Medlemmar: 6074 st.
Visa menyn

Foto: Bildbyrån

Theo Walcott har nu gjort fyra mål på tre matcher.

Glödhet Walcott sänkte Basel

ons 28 sep 2016 kl 22:50

Arsenal spelade ut Basel när Champions Leagues gruppspel fortsatte. Theo Walcott gjorde Arsenals båda mål i en match där slutresultatet var rejält i underkant.

Matchen:
Det kändes uppfriskande att se Arsene Wengers startelva. Till skillnad från matchen mot PSG för två veckor sedan var det inget tal om rotering - bortsett från att Ospina på nytt fick vakta CL-kassen - utan han ställde det han uppenbarligen anser vara sin bästa elva på plan. Det innebar att Arsenal kom till spel med samma utespelare som mot Chelsea förutom det att Granit Xhaka ersatte skadade Francis Coquelin.

Arsenal öppnade matchen starkt och tog ganska logiskt ledningen efter knappt tio minuters spel. Cazorla hittade Alexis med en lyftning över backlinjen som ställde offsidefällan. Chilenaren tittade upp och slog ett lika precist inlägg som han slog till Özil i matchen mot Watford - och det mötte Walcott och placerade in 1-0 med en behärskad nick.

Halvvägs in i halvleken upprepade Alexis och Walcott den vinnande kombinationen. Theo fick bollen en bit utanför Basels straffområde och hittade sin anfallskollega just utanför detsamma och tog en löpning mot mål. Alexis lade tillbaka bollen till engelsmannen och han sköt ett perfekt placerat skott som gick i mål via den bortre stolpen. Halvleken slutade 2-0, men det var i underkant, då Arsenal radade upp chanser även efter Walcotts andra mål.

Kommentar:
Minns ni situationen mot Sunderland i våras när Theo Walcott var på väg in i ett motlägg men istället valde att hoppa undan? Den situationen sammanfattade engelsmannens vår på ett övertydligt sätt. Våren präglades av brist på såväl självförtroende som mod och kvalitet. Då hade nog inte många Arsenalfans gnällt om engelsmannen hade sålts, som det faktiskt snackades om ett tag. Idag känns dock våren långt borta.

I de senaste matcherna har Theo varit den Theo är när han är som bäst. Rörlig, ständigt ett hot och framförallt målfarlig - och det känns alltid lika bra att bli överbevisad av en Arsenalspelare som man har suttit och såväl hånat som gnällt över. Det märks att mittfältaren har lagt förra säsongens personliga misslyckande, med petningen från EM-truppen som kronan på verket, bakom sig och gett sig fan på att lyckas den här säsongen. Extraträningen har gett resultat och en Walcott i målform har Arsenal sannerligen stor nytta av.

Det var ett Arsenal som sken som små bortaställsbeklädda solar av självförtroende den här matchen. Det var verkligen inget snack om vilket lag som var bäst på plan och att siffrorna inte blev större är en gåta med tanke på det antal klara målchanser som skapades. Bara Alexis hade kunnat bli tremålsskytt med mer skärpa i avsluten. När Wengers lag presterar på den här nivån är det en fröjd att vara Arsenalsupporter.

När spelade förresten Arsenal med bortastället på hemmaplan senast? Det har säkert hänt senare men jag, som den konnässör jag anser mig vara, minns bara en FA-cupmatch på Highbury 2003 när Farnborough, som var hemmalag, valde att förlägga matchen till London i brist på en egen tillräckligt stor arena. Ja, sådant tänker jag på under en Champions League-match tretton år senare. Det är väl inget konstigt med det?

Apropå sporthändelser från 2003: Påminner inte Alex Iwobi en hel del om handbollslegendaren Magnus Wislander? Inte utseendemässigt då, för det vore elakt mot Iwobi, men jag tänker på det faktum att Arsenalynglingen i snudd på varenda läge lyckas ta emot bollarna som slås mot honom. Var den än hamnar lyckas han få ut ett långt ben och suga in bollen för att sedan fördela den vidare. Samma förmåga att fånga bollen som Wislander inne på linjen under Bengan Boys-eran.

Ska vi kritisera någonting den här matchen så är det naturligtvis att den inte dödades redan i den första halvleken. Med mer beslutsamhet i avsluten hade det stått 4-0 i halvtid och då hade Basel aldrig haft en suck. Nu skapade laget några farligheter när Arsenals försvarsspel darrade till där runt den 60:e minuten och ett mål för gästerna där hade förändrat matchbilden.

Hursomhelst var det ännu en imponerande insats av Arsenal, och just nu stämmer spelet mer än väl. Vi som har kritiserat Wenger för att han spelar Alexis på topp får hålla igen på kritiken just nu, för det anfallsspel som bjuds för tillfället är alldeles underbart att se.