Medlemmar: 5290 st.
Visa menyn

Foto: Bildbyrån

Tre nya poäng för Arsenal.

Arteta avgjorde mot City

sön 8 apr 2012 kl 17:28

Arsenal tog tre lika viktiga som välförtjänta poäng mot Manchester City. Matchvinnare blev Mikel Arteta som dunkade in 1-0 från 20 meter i slutminuterna.

Förutsättningarna inför matchen var mycket enkla. Manchester City var piskade att vinna för att inte tappa chansen att haka på Manchester United i tabelltoppen, medan Arsenal var om inte tvingade så åtminstone i stort behov av tre pinnar för att inte släppa lagen bakom närmare i kampen om Champions League-platserna.

Att Manchester City behövde vinna syntes dock inte alls inledningsvis. Arsenal däremot satte plattan i mattan och öste på framåt i jakten på ett ledningsmål. Ett desorienterat bortalag hängde inte alls med i svängarna och det var bara en kombination av lite halvdåliga inlägg och en stensäker Vincent Kompany och en nästan lika stabil Joleon Lescott som hindrade hemmalaget från att göra 1-0. Ja, förutom den gången då Thomas Vermaelen oturligt kom i vägen för Robin van Persies nick på en hörna, en nick som annars hade resulterat i ett mål.

City tvingades till ett tidigt byte på den så långt allmänt förvirrade Yaya Toure, han tvingades redan i den 17:e minuten kliva av efter att ha fått en smäll av Alex Song i en närkamp. Det märkliga var dock att smällen tog på Toures vänstra ben, men det var det högra han hade ont i så jag undrar om det egentligen hade så mycket med Song att göra utan det var nog mer en slump att det skedde samtidigt. In klev David Pizzaro som genast styrde upp defensiven på ett betydligt bättre sätt (det skulle emellertid avta ju längre matchen led) och också så när frispelade Mario Balotelli, men Wojciech Szczesny var vaken och rusade ut och tjongade upp bollen långt upp på läktaren.

Och apropå frispel och Mario Balotelli: hur den människan kunde vara kvar på planen ända tills han till sist fick sitt andra gula kort i den 89:e minuten är en gåta som bara den i stora stycken genomusle domaren Martin Atkinson kan svara på. Bara i den första halvleken räknade jag till fem klara gula kort (varav bara ett blev ett kort) och ett solklart omedelbart rött för en ruskigt ful stämpling på Alex Song, och i den andra åtminstone två gula innan han slutligen fick sitt andra.

Ställ då detta mot att Laurent Koscielny, med sin första föreseelse i matchen, fick ett gult kort och därmed blir avstängd i två matcher om statistiken på Arsenal.com stämmer (det förekommer olika uppgifter om hur många kort han egentligen har, men .com brukar har rätt) vilket för mig framstår som rätt upprörande. Atkinson silade mygg och svalde kameler hela matchen och det har verkligen inte varit en helg där domarna har framstått i någon bra dager.

Men åter till matchen. Från cirka 25 minuter av den första halvleken så jämnade spelet ut sig och bitvis såg det ut som om City rent av hade lite ambition att anfalla, och Balotelli höll sig framme och skapade bortalagets enda farlighet i den första halvleken på en hörna (men han borde som sagt ha varit utvisad vid det laget) och sedan var det inte mycket mer bevänt med Citys anfallslusta.

I den andra halvleken återtog Arsenal kommandot med kraft. Det började lukta mål, och Manchester City såg allt mer ut som ett lag i totalt förfall. Det var egentligen bara backlinjen och Joe Hart som såg ut att ha den minsta tro på att det skulle gå att jobba sig ikapp Manchester United i tabelltoppen, men de fick mest ägna sig åt att försvara eftersom resten av laget inte hängde med i svängarna. City fick till ett enda halvfarligt läge i den andra halvleken, då ett inlägg nådde Kun Aguero som nickade iväg en boll som Szczesny ganska enkelt kunde peta undan till en resultatlös hörna.

På den andra sidan hände det avsevärt mer. Robin van Persie nickade i stolpen efter ett fint inlägg från Rosicky och hade också en boll i mål som korrekt blåstes av för en hårfin offside, Theo Walcott prickade stolpen och på returen skulle Thomas Vermaelen rulla in bollen men halkade i skottögonblicket varpå bollen gick till Yossi Benayoun som inte fick någon riktig träff så bollen gick via Joleon Lescott och precis utanför den andra stolpen.

Ju längre matchen led desto mer desperat skulle City anfalla - trodde jag, alltså. Men av det blev i stort sett ingenting alls, och det kändes som att det för Arsenals del i allra värsta fall skulle bli 0-0. Då klev Mikel Arteta fram och bröt ett dåligt uppspel från Kolarov och tog ett par resoluta steg framåt, helt oattackerad i området lite snett till höger om halvcirkeln. "SKJUUUUUUUT!!!" vrålade jag framför tv:n, och Arteta hörde mig (ehm, eller ja, kanske inte...) och dunkade iväg en riktig mörsare. Ett par bråkdelar av en sekund senare hörde jag mig själv skrika "JAAAAA!!!" och Arteta hade avgjort matchen.

Skulle City nu desperat försöka jaga en poäng? Ja, några av deras spelare gjorde det. Mario Balotelli var dock inte en av dem, han tyckte att det var en bra idé att tokkapa Bacary Sagna och dra på sig sitt andra gula kort. Och det mest märkliga var att karlfan hade mage att stå och se oförstående ut när Atkinson inte längre kunde blunda!

City fick dock en kvitteringschans i matchens slutskede. En i mina ögon mycket billig frispark i bra läge gav Kolarov läge att skjuta, men han drog den rakt i muren. Arsenal kontrade, och Aaron Ramsey gjorde allt rätt utom att han avslutade alldeles för stressat när han skaffat sig ett helt fritt läge i straffområdet. Det syns att självförtroendet i avslutslägen inte är det allra, men jag hävdar med en dåres envishet att det kommer att släppa om han bara fortsätter att skapa chanser.

Seger och tre poäng, hur som helst. Segern var hur rättvis som helst och nu har vi skapat en liten, liten lucka på två poäng till Tottenham och vi höll avståndet till Chelsea och Newcastle. Sex matcher återstår, närmast en match som vi bara ska vinna - ett mer eller mindre nedflyttningsklart Wolves på bortaplan på onsdag kväll.

Jag måste också ägna bortalaget ett par ord. Så mycket pengar spenderade, och så lite resultat ur det hela. I dag såg vi ett lag i mer eller mindre totalt sönderfall och att Arsenal bara vann med ett mål var mycket smickrande siffror för dem. Hur kan Mancini behålla en så uppenbart obalanserad Mario Balotelli på banan ända tills han till sist blir utvisad? Utan Kompanys och Lescotts storspel centralt i backlinjen hade det här blivit en totalkross. Hur kan ett lag som jagar serieseger (fem poäng med sex matcher kvar hade trots allt inte varit omöjligt att ta in när man dessutom har en hemmamatch kvar mot laget man jagar) bara skapa två halvchanser på en hel match?

Jaja, det får vara deras huvudvärk. Arsenal tog ett litet kliv närmare att ta tredjeplatsen och ett hyfsat stort steg närmare att åtminstone säkra en kvalplats till Champions League. Avståndet till Chelsea och Newcastle minskade inte vilket var väldigt viktigt, och ärligt talat har vi sex matcher kvar där jag personligen inte ser något annat än att vi är favoriter till segern i samtliga. Det betyder inte att jag tror att vi kommer att vinna alla, men missar vi Champions League har vi inget annat än oss själva att skylla på i det här läget. Så enkelt är det, som jag ser det.

MATCHFAKTA

Arsenal-Manchester City 1-0 (0-0)
Målen: 1-0 (87) Arteta
Varningar Arsenal: Laurent Koscielny, Andre Santos Manchester City: Pablo Zabaleta, James Milner
Utvisningar Arsenal: - Manchester City: Mario Balotelli
Domare: Martin Atkinson
Publik: 60 096

ARSENAL

Wojciech Szczesny
Bacary Sagna, Thomas Vermaelen, Laurent Koscielny, Kieran Gibbs (56)
Alex Song, Mikel Arteta, Tomas Rosicky, Yossi Benayoun (78)
Theo Walcott (86), Robin van Persie
Avbytare
Lukasz Fabianski, Andre Santos (56), Carl Jenkinson, Johan Djourou, Aaron Ramsey (78), Alex Oxlade-Chamberlain (86), Marouane Chamakh

MANCHESTER CITY

Joe Hart
Pablo Zabaleta, Vincent Kompany, Joleon Lescott, Gael Clichy
Gareth Barry, James Milner, Samir Nasri (79), Yaya Toure (17)
Sergio Agüero (84), Mario Balotelli
Avbytare
Costel Pantilimon, Micah Richards, Aleksandar Kolarov (79), Nigel de Jong, David Pizarro (17), Edin Dzeko, Carlos Tevez (84)