergödda att de inte ens reflekterar över att bita den hand som håller dem fångna.

Trots att de olika delarna, med största sannolikhet, både har klubbens bästa för ögonen och ser att något inte riktigt är som det skall idag, så har de varken förmåga eller egentlig drivkraft att försöka få en förändring till stånd. De har för stora privilegier och älskar strålkastarljuset för mycket för att agera på ett sådant sätt att de skulle riskera något de vant sig vid och lärt sig älska.  Här kan man ju lägga sig ned och dö, acceptera läget och ställa in sig på en sisådär femton till tjugo av kringskvalpande i tabellens mittskikt. Precis som St. Louis Rams, Denver Nuggets eller Colorado Avalanches fantaster har varit tvungna att göra.

Jag är förvisso en dryg, bitter och gnällig gammal surkärring till karl. Men jag vägrar lägga mig ned och ruttna i fotbollstristessens rännsten. För det är jag alldeles för beroende, alldeles för hårt knuten till och bär på alldeles för stor, och högst osund, kärlek till klubben. Som om det skulle ha någon som helst reell betydelse, har jag valt att fortgå i mitt rotande och levererar här en ytterligare inventering som höst sannolikt vilar på känslor, okunskap och allmänt subjektiva åsikter. Jag har valt att börja med spelartruppen för att i nästa inlägg skriva av mig kring Wenger, Bould och Gazidis. Sedan får vi se.

Spelartruppen 12/13
Är alla spelare friska så har vi en bra startelva och en helt okej bänk. I det, alla-är-tillgängliga, läget har vi en trupp som förvisso inte slåss om ligatiteln, men absolut kan ta tredjeplatsen i väntan på att che£sky skall genomföra sin generationsväxling. Att utmana Manchesterlagen klarar den inte, men den är inte heller oceaner därifrån.

Som varje Arsenal- eller till och med varje fotbollsintresserad i världen vet, så är detta alla-är-tillgängliga läge, lika mycket en utopi som ren och skär galenskap. Vi är endast i undantagsfall på annan plats än längst upp i skadetoppen, varför vi egentligen inte bör lägga någon energi på ämnet skadefri trupp. I stället måste vi se hur tålig truppen är för de ständiga fyra till sex spelares frånvaro, och det vi ser då är en trupp som inte bara är skör, utan även på tok för dålig. Mina tankar är som följer:

Back Five: Vi har en bra förstemålvakt som saknar en rejäl back up. Mannone gjorde kanske inte bort sig, men är varken till kompetens, ålder eller mått av rutin en andre- eller tredjemålvakt. Sagna och Jenkinson är bra respektive okej alternativ på högerbacksplatsen, medan vi, med Mertesacker, Koscielny och Vermaelen har två bra och ett helt okej alternativ i det centrala försvaret. Djourou har varit i klubben i ungefär tusen år och hans skadefrånvaro har blandats med briljanta insatser och rena vansinnesfärder.

Gibbs är en bra vänsterback men hans skadebenägenhet gör behovet av den reelle back up, som Santos nog ändå inte håller för, är synnerligen påtagligt. Det faktum att Santos gjorde bort sig i spelargången på Old Trafford talar inte heller till hans fördel. Kanske är Meade svaret, men troligtvis behöver vi en mer rutinerad herre tillgänglig.

Ronnie Macdonald5

För många medelmåttliga spelare har fått en fristad i klubben.

Vi saknar: En rutinerad andremålvakt, en mittback som kan spela sina 20-talet matcher och en vänsterback som är bra nog att spela ett ganska stort antal matcher, mot inte bara anfallslösa motståndarlag.

Mittfältet: Med Arteta, Wilshere och Cazorla har vi tre ypperliga förstaval. Men ingen av dessa kan spela 60 matcher per säsong. Och framför allt kan ingen av dem upprätthålla sin standard och höga kompetensnivå om de inte får vila. Coquelin har förutsättningar för att utvecklas till något användbart, Frimpong har det med viss tvekan.

Ramsey har säkerligen mycket fotboll i sig, men verkar, efter skadan, vara skadat gods och har numera ett spel som präglas av sidledspass, temposänkande och undvikande av kontaktsituationer. Vad man än må önska honom av ljus framtid så är han inte på långa vägar bra nog för oss, och om han nu har i sig vad som behövs, så krävs förmodligen en utlåning till en mindre pressande miljö, för att få fram det.

Rosicky är en spelare som ligger mig varmt om hjärtat och när han är skadefri är han fortfarande en tillgång för oss. Dock kan man inte räkna med att ha honom som skadefri back up till Cazorla, varför han inte skall ses som truppgrund utan mer som krydda. Vidare må Diaby vara hur mycket mer komplett än Vieira som helst, men någon nytta av en kille med så nästan parodiskt lågt antal matcher/år som Diaby har, det har ett lag som Arsenal inte.

Vi saknar: Vi behöver minst två nya centrala mittfältare. Antingen, om vi inte anser herrar Frimpong och Coquelin duger, en renodlad DM att avlasta Arteta med, eller som kan gå in och frigöra Arteta för en plats längre upp i banan. Om vi skall vara ärliga så saknar vi elakhet, en polis eller någon som kan gå i bräschen när vi kört fast. Dock ser jag främst att vi behöver adekvata avlastare till Wilshere och Cazorla, det vill säga en Diaby utan skador och en Rosicky utan skador och åtta år yngre. Gärna en central mittfältare som, likt Cazorla och Rosicky, faktiskt kan spela ytter.

Anfallet: Ytterst få anfallare i världen hade kunnat gå in och ersätta den till manure flyktade Robin van Persie (mer om detta in del 3 eller 4). De få som skulle kunna tänkas göra det är endast tillgängliga för oljeklubbarna varför vi andra får se över vad som blir över. Giroud har, efter en småskrynklig start kommit igång. Han löper mycket, söker ytor och visar, enligt mig, en stor potential att bli ett farligt och fruktat vapen när väl omställningsperioden är över. Bakom honom finns en Chamakh som förvisso inte var någon beryktad målskytt när han värvades till klubben, men ändock petade in tämligen acceptabelt antal mål under sin initiala tid i klubben. Före RvP’s återkomst från skadorna och före den totala nedisning han i nuläget befinner sig fast i. I dagsläget är han så långt från ett topp 3-lag i en av Europas bästa ligor, man bara kan vara.

Vid sidorna om den centrala anfallaren har vi Podolski och, i varje fall i nuläget, Walcott. Båda tämligen habila spelare, men ingen av dem är egentligen någon reell winger. Podolski gör en del mål och Walcott en del assist, men jag saknar hos dem förmågan att kombinera fart med avig teknik, vilket i sin tur drar isär och skapar ytor för medspelarna. En egenskap som jag anser oerhört viktig för yttrar i det 4-3-3 vi försöker spela.

ynysforgan jack2

Långsamma possessionsfotbollspelare måste få tack, men nej tack.  

AOC är oerhört lovande, men har fortfarande lång utvecklingsperiod framför sig innan han skall räknas som tillförlitlig och stabil startspelare. Sedan har vi mysteriet Gervinho som ibland är hur kul som helst och ibland hur bedrövligt fotbollskorkad som helst. Skall vi enas om att han har en hög högstanivå, men en synnerligen låg lägstanivå? Arsjavin är nästan lika nedkyld som Chamakh och är snart bara historia i klubben.

Vi saknar: En back up till Giroud som också kan spela winger eller släpande forward. Gärna en spelare med andra fysiska attribut än Giroud, vilket skulle ge oss fler alternativ att bryta de dödlägen vi ofta hamnar i. Dessutom behöver vi en spelintelligent ytter med acceptabel fart och förmåga att bryta in i banan och ta sig in i boxens centrala del. En Rosicky sommaren -06, eller en Hleb fast med skottknappen tillgänglig.

Summering
Vi har en helt okej trupp om vi siktar på femte, sjätte platsen i ligan. Men siktar vi högre behöver den ett par rejäla tillskott. För när truppen år efter år har åderlåtits på sina bästa spelare, så är den fullt logiskt alldeles för tunn. Den är alldeles för sårbar för skador och sårbarheten, och bristen på alternativ, gör att de bästa spelarna aldrig får vila, att de får spela för många matcher och således, också det fullt logiskt, blir sämre och sämre lagom till det då deras kompetens behövs som allra mest.

Många hävdar att dagens trupp visst är bra nog för att utmana om ligatiteln, men att det är Wenger, Bould, F-n och hans moster som bär ansvaret. Det kan så vara, men jag anser, trots detta oavsett ledarteam, att truppen i sig är för tunn, för svag och för grund för att vinna ligatiteln.

Av dessa anledningar behöver vi två till tre spelare som är redo att gå rakt in i startelvan och göra den bättre rent kvalitativt. Inte för att just startelvan är så himla usel, utan för att vi spelar 50 – 60 matcher per år och aldrig varken har eller kan förvänta oss ha startelvan intakt. En av nyklarna till att vinna det flerfrontskrig som en klubb av Arsenals, nuvarande, storlek är inblandad i, är en fungerande trupprotation. Och en förutsättning för en fungerande trupprotation är en trupp med fler adekvata och kompetenta spelaralternativ.

Dessa alternativ saknar vi idag och de är förutsättningen för att vi skall kunna ta oss tillbaka till den nivå som klubben uppger sig ha ambition att vara på. Och den vi fans vant oss vid och önskar. Vi kan sätta hur mycket hopp till FFP, som helst. Ansvaret för Arsenals spelartrupp ligger fortfarande inte på UEFA’s bord.

I nästa inlägg skall jag närma mig den högst intrikata frågan ”Wenger och Bould” och jag tänker dessutom stoppa in Gazidis i diskussionen. Jag gör det eftersom Wenger, Bould och Gazidis är tätt sammansatta länkar vilka, var för sig, har direkt avgörande inverkan på klubben. Och för att dessa tre, på olika sätt, har enormt stor makt över dagens ämne, Arsenals spelartrupp. Väl mötta då.

Bilder från Fickr.com: Medelmåttlig försvarare av ”Ronnie Macdonald”

och Ingen Gåfotboll tack av ”ynosforgan jack”