En storm i ett vattenglas

Arsenal har inte gjort mål på tre hemmamatcher i följd och senast i söndags fick Sunderland med sig en poäng. Normalt sett skulle detta vara ett problem och anledning till oro men just nu kan jag bara säga: So what?

Spelet har kanske inte varit det bästa de senaste matcherna, med undantag för matchen mot Hull, men sen Chelsea säkrade ligatiteln har vi i princip haft en sak att spela för. Att undvika att behöva kvala till Champions League. När det stod klart att vi kommer sluta topp 4 men inte kunde vinna ligan hade vi fyra matcher kvar. På de matcherna behövde vi göra två saker, undvika att förlora mot United och ta minst två poäng eller vid förlust mot United ta minst fem poäng från övriga matcher. Vi förlorade inte mot United och vi tog de två poängen, laget gjorde precis vad som krävdes som minimum. I många fall är det inte bra nog men i det läge vi var hade vi inget mer att vinna på att ta fler poäng. En andraplats hade så klart varit kul för oss suportrar men är det nåt som driver den här typen av spelare till att prestera på topp? Knappast. Det finns ingen anledning till långsiktig oro kring spel eller spelare. Det handlar helt enkelt om spelare utan varken morot eller piska som gjort vad som krävdes. Inte heller bör vi oroa oss för deras självförtroende, jag tror inte nån i laget grubblade särskilt länge över matchen.

Det har varit mycket prat om att rotation skulle har gett oss mer poäng för att de spelare som roteras in skulle vara pigga och ha något att spela för. Det är så klart fullt möjligt att rotera in spelare hade lett till fler poäng och det går inte att motbevisa. Lika fullt är det möjligt att de spelarna inte hade nått upp till de här resultaten och att vi stått inför en situation där vi behövt vinna i sista omgången och inte kunnat vila nyckelspelare inför finalen. Den enda fakta vi faktiskt har är att vi nådde tredje platsen vilket varit målet sen ligatiteln försvann och att det skedde utan rotation. Sannolikt har vi inte roterat mer för att det lag vi spelat är det lag som har bäst möjlighet att säkra de poäng som krävdes, något de också lyckats med. Den enda match där de egentligen haft kniven mot strupen var United borta och då presterade de. Oavsett vad man tycker om spelet så blir frågan hur många gånger har vi åkt dit och inte förlorat de senaste 5-6 säsongerna? Väldigt få gånger så vem bryr sig om vi inte spelade bra. I slutet av säsongen är det enda som räknas att ta de poäng man behöver. Ett väl fungerande spel kan lätt tappas över sommaren likväl som ett icke-fungerande spel kan fixas under samma period.

Att döma av hur det sett ut under resten av säsongen hade troligen Welbeck och Chamberlain roterats in lite mer om det varit hela, något som underbyggs av att Wilshere fått speltid så snart han var fysiskt redo. Men rotation i något större format än någon enskild spelare ibland, utöver skador, är inget som fungerar om man vill vara ett topplag. Då är det kontinuitet som gäller istället och kontinuitet var precis vad vi satsade på för att nå tredjeplatsen. Spelare som kommer in i laget för att bevisa något och jaga en startplats är sällan bra för laget. Det slutar ofta med att de överkomplicerar och spelare mer för sig själva än laget.

Jag var inte nöjd med prestationen i söndags, vi kan bättre och bör göra bättre, men ur ett helhetsperspektiv har jag svårt att hetsa upp mig över det. Det var ett omotiverat lag som bara behövde en poäng mot ett lag som i sin tur spelade för sin överlevnad. Laget har gjort vad som krävdes och nu kan nyckelspelarna för 10 dagars vila till finalen, gott så! Hela den här kollektiva upprördheten är blott en storm i ett vattenglas.