
Domare: Jeff Winter

Arsenal drar ifrån
Nu är det fem poäng ner till ligatvåan. Och tänk så nära det var att bli sju ...
Matcher mot Liverpool gör mig alltid nervös, för Liverpool är traditionellt sett det lag som Arsenal har svårast för. Visserligen är Liverpool i den sämsta formen sedan andra världskriget, men jag hade inte blivit förvånad om laget bröt den negativa sviten på Highbury. Nu blev det dock inte så, som tur var.
I första halvlek var det Arsenal som dominerade totalt, men det där riktigt heta målchanserna lyste med sin frånvaro. Gunners radade upp hörnor, men med Gio van Bronckhorst på bänken så fick Henry slå dem igen. Alla vet ju hur fantastiskt dålig fransmannen är på att lägga hörnor, så det behöver jag inte gå in på närmare. Det blev lite bättre kvalitet då Pires slog hörnorna och Sol Campbell var nära att nicka dit ett bollen några gånger.
Bäst i första halvlek var Pires som styrde och ställde som han ville på Liverpools planhalva, men samtidigt hade fler spelare i Arsenal en dålig dag, offensivt sett. Särskilt Gilberto stod inte att känna igen då han spred sina passningar planlöst. Wiltords formsvacka håller i sig, och jag undrar hur han ska komma ur den. Vila kanske?
Kanu gjorde inte någon glad och jag hade hellre sett Jeffers från start.
I andra halvlek lyfte sig Liverpool och tog stundtals över matchen, och det var flera gånger nära att gästerna gjorde mål. Närmast kom Milan Baros som stal bollen framför Seaman och sköt ur dålig vinkel i stolpen.
Efter drygt en timme kom Liverpool, efter ett dåligt uppspel i en kontring. Baros sprang mot mål och Sol Campbell gjorde en katastrofalt dålig tackling och kapade tjecken. Solklar straff, och jag undrar vad Sol höll på med egentligen, han behövde inte glidtackla i det läget för det hade gott och väl räckt med att täcka ut Baros. Dessutom fanns Keown med som understöd backom Campbell och hade Sol bara avvaktat skulle Liverpoolanfallaren inte kunnat avsluta.
Straffen satte Murphy hur säkert som helst.
Arsenal bytte in Bergkamp och Jeffers i stället för Kanu och Wiltord och det var dessa två herrar som låg bakom situation som ledde fram till kvitteringen. Bergkamp stötte fram bollen till Jeffers som vände bort Riise, då norrmannen väldig lätt rörde vid Jeffers axel och U21-landslagsmannen föll lättare än Filippo Inzaghi. Jeff Winter tvekade inte och dömde straff. Luktar onekligen kompensation om den straffen.
Henry slog straffen och den satt säkert mitt i målet.
I slutet kämpade båda lagen för ett ledningsmål och det var Arsenal som kom närmast. Ett mönsteranfall som gick via Bergkamp till Cole och sedan avslutades av Gilberto var ohyggligt nära att gå in. Tyvärr så stressade brasilianaren iväg avslutet och missade det öppna målet. Synd att han missade, men vi får vara nöjda med en pinne idag.
Idag var Arsenalspelarna överlag ganska jämna och det var ingen som direkt höjde sig över mängden. Vieira är ju en spelare i världsklass och motståndarna bli bokstavligen livrädda när han attackerar dem och slår iväg bollen i panik. Henry är ju också en fantastisk spelare, men att slå en avgörande passning har han problem med. Han borde få lite privatträning av Dennis Bergkamp.
Nu firar vi nyår som serieledare och drömmer om ett lika klassiskt 2003 som 2002 var!