


Domare: Howard Webb
Arsenal ute ur Ligacupen
Tottenham har vunnit VM-guld. Publiken på White Hart Lane och lagets spelare trodde i alla fall det.
Arsenal föll med pinsamt stora siffror i den andra semifinalen av Ligacupen efter det sämsta försvarsspelet vi har sett sedan 1-6 på Old Trafford. Tottenham vann sin första match mot Arsenal det här årtusendet. Jag är ytterst tacksam över att det hände i Ligacupen, den turnering som de facto betyder minst för Arsenal, och inte i ligan. Hade vi torskat i ligan skulle jag ha blivit bitter på riktigt.
Arsenal kom till spel med en b-elva förstärkt av Gallas, Sagna och Hleb. På bänken satt ytterligare några tunga pjäser i form av Cesc, Adebayor, Eduardo och Flamini. Fabianski inledde i mål och Hoyte startade som mittback. Walcott och Bendtner startade på topp.
Spurs fick just den start laget ville ha då Jenas efter tre minuter utnyttjade ett passivt Arsenalförsvar och fick skjuta från distans. Fabianski nådde inte bollen och den gick in i mål via stolpen. Det var inledningen på en svart Arsenaldag.
Arsenals passningsspel kom inte igång överhuvudtaget och Spursförsvaret tog hand om alla lama anfallsförsök. Walcott lyckades inte med någonting samtidigt som Bendtner blev fullständigt utraderad. Inte ens när Cesc ersatte skadade Denilson blev det ordning på Arsenals spel, och snart var 2-0 ett faktum.
Jenas slog en frispark som Bendtner i kamp med Dawson styrde in i eget mål. Dansken var visserligen hårt trängd, men han måste kontrollera bollen bättre framför eget mål. Minuter senare sköt Berbatov i stolpen på ett friläge, och det var bara att redan då skrinlägga alla Arsenalplaner på att åka till Wembley.
Arsenal började andra halvlek piggt, men Spurs fick en lika bra inledning som i första då Keane sprang ifrån Hoyte och Sagna och rullade in 3-0. Hoyte misslyckades kapitalt med att upprepa sin insats från matchen på Emiraten, fast han fick inte mycket hjälp från Gallas som var lika misslyckad han.
Sedan rullade det på. Spurs kom i kontring på kontring, och det var verkligt oskönt att se hur Spursfansen gottade sig åt denna sällsynta framgång. 4-0 gjorde Lennon efter ytterligare en kontring innan inhoppande Adebayor snyggt tröstmålade. I matchens sista sekund gjorde någon 5-1, men jag kunde inte bry mig mindre om vem det var. Vid det laget fokuserade jag knappast på den här matchen.
Visserligen ställde vi inte upp med det starkaste laget, men det var ändå ett så pass starkt lag att det inte ska få bli så här stora siffror. Arsenalspelarna agerade fruktansvärt svagt i försvarsspelet och kom ingenstans framåt där man bara försökte anfalla i mittplan. Där plockade hemmalaget enkelt ner de stereotypa anfallen.
Jag förstår att Spurs är nöjda över att besegra oss, men samtidigt var det tragikomiskt att se dessa enorma segerscener för en vinst i en semifinal i Ligacupen. Vi firade knappt så mycket när vi gick genom ligan obesegrade. Det är nästan så att man unnar Spurs den här framgången, men bara nästan, för egentligen unnar jag inte Spurs något gott.
Det ska bli en fröjd att se laget förlora i finalen. Då betyder den här segern ingenting.
Laguppställning och betyg:
Fabianski 5
Sagna 5, Gallas 3, Hoyte 3, Traore 4 (Eduardo 5)
Hleb 5, Denilson 5 (Fabregas 5), Gilberto 4, Diaby 4
Walcott 3 (Adebayor 6), Bendtner 4
Ej använda avbytare: Mannone, Flamini