Genomuselt, Arsenal

Domaren blåste igång första halvlek. 45 minuter senare hade Arsenalspelarna fortfarande inte fattat att matchen hade börjat. I alla fall såg spelet ut så när Arsenal blev fullständigt utspelat av Watford under första halvlek. Utspelat. Av Watford. Ja, det är sant, men alla som såg matchen mot Bournemouth för några veckor sedan vet vilka bottennapp Arsenal har kapacitet för. Inte ens Marianergravens bottensediment går säkert när det här laget vaknar på den sidan.

Att det stannade vid 0-2 i halvtid får övriga spelare tacka Petr Cech för. Han gjorde två kvalificerade räddningar när gästerna hade gjort sina två mål och räddade Arsenal kvar i matchen.

Watford inledde matchen bäst och gjorde 1-0 genom Younes Kaboul som sköt en frispark från distans. Aaron Ramsey gjorde ett uselt försök att tacka bort bollen, men träffades istället av den och den touchen ställde Cech i målet. Ja, Kaboul (!) gjorde mål på frispark (!).

Ett par minuter senare fick Arsenal inkast vid mittplan, och vid sådana situationer ska man tydligen vara orolig hädanefter. Det är uppenbarligen en målchans för motståndarna. Gabriel kastade ett slarvigt inkast mot Ramsey som misstajmade mottagningen fullständigt och bollen gick till Capoue. Han fick upp farten och tog sig förbi både Coquelin och Mustafi innan han sköt ett skott som Cech räddade med en benparad. Returen hamnade rakt på Deeney som trots att han var omgärdad av fyra Arsenalspelare kunde raka in 0-2.

Ramsey rundade sedan av sin kväll med att sjunka ihop på planen och signalera för byte. Efter en dryg kvart där han framstod ungefär lika talangfull som Igors Stepanovs och Mikael Silvestres kärleksbarn var det nog lika bra.

Arsenal buades av planen i halvtid efter att ha skapat noll rejäla målchanser. Det var nog den mest rimliga publikreaktion Emirates har sett på flera år.

Hemmalaget ryckte som väntat upp sig något till andra halvlek. Walcott, som ersatte Giroud i halvtid, fick första solklara chansen sedan Arsenal rullat upp Watfordförsvaret. Gomes räddade dock när Walcott tvekade i avslutningsläget. Istället gjorde Iwobi reduceringsmålet som ofrånkomligen skulle komma. Alexis förarbetade på vänsterkanten och Iwobi kunde med någon form av halvträff placera in bollen i den bortre burgaveln.

Efter målet lyckades inte Arsenal skapa riktigt samma press som under perioden som ledde fram till det. Jag vet inte om spelarna tänkte att det skulle lösa sig av sig självt, men det såg nästan ut så på sina håll. Arsenal satsade offensivt och bytte in Perez, och spanjoren var också nära att kvittera när klockan började närma sig 90 minuter. Hans skott i straffområdet gick dock i ribban och ut. Det var också så nära Arsenal kom en kvittering.

Även om Arsenal spelade upp sig i andra halvlek, så var insatsen långt, långt ifrån godkänt. Den här matchen, som bara skulle städas av inför seriefinalen mot Chelsea på lördag, innebar en så genomgående usel prestation av Arsenalspelarna att jag knappt hittar orden. Att ett olycksfall i arbetet inträffar och man gör en plattmatch, som mot Bournemouth, är ganska normalt för ett Wengerlag men att upprepa den så episkt patetiska insatsen bara några veckor senare finns inte. Ett lag som vill vinna ligan ska inte ens göra en sådan insats.

Arsenals chans på ligatiteln är borta nu. Även om man skulle lyckas vinna mot Chelsea på lördag är det här laget inte tillräckligt stabilt för att vinna resten av matcherna, utan den här typen av plattmatcher kommer att inträffa igen. Spelarna ska givetvis lastas för att de inte behagar dyka upp och göra det jobb som krävs, men till slut handlar allting om att Arsene Wenger år efter år misslyckas med att få laget att prestera. Det kan inte vara en slump att mönstret upprepar sig säsong efter säsong, oavsett vilka spelare vi har.

Nu när chansen på ligaguldet är så gott som borta kommer säkert spelarna slappna av igen och börja spela champagnefotboll. Det är så dags då. Jag är så less på det här. Jag är less på Arsenal och jag är less på Wenger.

Dessvärre kommer ingenting att förändras. Det mesta tyder på att Wenger får ett nytt kontrakt - och nästa år sitter vi såhär igen. Om nu någon orkar det.