Vad hände i lördags?... Egentligen alltså

Lördagens match var en katastrof på alla sätt och vis. Men att det handlade om att spelarna inte hade rätt inställning eller att de vek ned sig är bara struntprat för de som inte orkar leta fotbollsmässiga förklaringar. Visst vek de ned sig efter att matchen var förlorad vid 3-0, men innan dess? Knappast. Chelsea skapade sina mål genom att spela smart och genom att vara grymt effektiva, inte för att några spelare kissade i byxorna innan matchen eller inte orkade bry sig.

Vad var då de fotbollsmässiga förklaringarna till förlusten? Till att börja med satt Chelsea in en väldigt tidig och hög press vilket ledde till stora problem för Arsenal av flera anledningar. För det första saknades spelare med fart på kanterna, hot i djupled. När dessa inte finns är det väldigt enkelt för ett försvarande lag att pressa med liten risk eftersom de kan spela med en hög backlinje. I praktiken innebär det att när vi hade bollen fanns endast tid för en kort behandling av bollen samt få öppningar för passningar. De flest öppningarna är i sidled och när väl en öppning finns framåt finns backlinjen tätt inpå och spelare kan inte göra mycket. Om en spelare som tex. Theo Walcott finns på planen kan inte motståndarna stå lika högt med backlinjen, den måste falla av mer vilket öppnar upp passningar förbi den första pressen på större ytor där mottagaren faktiskt kan åstadkomma något konstruktivt. I bristen på fart offensivt blev det mest passningar i sidled under hög press, något som oundvikligen leder till misstag. Misstag som alltså är framtvingade av Chelsea, inte framkommna av lathet eller rädsla.

Nästa fel vi gjorde var att spela med väldigt framskjutna ytterbackar. Det gjorde vi troligen för att skapa fler alternativ för bollhållaren. Konsekvensen blev dock att det bara blev trängre och svårare att spela samt att när vi tappade bollen fanns endast två mittbackar och en, för dagens uppgift, på tok för långsam defensiv mittfältare. Resultatet blev att de kontringar som skapas är väldigt högkvalitativa, något som naturligt leder till att fler av dem resulterar i mål.

Det var alltså två huvudsakliga fel som gjordes. Det ena ledde till att Chelsea kunde skapa väldigt många kontringar och det andra ledde till att kontringar som skapades blev väldigt farliga. När de listas på detta sätt är det relativt enkelt att förstå varför vi kunde släppa in så många mål, vår taktik gav dem många bra målchanser. Men vi ska inte ta ifrån dem att de var väldigt kliniska med dem också.

Vad är då signifikativt för samtliga de tre stora försluterna vi åkt på? Vid två tillfällen har vi saknat fart på kanterna och spelat med framskjutna ytterbackar. Exakt de fel som jag analyserat ovan. Det handlar helt enkelt om samma taktiska misstag, inte om en oförmåga att prestera i stora matcher. Hade fallet varit så hade vi inte haft goda resultat i den typen av matcher på hemmaplan. Matchen mot City var lite annorlunda, den blev en typ a shoot out där City var mer kliniska.

Varför är vi då så känsliga för press jämfört med många andra? För att vi vill hålla i bollen. Vi vill inte slå de svårare bollarna framåt trots att det är mindre farligt att missa en sådan passning än en tremeters sidledsrullning på mittlinjen. Lösningen på detta är helt enkelt att vi måste ha spelare med fart på kanterna i matcher där motståndarna tänker sätta in hög press. Att göra det medför att vi kan spela oss förbi pressen med lägre risk något vi därmed blir mer benägna att försöka. Motståndarna tvingas då backa av i sin press vilket ger oss mer ytor och vi blir mindre sårbara, eller så gör de inte det och då kan vi såra dem i ytorna mellan mittfält och backlinje. Utöver det måste vi, som tidigare nämnt, vara mer konservativa i placeringen av ytterbackarna i den här typen av matcher för att skydda oss mot de kontringar som oundvikligen kommer.

Jag tycker det är viktigt att poängtera att det så klart inte är en ursäkt. Det är inte ok att förlora med 6-0 bara för att Theo Walcott var skadad. Vi måste så klart ha fler spelare som erbjuder den typen av hot, även om de inte kan göra det på samma nivå som Theo. Vad det är är en förklaring, ett sätt att försöka förstå vad som hände, varför det hände och hur det lkan undvikas i framtiden. Tre förluster av den här magnituden är inget vi någonsin åkt på tidigare. Förhoppningsvis får den Wenger att analysera orsaken då inte ens den mest envise kan undgå att se att något inte står rätt till när vi förlorar på nästan exakt samma sätt i samtliga tre bortamatcher mot lag som pressar och kontrar bättre än vi possessionspelar.

Jag tror inte man ska haka upp sig för mycket på tidigare års resultat i tuffa bortamatcher, det vi har i år är i mångt och mycket ett nytt lag som måste hitta sitt sätt att spela dessa matcher. De har inte förlorat i år på samma sätt eller av samma anledning som tidigare år.