Medlemmar: 8892 st.
Visa menyn

De kan ta sig från akademin till Arsenals trupp

Sebastian Parkkila
mån 14 okt 2013 kl 16:23

Välkommen till bloggen i ny form här på helt nya, och vackra, Arsenal Sweden. En får hoppas att ni skall trivas. Sajten har utan tvekan blivit mycket bättre, och kommer att förbättras än mer under de kommande veckorna. Förhoppningsvis ska aktiviteten i kommentarsfält och på forumet ökas tack vare den nya hemsidan.

I interlull-tider som dessa finns det inte mycket nytt att skriva om kring Arsenal, så jag tänkte passa på att skriva lite om mitt hjärteämne, nämligen Arsenals ungdomslöften. Och jag kan inte komma ihåg senast jag var så exalterad över en nuvarande akademi som nu. Men vilka har en chans att ta sig in i Arsenals trupp för att få en framtid i klubben?

Tidigare har man varit övertygad om att flera spelare skulle lyckas. Benik Afobe var länge en personlig favorit, och för bara ett och ett halvt år sedan såg jag honom som vår näste stora anfallare. Men han drog på sig skador och har haft mindre lyckade lån hos bland annat Bolton och Millwall. Nu är han 20 år och förbipasserad av ynglingen Chuba Akpom samt nyanlände Yaya Sanogo. Av de båda håller jag Akpom högre, och ärligt talat har jag inte sett något som imponerat mig med Sanogo. Han har gjort en hel del mål på ungdomsnivå, mycket tack vare att han blev fysiskt stor i tidig ålder och på så sätt kunde han dominera mot andra ungdomsspelare. Däremot höjde han en hel del ögonbryn genom att göra en handfull mål i de få matcher han inte var skadad för Auxerre innan han skrev på för Arsenal som bosman. 

De gånger jag har sett Sanogo har hans teknik sett sisådär ut, och hans passningsspel och löpningar lämnar en hel del att önska. Det som har varit mest frustrerande att se i hans U21-matcher för Frankrike och i försäsongsmatcher för Arsenal är att han tycks ramla varenda gång han skjuter. Ärligt talat kan jag däremot inte påstå att jag har sett nog av honom för att döma ut honom. Till vidare så håller jag ändå som sagt Akpom högre som är en målmaskin för ungdomslaget, och fick även göra ett par mål för a-laget under försäsongen. Han imponerade också stort i ligacupen mot West Bromwich där han spelade helt utan respekt och med en stor energi. Han sken definitivt starkare än Bendtner i den matchen. Steget upp till a-truppen är däremot enormt, och det ska mycket till för att han ska lyckas. Men fortsätter han sin utveckling i lika hög takt som under sitt senaste år har han definitivt en chans.

Serge Gnabry är den som under en relativt lång tid har setts som den givet bästa spelaren i Arsenals akademi. Han är också den som i dagsläget är närmast en permanent plats i Arsenal då han har figurerat flitigt under inledningen av säsongen, och även gjort sitt första mål för klubben. Inledningsvis imponerade han inte, och hade den klassiska handbromsen i. Men under sina senaste matcher har han börjat använda sig mer av sitt enorma register som består av en väldigt fart, teknik och sin karaktäristiska kroppsstyrka. Personligen tror jag att Gnabry kommer att bli en spelare att räkna med för Arsenal, även om det sannolikt blir på kanten (Gnabry föredrar mittfältet).

På mittfältet finns det en hel del talanger som har framtida mittfältsplatser i kikarsiktet. Den äldsta av dem är Thomas Eisfeld som har hunnit bli 20 år. Han påminner mycket om Henri Lansbury genom att ha ett väldigt rakt spel samtidigt som han kommer in i målfarliga positioner ofta – och dessutom gör mängder av mål. Tiden är däremot inte på hans sida samtidigt som mittfältet i Arsenal som bekant är den absolut konkurrenskraftigaste positionen i truppen. Av den anledningen tror jag dessvärre att den unge tyskens talang inte räcker till. Ett annat potentiellt offer för konkurrenssituationen är min mini-hjälte Kristoffer Olsson. Jag tycker inte att det är någon tvekan om att han har mer talang än Eisfeld, samtidigt som han är två år yngre. Han är väldigt bekväm med bollen och hans kvicka Rosicky-lika vändningar gör att han är väldigt svår att ta bollen av. Dessutom tycks han avsky att spela bollen bakåt i banan, vilket är ett väldigt bra tecken för en mittfältare i Arsenal. Det som talar emot honom i dagsläget är, som upprepats ofta, hans fysik. Det är däremot något som kommer med åren och all träning. Det finns också orosmoln kring hans fart, och han har fått specialträning för att kunna springa fortare. Man kan dock ha i åtanke att Cesc Fábregas inte var någon sprinter direkt, även om det är en orättvis jämförelse att göra. Av alla spelare i akademin hoppas jag mest på Kristoffer Olsson, men det kommer bli enormt svårt för honom att hävda sig på Arsenals mittfält. Förhoppningsvis lånas han ut i januari och får visa upp sig.

Det finns däremot en spelare som har det där lilla extra. Ni vet, det som gör att han kan slå sig in på ett mittfält med spelare som Mesut Özil och Santi Cazorla. En spelare som mer rättvist har jämförts med Cesc Fábregas, och som också har nämnts som en bättre spelare än vad spanjoren var vid 17 års ålder. Jag talar så klart om tysk-etiopier-amerikanen Gedion Zelalem som sprängde Twitter med sina prestationer under försäsongsturnén. Inte ens a-lagsspelarna i Arsenal tycks veta hur han kan se alla passningar. Därtill slår han dem med centimeterperfekt precision. Som en krypskytt. Lika imponerande är hans enorma lugn med bollen trots att han nyss har fyllt 17 år, och han har två säsonger i rad slagit a-laget i truppens fystester. Till och med Aaron Ramsey ligger i lä. Om det är någon spelare jag skulle garantera har en chans att bli en Arsenal-spelare så är det Zelalem. Trots mittfältskonkurrensen. Trots att han bara har spelat försäsongsmatcher. Vi ska nog skatta oss lyckliga som har honom i vår akademi.

Bubblare för att ta en plats i Arsenal framöver är exempelvis Hector Bellerin som är en väldigt stark högerback med bra löpsteg, tacklingar och inlägg. Daniel Crowley är en ny stor mittfältstalang i Arsenal, men han riskerar att hamna i Zelalems skugga eftersom att de båda är födda samma år. 

Den stora oron är att det i dagsläget inte finns några givna stora defensiva talanger i Arsenal utöver Bellerin som egentligen vill spela som ytter. Det har talats gott om nye Semi Ajayi som är en lång och stark mittback. Det är däremot svårbedömt när man inte har sett en minut av spelaren. Allt detta får tiden utvisa.

Jag ser gärna att ni diskuterar talangerna i kommentarsfältet!

Sebastian

Kommentarer

Bild för Ola Svärd

Ja, lätt säga Gnabry då han redan presenterat sig så att säga. Tror tyvärr många av talangerna idag kommer bort i den hårda konkurrensen. Jack, Ramsey, AOC, Theo, Gibbs, Jenkin är ju alla unga och kommer förhoppningsvis ha beslag på många av platserna lång tid framåt. Lägg därtill utländska stjärnor så blir det trångt. Alltså svårt för Olsson, Eisfeld, Bellerin mfl. De får en grymt bra utbildning i klubben o sen är det nog bara att säga grattis till de klubbar som får dem. Zelalem och kanske Gnabry kan slå till sig någorlunda m speltid inom 2-3 år.

"I will sign every contract Arsenal put in front of me without reading it.”

Bild för Andreas Andersson

Bra inlägg om ungdomarna som jag själv har dålig koll på! Ska bli spännande och se dom förhoppningsvis i ligacupen. Hoppas att olsson får mer speltid där. Skulle vara skoj om han kunde bli utlånad till ett annat PL lag eller topplag i Championship.

Styrelseledamot & webansvarig

Bild för Sebastian Parkkila

Oddsen talar definitivt emot de flesta av akademispelarna T.A. En spikrak utvecklingskurva utan skador är i princip ett måste. Håller med dig Andreas om att det vore oerhört kul att se Kristoffer Olsson spela regelbundet på hög nivå! Kan inte annat än gynna honom.

Bild för Kaj Poikela

Nånting säger mig att om Wenger får som han vill kommer han att använda en stor del av de nya sponsorpengarna till att köpa ännu dyrare/bättre talanger, snarare än massa färdiga superstjärnor som Özil. Så det kan bli extra intressant att följa akademin fram över.

Bild för Sebastian Parkkila

Det är så klart inte otänkbart. Det är nog en bra väg att gå också, så länge han sparar de riktiga pengarna till toppklasspelare dock. Vi har stor plånbok nog för både- och.