Den djupa, svåra problematiken

Problemet mot Hull var inte brist på kvalitet på nån position, det var inte brist på bredd. Inte heller var det något fel på taktiken. Hull skapade knappt en legitim målchans på hela matchen och hade egentligen stora problem att försvara sig. Spelare manövreras ut, luckor skapas men den sista bollen håller för låg kvalitet. Vi spelar ut dem de första 20 minuterna, när vi har medvind, och vi spelar ut dem efter kvitteringen, när vi har medvind. Där emellan är kvaliteten på genomförandet på tok för lågt.

Den stora frågan är hur ett lag som är så överlägset kan sjunka så djupt av en tveksam kvittering. Vi har alla sett nivån som finns i det här laget när spelet stämmer så hur kan laget skakas så pass att de helt tappar spelet av en kvittering när vi konsekvent dominerat matchen och det återstår tre fjärdedelar av den? Problemen tyder på ett skört självförtroende i laget. När Hull kvitterar kör vi inte bara på och fortsätter spela ut dem, istället blir spelarna stressade och börjar slarva. Det är ett problem som är ack så mycket tyngre än ett icke-fungerande spelsystem eller brist på kvalitet i laget, de problem är relativt rätt fram att lösa. Detta å andra sidan är desto mer komplext och kan orsaka större svårigheter.

Som det ser ut idag är spelarna för beroende av kortsiktig framgång i matcher för att hålla spelet uppe. De matcher där vi börjat bra och inte släppt tidiga mål har vi också spelat bra matchen igenom. Men när vi råkat ut för att släppa in tidiga ledningsmål eller snabba kvitteringar har spelet allt som oftast dött ut. Det saknas helt enkelt en grundtrygghet i vårt spel, vi har ingen djup tro på att om vi bara jobbar på som vi sagt så löser det sig. Det leder till stressade spelare som tar dumma beslut, således får vi det svårt att ta oss igenom.

Det är lätt att blanda ihop de problem vi har haft i år med att ta oss igenom försvar med de problem av samma typ vi haft tidigare år, men jag ser en klar skillnad. Tidigare år har det funnits en tro, vi har malt på och oftast har det gett resultat. Istället har det varit spelsystemet som har svikit oss tidigare år. Vi har rullat runt som ett handbollsanfall i makligt tempo, vilket har gett oss problem mot defensivt skickliga lag. Det har låtit lag som Chelsea och City hålla oss helt borta från att hota. Den här säsongen har vi istället sett ett snabbare och rakare spel, men där vi inte haft samma tro och tagit fler felbeslut. Det annorlunda spelet ger oss bättre möjligheter att ta oss igenom de bästa försvaren, men när vi saknar tro kan vi istället inte ens ta oss igenom de dålig.  Extra tydligt var det i helgen. När vi hade vår medvind radade vi upp möjligheter, men när vi tappade tro kom inte chanser längre. Hull var fortfarande lika utspelade och luckorna vi tidigare utnyttjade fanns där men utförandet höll för låg kvalitet. När vi sedan fick in kvitteringen släppte stressen och luckorna utnyttjades.

Det är inte helt enkelt att svara på varför vi tappat grundtryggheten i vårt spel. Att vi bytt spelsystem är självklart en bidragande orsak och den smällen får Wenger ta. Samtidigt tror jag att det förändrade anfallsspelet har högre potential än det vi tidigare använt. Vi ska inte heller glömma att vi har två helt nya spelare som drar stora lass offensivt, det kommer ta lite tid innan de integrerats helt i spelet. Men i mångt och mycket handlar det nog om att många jämna matcher har gått emot oss och det har satt sig på självförtroendet. Laget är för skört.

Hur den problematiken ska lösas finns det många åsikter. En del tycker att det ligger helt på Wenger, men det tycker jag är att förenkla det hela väldigt grovt. Tyvärr tror jag att det har byggts upp en mentalitet i laget att tycka synd om sig själva istället för att slå tillbaka. Att ändra det är inget som löses i en handvändning eller genom ett managerbyte. Det är en lång process där det kommer krävas att de personer som kommer in i laget har en annan attityd till motgång. Det bästa vi kan hoppas på på kort sikt är att laget får några resultat och kommer ur den onda cirkel vi nu är i. En cirkel där dåliga resultat har lett till svagt självförtroende som i sin tur leder till nya dåliga reslutat.