Det underbara skitmålet

Fan så skönt att Arsenal kan få ett riktigt regelvidrigt mål godkänt. Den turen, eller vad vi ska kalla det, har saknats den här säsongen. Jag kanske väljer att inte komma ihåg också, men inte brukar vi få med oss mål av den här typen särskilt ofta. Det är snarare vi som åker på dem i baken.

Det blir säkert snack om målet, fast å andra sidan kan ingen kritisera domaren för Arsenals andra mål. Då var det snarare Chelseas försvar som förtjänade kritik. Att Arsenal ens skulle göra ett mål i den här matchen fanns inte med i Chelseas matchplan, och när VP gick loss framför Cech hade hemmalaget inget svar. Det var underbart att se Le Sulk Anelka och Kalou spela så uddlöst.

I slutet av matchen mot Man United var det nära hjärtsnörp för min del, och jag kan verkligen inte säga att det var vilopuls i slutet av dagens match. Men det kändes ändå säkert i försvaret under avslutningskvarten - jag trodde verkligen att det skulle gå vägen. Arsenal måste dock lära sig att ta tillvara på de målchanser som uppstår när motståndarna pressar på och döda matchen.

Man kanske inte borde såga spelare efter en sådan här tung seger, men visst var Adebayor otroligt loj under stora delar av matchen? Han struntade i att ta löpningar många gånger och hade stora problem med Chelseabackarna. Hans reaktion efter VP:s första mål var totalt nollställd - hur kan man reagera så efter att laget mot alla odds just kvitterat? Samtidigt gjorde han en del bra saker också, som nednickningen till 1-2, så såga är nog fel ord. Men någonting står inte rätt till med Ade.

Nu är det bara att njuta av den här segern i kväll. Sedan är det upp till bevis mot Wigan på lördag - poängtapp där och den här segern är ingenting värd. Nu måste Arsenal hitta en stabil toppnivå att bygga på över julschemat.

Till sist. Farsan meddelade just efter matchen att en akvariefisk i föräldrahemmet hade gått bort. Just innan fisken dog hade farsan döpt honom till Frank. Stor humor.