Medlemmar: 5432 st.
Visa menyn

Foto: Bildbyrån

Sammanfattningen om sommaren = Mesut Özil

Krönika: Sammanfattning av sommaren

tis 10 sep 2013 kl 11:28

Arsenal fick en bra avslutning på sommarens transferfönster i och med köpet av Mesut Özil. Samuel Abrahamsson bjuder idag på en krönika som sammanfattar hela sommaren för klubben.

Sommaren är nästan över och transferfönstret bommade igen för en vecka sedan. Vädret fortsätter att vara vackert och det kanske är dessa få dagar som vi faktiskt kan njuta av det. För under hela sommaren när man har legat på stranden, hängt på festivaler, grillat med polarna eller bara legat i hängmattan så har man hela tiden kollat oroligt och samtidigt spänt på mobilen eller datorn för nya rykten och uppdateringar kring transfers till och från Arsenal. Dock har det varit en lite annorlunda sommar för oss Gunners supportrar. Det har varit första gången på 7-8 år som vi inte ha behövt varit oroliga för att tappa några av nyckelspelarna och de som vi egentligen velat ha kvar. Visst det har tisslat och tasslats lite kring Cazorla, Podolski, Walcott och Koscielny. Men det har aldrig varit något konkret och alla har nog kunnat instämma i att inga som vi ville behålla skulle lämna.

Jag skrev en krönika här i mitten av juni i somras om vilka jag ville skulle lämna och vilka som skulle ankomma till klubben. Det viktigaste var att vi gjorde oss av med det så kallade ”dököttet”, spelare som inte tillförde klubben något utan bara drog in en hög lön. Och där agerade Wenger rätt snabbt och enligt mig rätt på väldigt många punkter. Spelarna som försvann var Denilson, Squillaci,  Arshavin, Djourou, Mannone, Coquelin, Santos, Gervinho och Chamakh. Sex av dessa hade jag på min lista att de skulle försvinna. Jag ville att Fabianski skulle bort, men i efterhand så var det bättre att Mannone försvann. Abou Diaby, Nicklas Bendtner, Ju Young Park var de spelarna på listan som inte försvann och att vi inte blev av med de två sistnämnda får ändå ses som ett misslyckande. De tillför inte klubben någonting och att de stannade berodde på att Wenger inte hittade en ny anfallare. Är det någon spelare som jag ändå hade velat se stanna så är det Gervinho. Även om man störde sig på honom ofta så tillförde han någonting som ingen annan gjorde i truppen. Han vågade utmana och gjorde ofta sin gubbe. Sen att han såg loj ut och hade Europas sämsta skott kanske ändå gjorde att det var lika bra att han försvann. På UT kontot får Wenger ändå ett väl godkänt, Bendtner och Park hade behövt försvinna för ett ännu högre betyg.

Det har egentligen inte varit några stora diskussioner den här sommaren om spelare som skulle lämna klubben. Alla har varit ganska överens om vilka de ville se lämna. På den andra sidan har det dock varit mer diskussioner och spekulationer. Alla var överens om att Arsenal behövde värva i sommar. Värva stora spelare för stora pengar på ett flertalet positioner. Målvakter, försvarare, mittfältare och anfallare. Överallt skulle det handlas och jag kunde bara hålla med och understryka det. Jag ska erkänna att till 23.30 i måndags kväll hade jag en helt klar bild på vad den här krönikan skulle handla om. Jag skulle plocka fram den stora motorsågen och inte spara på bladet i kritiken mot Wenger, styrelsen och klubben. Dock så hände det ju just något den tiden som alla i världen vet om. Arsenal presenterade världsklasspelaren Mesut Özil för 430 svenska miljoner kronor, inhämtad från Real Madrid där han blivit oönskad efter deras rekordköp av en viss Gareth Bale.

Det var en affär som satte fotbollsvärlden i gungning på många sätt. Själv satt jag framför datorn och kunde inte fatta att det var sant. Özil har länge varit en av mina absoluta favorit spelare och att se han med en Arsenal tröja fick det att rinna över. Mina ögon fylldes med vatten och tårarna forsade ned för kinden. En märklig reaktion kanske, men det var så jag reagerade. Kollegor har skrivit exakt om hur övergången gick till här i egna briljanta krönikor på Arsenal Sweden så det behöver jag inte beröra. Vi kan bara konstatera att Arsenal gjorde något som många trodde var omöjligt inför sommaren. Vi krossade vårt egna transferrekord, vi krossade vår lönebudget och vi har nu värvat den dyraste spelaren till England från utlandet någonsin. Inte United, inte Chelsea, inte ens City, utan Arsenal har gjort det. Smaka på det och tänk efter en stund.

Mesut Özil kommer att ge klubben en helt ny dimension både på planen och kanske faktiskt mest utanför. Arsenal visar nu att de är en klubb att räkna med, de kan köpa spelare för dyra pengar och de kan ge spelare ett saftigt lönekuvert. Det kanske är ännu viktigare än vad Özil kommer att prestera på planen även om han kommer att bli en succé. Det är jag tämligen säker på.

Ska man se hur Arsenal bara löste Özil, då får de högsta betyg. Dock ska man se till helheten så är jag och många supportrar inte nöjda. De övriga värvningarna är Sanogo, Flamini och Viviano. Sanogo en ung anfallare som kommer att behöva utvecklas och inte kommer tillföra laget någonting den här säsongen. Flamini som av många ses som en svikare var många skeptiska till, men efter att han hoppade in mot Spurs och visade en riktig kampvilja och tacklades och visade en underbar attityd så kommer han att bli en nyttig värvning. Han behöver inte stå på tillväxt utan kan gå in en december kväll borta mot Norwich och smälla på direkt. Han kan dessutom klubben och vet vad den står för. En perfekt värvning. Viviano är en målvakt som egentligen mest kommer för att öka konkurrensen till Szczesny. Men fortsätter polacken som i de senaste matcherna så har Viviano inte en chans att få stå.

Jag hävdar dock att vi inte värvat på de viktigaste positionerna. Enligt mig var en ny mittback och en ny anfallare ett måste. Vermaelen är allt för skadedrabbad och har inte varit i form på väldigt länge. Dock verkar Wenger nöja sig med att ha Sagna som ett fjärde alternativ när det kniper i stället för att värva in en ny. Sagna har sett bra ut som mittback de matcher han har spelat där, men problemet är att om en mittback går sönder så finns det en risk att en av världens bästa högerbackar helt plötsligt ska spela mittback i ett par månader. Då blir det Carl Jenkinson på högerbacken och han är inte redo för att vara en startspelare vecka in och vecka ut i ett topplag i Premier League ännu.

På anfallspositionen var vi väldigt nära Higuain länge och Suarez soppan kan ingen ha missat. Den är så sorglig att jag inte orka kommentera den mer då nog alla vet vad som hände där. Demba Ba var på deadline day ytterst nära på ett lån, men Mourinho stoppade det i sista stund då han tyckte att vi blivit en titelkonkurrent med Özil värvningen. Typiskt Mourinho att sätta käppar i hjulet för Arsenal. Ba hade dock inte tillfört laget så mycket, men hade han kommit så hade Bendtner lämnat så i den aspekten var det väldigt synd att inte lånet gick igenom. Nu står vi där med Oliver Giroud som sett het ut i de första matcherna och jag har alltid gillat fransmannen. Problemet är om han går sönder eller kommer helt ur slag. Då står vi där med Bendtner som en startspelare. Det är inte hållbart, men förhoppningsvis så klarar vi oss på de här anfallarna till januari och att vi då kan värva in någon ny.

Fram till 23.29 den 2 september så hade jag gett Wenger och klubben icke godkänt i tranferfönstret och det hade varit ett totalt misslyckande. Men värvningen av Özil ritar om väldigt mycket i både Arsenal och fotbolls världen. Vi är nu med och kan utmana om de bästa spelarna och folk börjar ta oss på allvar igen. Jag avslutar som jag avslutade den förra krönikan, vi har väntat sedan 2005 på nya titlar, det är nu dags att lägga de här åtta åren bakom oss och det är dags att gå in i en ny Arsenal-era.

Klara in:
Yaya Sanogo (Free Transfer, Auxerre)
Mathieu Flamini (Free Transfer, AC Milan)
Emiliano Viviano (Lån, Palermo)
Mesut Özil (£42.5, Real Madrid)
 
Klara ut:
Denilson (Free Transfer, Sao Paulo)
Sebastien Squillaci (Free Transfer, Bastia)
Andrej Arsjavin (Free Transfer, Zenit)
Johan Djourou (Lån+Köpoption, Hamburg)
Vito Mannone (~£2M, Sunderland)
Francis Coquelin (Lån, Freiburg)
Andre Santos (Free Transfer, Flamengo)
Joel Campbell (Lån, Olympiakos)
Gervinho (~£7.5, Roma)
Marouane Chamakh (Free Transfer, Crystal Palace)
 
Min in-lista inför sommaren:
Júlio César, QPR, £5m.
Ashley Williams, Swansea, £10m.
Clément Grenier, Lyon, £10m.
Victor Wanyama, Celtic, £10m.
Gonzalo Higuaín, Real Madrid, £24m.
 
Min ut-lista inför sommaren:
Lukasz Fabianski.
Johan Djourou.
André Santos.
Sebastien Squillaci.
Denilson.
Abou Diaby.
Andrej Arsjavin.
Nicklas Bendtner.
Marouane Chamakh.
Ju Young Park.