Domen mot kommentatorerna

Redan från början vill jag slå fast att här bakom gömmer sig ingen vetenskaplig undersökning, knappt ens en kvasidito. Det här grundar sig i det enkla faktum att alla vi som längst inne kände att "jag blir nog inte proffs även om jag skiter i helgens krogrunda" och som dessutom, som den självklaraste sak i världen, hela livet har sett fotbollskommentatorn som planetens mest privilegierade person och till på köpet närt en för varje helg växande känsla av att "Det där skulle jag göra mycket bättre själv!".

Till att börja med vill jag rabbla upp ett antal egenskaper som är vitala för en kommentators framgång:

Att tycka att fotboll är roligt
Grundläggande fotbollskunskap
Engagemang
Bakgrundskunskap om dagens lag och spelare
Förmåga att uttrycka sig begripligt
Illa dold support av det egna ("hemliga") laget

Nä, det där sista var ett skämt. Det är inget krav. Å andra sidan är det ofrånkomligt. Om man plockar en människa i högen som både tycker om fotboll och har ett engagemang för sporten (alltså punkt ett och tre i kravlistan) så kommer han i 101 fall av 100 ha ett eget favoritlag och han kommer i 99 fall av 100 ha stora problem med att dölja det.

Jag har helt oavsiktligt valt att inte namnge några kommentatorer eftersom alla vet att ALLA läser krönikorna på arsenal.se och min mejlbox redan är till bredden fylld men kletigt jox. Därför väljer jag att istället kategorisera kommentatorerna enligt följande:

Stjärnkommentatorn
Stjärnkommentatorn är en rutinerad räv med massor av matcher bakom sig och fixar två matcher parallellt samtidigt som han likt en berusad slumpvalsgenerator fyller i Expressens Sudoku-bilaga.

Kännetecken: En skicklig kommentator med flyt i tugget som lätt hanterar de dryga 90 minuterna utan bisittare. Den här killen (ja, kom igen, det är faktiskt nästan bara killar som kommenterar) har utan tvekan en gång anställts för sitt välsmorda munläders skull. Hans engagemang har kanske minskat en aning med tiden men han låter det aldrig slå igenom så det stör.

Svagheter: Kommer ni ihåg de där killarna i högstadiet med en ohejdbar och välformulerad svada oavsett i vilket sammanhang de befann sig? Hur många av dem var med och skrapade upp knäna på grusplanen på rasten? Just det. Eftersom stjärnkommentatorn har lärt sig att man ska våga tycka och våga tycka ordentligt så sågar han ett misslyckande lika glatt som han saluterar en klackspark. Kruxet är bara att hans utbildning i försvarsspel är begränsat till att han en gång såg Anders Björck på T-centralen i Stockholm. Grundläggande fotbollskunskaper är nämligen inte bara att kunna se om ett lag ställer upp 4-4-2 eller 4-3-3 och att kunna definiera ett skott i krysset som "ett snyggt mål". Försvarare i allmänhet och målvakter i synnerhet får ständigt klä skott för stjärnkommentatorns okunskap.

Åtgärd: Två veckors intensivkurs på Berns Arena med Sven Dahlqvist.

Statistiknörden
Statistiknörden är ofta en relativ nybörjare i en eller annan form. Antingen är han helt grön eller så är han en serie A-fantast som plötsligt upptäckte att han skulle tillbringa lördagen på Fratton Park i södra England istället för hans älskade Stadio Communale i Vicenza. Eller så är han helt enkelt en tvättäkta siffernörd. Siffernördarna är dock ett i sammanhanget relativt litet problem då de snart finner att de inte längre blir kallade till arenan utan får nöja sig med att sitta i studion och visa svart-vita godbitar i halvtid.

Svagheter: Eftersom han inte har en aning om vad han ska prata om så har han samlat på sig så mycket statistik och personuppgifter som han bara kunde komma över. När han två timmar senare har rabblat färdigt om vem som blev utvisad vart för tre år sedan och i vilket lag han representerade då och anspråkslöst har rapat upp samtliga spelare på planen som någon gång i karriären har slagit en felpass i en FA cup-semifinal, vilket år, mot vilket motstånd och vem som sköt i stolpen i samma match så är risken uppenbar att vare sig han eller tittarna har en aning om hur det egentligen gick i matchen.

Åtgärd: Två veckors intensivstudier av Loffe Carlssons skådespelarkarriär med tyngdpunkt på "Repmånad".

Mainstreamkommentatorn
Den här kommentatorn ligger "tryggt" i mittfåran. Han har kaffefläckar på skjortan redan när han kommer till arenan bara för att han tror att det skall vara så och har ägnat halva förmiddagen till att få sin slipsknut så bred som möjligt eftersom han beundrar Ola Andersson. Visserligen vet han nog innerst inne att han inte kommer att visas i bild den här gången heller men varför chansa?

Svagheter: Mainstreamaren är inte riktigt dålig på något men heller inte riktigt bra vilket sammantaget brukar kunna resultera i något ganska festligt. Det är till exempel oftast mainstreamaren som en dålig dag konsekvent kallar folk för fel namn, hetsar upp sig vid fel tillfälle, inte fattar vem som blev varnad/utbytt/nersparkad etc. etc. Detta har att göra med att han fortfarande tycker att Hegerfors är den bästa sportkommentatorn som någonsin har funnits och att han (okej då, - eller hon) har fullt upp med att spy ur sig intetsägande klyschor vilket har en tendens att störa koncentrationen. Dessutom har han större eller mindre portioner av samtliga svagheter från de övriga kategorierna.

Åtgärd: Trejda vederbörande till Kanal 5 i första bästa transferfönster. Där blir han omedelbart Stjärnkommentator.

Nisch-Nisse
Nisch-Nisse har medvetet eller ej valt att sticka ut från mängden å det grövsta. Det kan till exempel handla om att NN helt enkelt har en medfött jobbig röst eller låtsas att han har det. Han kanske behandlar varje match, hur obetydlig den än månde vara, som en VM-final och hojtar därefter vid varje inkast eller så ägnar han hela tillställningen åt att demonstrera sin erkänt usla Göran Zachrisson-imitation.

Svagheter: I värsta fall kan det bli så jobbigt att du istället väljer att se Cagliari-Ascoli eller kanske till och med reprisen på Let’s-Dance.

Åtgärd: Stäng av ljudet och be polaren/frun/sonen/hunden/dig själv kommentera istället.

***

Så nu vet ni det. Varför bara ris och ingen ros undrar ni kanske? Läs första stycket igen, jag menar – Hur svårt kan det vara?

***

Här hycklas det inte, jag älskar att säga "vad var det jag sa?". Så vad var det egentligen jag sa? Att Baptista naturligtvis skall spela i anfallet. För då kommer han att göra mål.

***

Jeppsson: Kalla dig "supporter" och inget annat. Och håll huvudet högt när du gör det!

***

Wengers största brist är utan tvekan åldersnojan. Principfasthet är bra många gånger men rätt var det är så tenderar det att slå bakut.

***

Det lutar åt att GAIS spelar i sexan nästa år trots allt. Ibland är det bara helt omöjligt att misslyckas. Hur mycket man än försöker.

***

Till slut något helt annat. De av er som har någorlunda stora barn eller inte är lastgamla själva eller av någon helt annan anledning brukar kolla på Bobster kanske också såg tre killar som uppträdde härom torsdagen, de kallade sig Cowboys någonting och var en total Basshunter-rip off. O’boy! Då är man illa ute!

***

För att glädja Axel så har jag blundat i bilen sedan sist. Nu letar jag efter 593.

***

För övrigt är ni som vanligt välkomna att kommentera vad ni just läst. Antingen på forumet eller direkt till mig på mark.aslin@arsenal.se
Om ni nu inte råkar vara "professionell" kommentator alltså.

Text: Mark Åslin