Medlemmar: 8780 st.
Visa menyn

Foto: Bildbyrån

Vad har hänt med Mesut Özil?

Krönika: Özil was a gooner!

tor 14 feb 2019 kl 09:40

Özil är återigen utanför matchtruppen. Vad är det egentligen som har hänt med tysken? Frågorna är många, men svaren är få.

Medan Arsenals trupp laddar inför kvällens match mot Bate Borisov, sitter en ensam Mesut Özil kvar i London - och kanske spelar Fortnite. Vad som rör sig i hans geniala fotbollshjärna just nu är det bara han som vet. Och vad som rör sig i Unai Emerys hjärna är lika okänt - men ännu en gång lämnas Özil utanför truppen, och frustrationen över hur klubben sköter den här situationen växer.

Låt oss se tillbaka på en kväll vi supportrar sent kommer att glömma - kvällen då Özil lämnade Real Madrid och kom till Arsenal. Redan på söndagskvällen den 25:e augusti 2013 började uppgifter cirkulera om att Arsenal förbereder ett jättebud för Mesut Özil och när jag kom till jobbet på måndagen satt jag fastklistrad framför dataskärmen och följde med spänning alla rykten som skrevs om övergången. Dock var man van som Arsenalsupporter att när det kommer till övergångar och superstjärnor så är det bara rykten. Jag minns att jag vände mig om till min kollega och sa, “om Özil kommer till Arsenal så bjuder jag hela företaget på tårta.” Samma eftermiddag var de internationella medierna eniga. Arsenal, Real Madrid och spelaren själv var överens. Men det dröjde ända in i transferfönstrets allra sista timme innan övergången skulle bekräftas officiellt av klubbarna. Sagt och gjort fick jag besöka fem olika bagerier den morgonen, för att få ihop tillräckligt med tårtor till ca 110 personer.

Debuten, FA-cup titlarna och magin som Mesut visade upp då och då är numera historia. Jag försöker inte höja Özil till skyarna och beskriva honom som en gud bland män, för brister det har han och det är vi alla medvetna om. Hans brister i försvarsspelet och sämre prestationer mot storlagen har varit hans akilleshäl, men låt oss inte glömma hans 30 mål och 51 assister hittills i Premier League.

Det har varit en tuff tid på sistone för Mesut Özil. Bilden med Erdogan. Bråket med det tyska landslaget. Utebliven speltid i Arsenal - trots nytt kontrakt. Det har varit mycket på kort tid för tysken.

Det började med mystiska sjukdomar. Sen blev det bänken och nu är Özil inte ens med i truppen. Det är nog ingen större hemlighet att Özil inte ingår i Unai Emerys framtidsplaner - vilket jag finner väldigt märkligt eftersom Emery var intresserad av att värva Özil till PSG när han var tränare där. Fotboll är en färskvara och man kan inte riktigt leva på sina gamla meriter, även om man är världsmästare, det tror jag att de flesta av oss är överens om. Men min frustration handlar om utfrysningen och hur situationen sköts av klubben.

Att både spelare och tränare tvingas bort från klubbar, trots kvarstående kontrakt, då och då är inget nytt i fotbollsvärlden. Vi supportrar förväntar oss att spelarna ska hedra sina kontrakt samtidigt som klubbarna förväntar sig lojalitet från sina spelare - men kan också göra lite som de vill, nämligen att frysa ut en spelare. Vad ger det för bild till de övriga spelarna, eller tilltänkta värvningar när man ser hur klubben behandlar Mesut Özil? Det är inte så här Arsenal har skött liknande situationer förut, det är inte heller “The Arsenal Way”.

Man kan inte förvänta sig att Özil ska prestera på topp när han får en match i månaden. Jag köper inte heller att vår mest kreativa spelare inte är bra nog för att vara med på plan, framförallt när vi spelar våra bortamatcher i Europa League. I ärlighetens namn försvarar vi lika dåligt med Özil på plan som utan, dock kan man vara säker på att vi skapar fler chanser framåt med honom på mittfältet.

Vad som kan ha hänt mellan Özil och Emery är nog bara ett fåtal människor som vet. Vi kan inte vara säkra på att han blir utfryst, eller inte ingår i Emerys framtidsplaner. Har han bråkat med Emery? Eller är han deprimerad? Det finns många frågor och få svar. Det är dags för klubben att ge lite transparens kring vår högst betalda fotbollsspelare och att klubben slutar behandla supportrarna som idioter.