Reality check för Le Boss

Så kom de då. Skadorna. Diaby och Cesc - det tilltänkta mittfältsparet den här säsongen - är skadade redan innan den har börjat. Bischoff var skadad redan när han kom och lär väl så förbli.

Borde inte Wenger, med all sin rutin, ha förutsett att det kommer att se ut precis så här? För säg den säsongen vi inte har haft skadebekymmer. Det skulle väl vara unbeaten-säsongen, men det är också undantaget som bekräftar regeln - vi har alltid grymma förstauppställningar. Det är när det blir skador i den som problemen kommer.

Nu står vi inför en otroligt viktig match där mittfältet består av tre talanger som har mycket kvar att bevisa samt en utskälld ivorian. Känns som att vi kan släppa gulddrömmarna direkt om det är så här det ser ut när vi är skadedrabbade. Vem ska Wenger slänga in om Ramsey eller Denilson blir skadade?

Det var länge sedan jag var så pessimistisk inför en säsong som jag är nu. Visst, i fjol klev Flamini, Adebayor och Sagna fram, och förhoppningsvis kan vi se liknande utveckling på en del spelare den här säsongen. Men det kan knappast räkna med.

En förhoppning är dock att Wenger brukar veta vad han gör och gång på gång gör Arsenal till ett topplag. Jag tillåter mig dock att tvivla den här gången. För jag vill inte att The Gunners ska vara ett av topplagen. Jag vill att vi ska vara topplaget.