Medlemmar: 8905 st.
Visa menyn

Arsenals framtida generaler

Sebastian Parkkila
mån 29 okt 2012 kl 12:05

Det är dags för Ligacupen åter igen, och vi vet alla vad det betyder; luftande av ungdomar! Det är alltid oerhört intressant att se vår akademis största talanger ta sig an A-lag. Ofta för första gången. Just nu har vi dessutom en av dom bästa grupperna ungdomar på en lång tid.

Vi kan ju börja direkt från toppen där vi har Serge Gnabry som Wenger visat sin tilltro till genom att använda som impact-spelare i såväl Champions League som Premier League. Gnabry har ofta spelat som ytter med Arsenals ungdomslag och reserver, även om han själv trivs bäst i en central roll som gärna ska vara så avancerad som möjligt. Det är också där han bäst kan använda sina styrkor. Gnabry är en spelare som har en oerhört imponerande acceleration och bollkontroll. Jag drar mig väldigt mycket för att göra denna jämförelse, men jag kommer göra den ändå: hur han hanterar bollen i sitt löpsteg påminner till en viss grad om Messi. Bollen finns alltid tätt inpå foten, och det är väldigt känsliga fötter som bollen möter. Hans löpsteg får det att se ut som om han närmast flyter fram som en våldnad, samtidigt som han har självförtroende nog att hålla huvudet uppe och se sig om efter alternativ hela tiden. Han är dessutom en passningsspelare av rang och besitter ett väldigt bra skott. Hans fysik påminner något om Chamberlains, eftersom han är en relativt kort men kompakt spelare. Gnabry får nog ses som den största talangen i vår akademi.

Den som följt mig på Twitter under en period har nog inte kunnat undvika min fascination för vårt svenska hopp Kristoffer Olsson. Han är en underbar spelare att kolla på, och påminner mycket om Rosicky till spelstilen. Han gillar snabba vändningar som ställer motståndaren samtidigt som han får alternativ till både höger och vänster. Det innebär att han sällan tvingas spela bollen bakåt i banan och också får utrymme för att sticka in bollar bakom backlinjen, vilket han också gärna gör. Han är en väldigt kreativ spelare, vilket så klart en klubb som Arsenal gillar. Klubben har haft lite bekymmer med hans löpsteg, och av den anledningen skickades han tillsammans med Isaac Hayden för att tränas med löplegendaren Michael Johnson i USA. Det andra bekymret har varit hans fysik, som är ett orosmoment för många ungdomsspelare som knackar på Premier Leagues dörr. Därför har han även fått styrketräna extra och på så sätt lagt till några extra kilon sen han anlände till London. Det är en extremt intressant spelare som många tippar till mängder av A-lagsmatcher för Arsenal i framtiden.

Ett tredje namn jag tänkte lyfta fram är Thomas Eisfeld som imponerat stort under inledningen av säsongen. Under en period där många överoptimistiska Arsenal-supportrar hoppades på att en viss Götze skulle ansluta till klubben fick vi i stället en mittfältare från Dortmunds ungdomsakademi. Många var besvikna och termen "en fattig mans Götze" var oundviklig. Men den synen har nu ändrats. Efter att ha drabbats av skador i början av sin Arsenal-karriär har Eisfeld börjat den här säsongen strålande. Han är en teknisk mittfältare som har en vision som en hök. Den främsta egenskap vi fått ta del av från Eisfeld är däremot hans förmoga att alltid hitta målfarliga positioner, och oftast sitter dom också i mål. Det var längesen vi var bortskämda med mål från vårt innermittfält, och det ser ut som att Eisfeld kan vara svaret på våra böner.

Dessa tre spelare kommer samtliga att kämpa om innermittfältsplatser i framtiden. Olsson har tidigare uttryckt en önskan om att få spela som defensiv mittfältare precis som Arteta, där han kan få bra översikt över hela planen och distrubera bollar och styra spelet. Gnabry vill hellre spela längst fram på ett mittfält, men hans snabbhet och kvicka fötter gör det troligt att han precis som Chamberlain kommer få inleda sin Arsenal-karriär på en kant. Eisfeld är precis som Olsson en renodlad innermittfältare, och de två kommer nog få konkurrera en hel del de närmaste åren.

Lägg här till spelare som Wilshere, Chamberlain, Coquelin och Frimpong så ser vi vilken extremt hård konkurrens vi kommer få se på vårt mittfält dom närmaste fem åren eller så. Längre bak i ledet har vi också stora talanger som Ebecilio, Aneke, Toral och Jebb med flera.

Personligen kan jag inte vänta på att se slutprodukten av dessa enorma mittfältstalanger.