Medlemmar: 8824 st.
Visa menyn

Foto: Bildbyrån

Indra Kullenberg funderar om det ligger nåt i den syn andra fans har på oss gooners.

Krönika: Är vi de värsta fansen?

fre 10 mar 2017 kl 16:37

Det här kommer inte handla om Wengers vara eller inte vara, inte om Alexis påstådda dispyt med en eller flera lagkamrater, inte om varför Özil antingen är på semester eller sjuk hela tiden och inte heller kommer det handla om vår ägare och styrelse och deras del i vad som kan anses vara den tyngsta Arsenalperioden på 20 år. Det här kommer handla om oss - Arsenalsupportar.

Det kommer inte bli roligt. Ni kommer antagligen inte bli glada. Kanske rentav arga. Det kommer ställas många frågor och ni kommer inte få några svar.

Jag har rätt länge diskuterat fotboll aktivt online, i bloggar, på Twitter, Facebook osv. Genom åren har jag såklart läst en hel del och även fått kontakt med supportar till andra klubbar. Något som ofta sticker ut i alla dessa sammanhang är den negativa synen på Arsenalsupportrar som andra supportergrupper har. Ofta får jag höra att vi är de absolut värsta fansen, oförskämda, dryga, bortskämda, har storhetsvansinne, otacksamma, otrevliga, ja, listan kan göras lång. Som den Arsenalsupporter jag är har jag alltid försvarat oss och hela tiden påstått att vi inte är värre än någon annan supportergrupp men de senaste säsongerna, och framförallt den här säsongen, har fått mig att undra om det kanske ligger något i den kritik jag så ofta stöter på om vår supporterskara.

Vi har nog alla ha sett det som skrivs och sägs om olika spelare, Arsene Wenger och ja, Arsenal som fotbollsklubb. De ord som används, de etiketter som läggs på dem, personangrepp och nedryckningar som flyger runt som att det inte har någon betydelse. Det verkar vara väldigt svårt att tycka att Arsene Wenger ska avgå och uttrycka det på ett lugnt och sansat sätt. Gör man det så får jag känslan av att andra anser att man inte tycker det nog mycket – ju mer ilska och ju mer påhopp man uttrycker i samband med åsiktsyttringen desto mer vill man att Wenger ska lämna. Det är nästan så att jag undrar om supportrar som har behov av att uttrycka sig så tror att ju mer aggressiva de är i tonen, ju högre de skriker, ju fler fula ord de kan skriva i samma mening, desto mer älskar de klubben. Övriga som inte uttrycker sig som de gör älskar klubben mindre. Vilket i sådana fall kan förklara den allmänt dåliga stämningen mellan Arsenalsupportrar just nu, det är inte bara spelare och tränare som attackeras utan också andra Arsenalsupportrar som inte har samma åsikt som en själv, eller inte uttrycker samma åsikt lika starkt.

”Özil har inte en bra match.” vs ”Hur ***** dålig kan Özil vara, varför köpte vi ens en sån sopa? Sälj skiten på en gång!”. Ingen av dem är nöjda med Özil, det framgår på båda dessa sätt att uttrycka sig, men varför är det så viktigt för så många av oss att uttrycka det som i exempel två? Den som skriker högst syns mest, och uppenbarligen hörs den också mest, men varför är det så att de i supporterskaran som kan uttrycka åsikter utan att förolämpa, i grunden ofta samma åsikter som de som förolämpar, inte skriker högre?

Och nu kommer många av er påstå att så är det ju bland alla andra supportergrupper också när de har varit i liknande situation som vi är i nu. Är det en okej ursäkt, om den supporterskaran kan bete sig på ett sätt så borde vi också göra det? Finns det inget i oss som vill att även vi som supportrar ska representera klubben på bästa sätt, så att vi sticker ut som ett positivt exempel istället för att vara en i mängden? Att vi inte är som andra supportergrupper, att vi i alla fall visar respekt för de spelare och den manager som är i klubben idag, oavsett hur gärna vi vill byta ut både manager och hälften av spelarna? Är det så att endast styrelsen, spelarna och tränaren representerar klubben och när det passar oss är vi en enhet och när det inte passar oss vill vi separera oss från det?

Jag har många gånger tänkt när jag sett Arsenal spela den senaste tiden att de skämmer ut oss, de borde skämmas för att de inte spelar bättre och Wenger borde skämmas för att han låter samma saker hända om och om igen. Jag står för det, men jag undrar hur många det är som har tänkt samma tankar om oss som supportergrupp under samma tidsperiod? De är säkert så att personagrepp på spelare och tränare inte är något som berör dem så mycket, de kommer ändå inte sitta på Twitter och Facebook (även om jag tror de gör det mer än de erkänner men som tur är betydligt mindre än många önskar) och läsa allt som skrivs. Men vad spelar de för roll, när sånt här skrivs eller sägs så görs det med syftet att dela med sig till andra. Jag skriver något i egenskap av Arsenalsupporter för att andra ska se min åsikt. Jag representerar alltså en supportergrupp och på sätt och vis också klubben på mitt eget microminimala sätt, så varför har vi så höga krav på våra tränare och spelare men så låga krav på oss själva?

Det enda jag vill med det här är att väcka tankar hos oss alla, även hos mig själv, om hur vi är på sociala medier och andra forum och vad det säger om oss som supportergrupp. Jag menar inte att varje åsiktsyttrande ska börja med ”Jag älskar Alexis men…..” men vi kanske kan låta bli med ”Jag hatar Alexis….”. En överdrift åt båda hållen för att illustrera poängen.