Medlemmar: 8848 st.
Visa menyn
Premier League
lör 24 mar 2012 kl 16:00
3 – 0
(2 – 0)
Emirates Stadium, Publik: 60 108
Domare: Phil Dowd
Aston VillaAston Villa

Arsenal körde över Villa

lör 24 mar 2012 kl 18:58

Aston Villa hade inte så mycket att sätta emot på Emirates Stadium när Arsenal bärgade tre nya poäng.

Aston Villa är ett lag som på senare år har orsakat vissa besvär för Arsenal och haft den ofina vanan att besgra oss ett par gånger - men bara när Arsenal har varit hemmalag, märkligt nog. På Villa Park har Arsenal inte förlorat sedan slutet av 90-talet, medan vi på hemmaplan fick se oss besegrade så sent som förra säsongen då det blev 2-1 till bortalaget. Därför var det inte så konstigt att det fanns en viss oro i supporterled inför den här matchen trots att den här upplagan av Aston Villa är avsevärt svagare än på senare år, men denna oro visade sig obefogad och hemmalaget kunde utan större besvär bärga hem sin sjunde raka trepoängare till stor glädje för oss som var med på Arsenal Swedens medlemsresa som gick av stapeln i samband med den här matchen.

Men vi börjar från början. Redan i matchinledningen stod det klart att det var ett Arsenal som var fullt fokuserade. De rödvita kontrollerade händelserna rätt så totalt, och de få gånger som bortalaget lyckades vinna bollen så fick de mest slå iväg den i panik då Arsenal spelade ett mycket bra försvarsspel högt upp i banan. Det skulle inte heller dröja särskilt länge innan det resulterade i 1-0, vilket skedde efter 16 minuter då Kieran Gibbs fyllde på från sin vänsterbacksplats och serverades ett skottläge av Gervinho. Skottet gick möjligen via bortalagets James Collins och ändrade riktning en aning, men hur som helst så klarade inte Shay Given av att hålla bollen borta från målet så det blev klang och jubel och 1-0 to the Arsenal.

Hemmalagets dominans fortsatte och 2-0 dröjde inte länge. Arsenal pressade och stressade Aston Villa så pass att de tappade bollen till Alex Song som uppfattade att Theo Walcott fanns i en fri position till höger i straffområdet, varpå Song med en av de där lobbpassningarna som han har varit så bra på den här säsongen hittade Walcott som kunde ta ner bollen och enkelt rulla in 2-0 intill Shay Givens vänsta stolpe. Noterbart är att detta var första gången sedan 1997 (!) som två engelsmän hade gjort mål i en och samma match för Arsenal, en rätt anmärkningsvärd statisitk.

Det hade nu spelats knappt en halv halvlek och matchen kändes trots att det återstod tre fjärdedelar av speltiden mer eller mindre avgjord. Vi kunde sitta och njuta av hur Arsenal mer eller mindre bara spelade av matchen för att inte behöva använda mer energi än nödvändigt, men det betyder inte att det inte fanns lägen att öka på ledningen för det fanns det och det borde nog ha blåsts straff när Alex Oxlade-Chamberlain blev nerdragen i straffområdet i andra halvlek - i alla fall såg det ut så från där jag satt på andra sidan banan på Clock End Upper. Det var under alla omständigheter närmare 3-0 än 2-1, även om Villa fick en bra chans att spräcka nollan när Andreas Weiman efter en blunder av Andre Santos fick fritt fram mot Wojciech Szczesny. Vår polske burväktare lyckades dock skrämma den framstormande Weimann så pass att avslutet smet en but utanför.

I stället skulle det bli Arsenal och Mikel Arteta som fick sista ordet. På tilläggstid blåste domaren Phil Dowd för frispark i bra läge för ett direktavslut, och Mikel Arteta gjorde tydligt klart att han skulle ta hand om den. Arsenal Swedens ordförande Axel Asplund som också var med på resan var skeptisk till detta, och kunde höras muttra "kolla nu när han drar upp bollen på Club Level", varpå Arteta förstås fick på en perfekt träff och bollen satt otagbart intill Shay Givens vänstra stolpe och 3-0 var ett faktum.

Tre nya poäng således, och tillsammans med att Tottenham och Chelesa tidigare på dagen hade spelat 0-0 så har våra rödvita kanonjärer nu skaffat sig ett rejält grepp om en plats på topp fyra. Det är långt kvar ännu men det skiljer nu hela åtta poäng ner till Chelsea på femteplatsen, och vi är nu tre poäng före det Tottenham som för bara fem omgångar sedan låg tio poäng före oss och vars omotiverat kaxiga supportrar mer eller mindre redan hade börjat fira att de skulle sluta före oss i tabellen. Att de aldrig lär sig...