Medlemmar: 6347 st.
Visa menyn

Att resa i London

Kollektivtrafiken i London är utbredd och mycket smidig. Det finns alternativ för att transportera sig i stort sett överallt i London för en billig penning.

Hur ofta går bussar och tåg? Hur betalar jag?

Kollektivtrafiken i London är tämligen väl utbyggd och förutom i de allra mest avlägsna krokarna av staden så går framför allt bussarna och tunnelbanetågen under större delen av dygnet så ofta att man inte behöver bry sig om att titta i någon tidtabell. När man tittar på tunnelbanekartan kan den te sig aningen skrämmande och obegriplig, men på alla tunnelbanestationer finns alltid personal som man kan be om hjälp om man känner sig osäker.

Den myndighet som driver kollektivtrafiken heter Transport for London, allmänt förkortat till TfL. De har ansvar för bussar, tunnelbana, Overground, DLR (se nedan för mer information om de olika transportslagen) och deras hemsida hittar ni på www.tfl.gov.uk. Där finns all möjlig information om priser, tidtabeller, reseplanerare och massor av annat, men vill du inte leta igenom all information där så har vi samlat det viktigaste i texten nedan på den här sidan.

All kollektivtrafik i London är helt och hållet kontantlös. Man måste lösa biljett innan man kliver på tåg, och det går inte att betala med kontanter på bussar. Nu är det dock inte något större problem, för har man ett betal/kreditkort med contactless-funktion så kan man, med undantag för ett fåtal varianter av kort, använd det kortet för att betala. Bara att blippa kortet mot de läsare som finns i spärrlinjen/på bussen så är det klart. Det finns en ytterligare finess med att använda kort, och det är att systemet håller reda på hur mycket du har rest under dygnet och det finns ett tak på hur mycket man behöver betala per dygn och når du upp i det beloppet åker du gratis resten av dygnet. Hur mycket det beloppet är beror på veckodag och vilka zoner du åker i, men det här är det billigaste sättet att betala. Nackdelen är dock att det bara går att använda ett kort per person.

En annan variant (och som kan vara nödvändig ifall du tex reser med barn) att skaffa var sitt Oyster Card. Det funkar så att du löser ut ett kort för £5, en summa du får igen om du lämnar tillbaka kortet. Sedan laddar du kortet med så mycket pengar du själv vill. Detta kan du göra själv i automater (du kan betala både med kort och kontant) eller i vissa butiker samt i biljettkassor som finns i varje station. Ett Oyster Card fungerar på samma sätt som om du betalar med ett contactless-kort (dvs det har ett maxbelopp per dygn), med skillnaden att du alltså måste ladda kortet med pengar innan du kan börja åka. Om man vet att man kommer att återvända till London fler gånger behöver man inte heller bekymra sig om att använda upp alla pengar man laddar in på kortet, de försvinner inte utan finns kvar till nästa gång man åker dit.

Ett sista alternativ är att köpa enkelbiljetter eller dagskort i på förhand givna zoner. En enkelbiljett är dock fasansfullt dyr och det räcker att göra två resor med tuben för att det ska löna sig att köpa en dygnsbiljett.

Och till sist det viktigaste av allt:

I London är det viktigt att spara sin biljett. Till skillnad mot t.ex. Stockholm måste de användas i spärrarna även när man går ut genom spärrarna på ankomststationen. Att bli påkommen utan biljett är förenat med kraftiga böter - i värsta fall flera tusen kronor - så se till att hålla koll på biljetten när ni har köpt den. Har ni använt contactless eller Oyster så blippar ni samma kort som ni blippade vid resans start för att komma ut, har ni löst en enkelbiljett måste den matas in i läsaren som finns i spärrarna för att de ska öppnas.

Arsenal Swedens rekommendation: använd contactless om möjligt. Absolut enklast och blir också billigast i längden. I andra hand rekommenderar vi Oyster.

Tunnelbana (The Underground/The Tube) 

Det absolut smidigaste och billigaste sättet att resa inne i London är med tunnelbana (kallad "the Underground" eller "the Tube" på engelska). På vardagar går tunnelbanan från ca fem på morgonen till ungefär midnatt, och från och med hösten 2016 kör vissa linjer dygnet runt på helgerna och målet är att alla linjer så småningom ska införa detta.

Tunnelbanenätet är uppdelat i zoner, där zon 1 är de centrala delarna och ju längre ut från centrum du kommer, desto högre nummer är det på zonen och desto dyrare blir biljetten/Oyster Card-touchen. Emirates Stadium ligger i zon 2.

Londons tunnelbana är världens äldsta, och flera av tunnlarna började byggas redan på 1850-talet. Det betyder att även stationerna i de flesta fall är långt över 100 år gamla och därför är rullstolsanpassningen mycket bristfällig. Det finns bara ett fåtal stationer där det går att ta sig från gatan ända upp på tåget utan att behöva passera minst en trappa.

The Overground

För ett par år sedan invigdes ett nytt tågnät kallat The Overground. Den kan enklast beskrivas som en tunnelbana som nästan uteslutande går ovan jord, och flera av sträckorna är också gamla nedlagda tunnelbanesträckor som har renoverats och i många fall fått helt nya stationer och alla tåg är också nya och moderna. Den fungerar precis som tunnelbanan i övrigt, men på många stationer gäller det att se upp så att man inte plankar oavsiktligt då det på dessa inte finns några spärrar. Har man ett Oyster Card (se sektionen om tunnelbanan) så måste man komma ihåg att leta upp läsaren och blippa kortet. Overground har många anslutningspunkter till både DLR (se nedan) och tunnelbanan.

Då mer eller mindre samtliga Overground-stationer är nyrenoverade för bara ett fåtal år sedan innebär det också att många av dem har anpassats för att vara åtkomliga för rullstolsburna.

Docklands Light Railway (DLR)

DLR är ännu en spårbunden lokaltransport, och dessa tåg är lite annorlunda än övriga då de är automatiserade och saknar förare. Det ger möjlighet till den något annorlunda upplevelsen att kunna sitta allra längst fram i tåget och inte ha en förarhytt framför sig. Det ger ett lite annorlunda perspektiv på resan, och också en betydligt bättre utsikt än på andra tågformer då man ser mycket mer av omgivningarna än på vanliga tåg. DLR finns i stadens östra delar, och går bland annat förbi London City Airport och också ner till Woolwich där Arsenal FC en gång i tiden bildades. DLR har ett flertal anslutningspunkter till andra fomer av kommunaltrafik och man kan använda sitt Oyster Card/dagresekort/sin lösbiljett på hela DLR-nätet.

Buss

På www.tfl.gov.uk finns även information om bussar som rullar på stadens gator. Buss är ofta ett väldigt bra alternativ då det är väldigt billigt, och det går bussar till alla Londons kanter och hörn. Hur lång tid det tar att åka beror på vilken tid man åker och olika linjer går också olika krokiga vägar, men har man tid på sig kan det vara ett bra sätt att få se lite mer av London än vad man får av att åka tunnelbana. Om ni inte har så bråttom när ni är på väg mot Highbury-området så kan ni t.ex. med fördel ta buss nummer 19 som bland annat passerar Piccadilly Circus på sin väg mot Finsbury Park, med hållplats bland annat på Blackstock Road bara ett femtiotal meter från The Gunners Pub.

Varje hållplats har tydliga skyltar om vilka bussar som stannar vid just den hållplatsen. Viktigt att tänka på är att tex genom att hålla ut handen tydligt visa att man vill åka med den buss som kommer, annars är det inte säkert att den stannar.

Nästan alla bussar går väldigt ofta på vardagar, men även på helger och nattetid. Om du ser den buss du är på väg att ta åka ifrån hållplatsen utan att du hunnit kliva på den behöver du med största sannolikhet inte vänta särskilt länge på nästa.

Vart bussarna går och vilka hållplatser det är som gäller kan enkelt hittas på TFL:s hemsida.

Taxi

Londons så kallade "Black Cabs" är kanske världens mest igenkända taxibilar, och att åka med någon av dessa kan beroende på tidpunkt på dygnet vara ett mycket snabbt och prisvärt sätt att ta sig fram men kan också vara både långsamt och dyrt om man åker i rusningstrafiken. Att tex åka till eller från Heathrow från eller till centrala London kan faktiskt kosta mer än flygbiljetten och ta längre tid än att ta tunnelbanan.

Vid de stora tågstationerna finns det speciella taxiköer dit man går och ställer sig och blir anvisad en taxi (det är inte populärt att bara gå fram till en bil, vänta på er tur!), men är man inte vid någon av dessa går det bra att bara vinka in en taxi vars skylt lyser. Sedan frågar du chauffören om han kan tänka sig att köra dit du vill. Ungefär hur mycket en taxiresa kostar kan du kolla upp på hemsidor som http://www.worldtaximeter.com/london och http://www.taxifarefinder.com/main.php?city=London. Kom ihåg att priserna som sagt är ungefärliga och att det helt beror på trafiken. Undvik rusningstrafiken om ni kan, detta är på vardagar mellan ca 07.30 och 10.00 på morgonen och mellan ca 16 och 19 på eftermiddagen. Utanför dessa tider kan taxi dock vara väldigt snabbt och smidigt.

Från och med måndag 31/10 2016 ska alla Black Cabs kunna ta emot kortbetalning.

Att åka pendeltåg i London

Om man vill åka längre inom London använder man pendeltåg. Dessa utgår från de stora tågstationerna. Biljetter till pendeltågen köper man på stationen. Du kan även använda Oyster Card så länge du inte åker utanför Londons gränser. Oftast räcker det med att fråga konduktören eller någon annan medarbetare på stationerna ifall du kan använda ditt Oyster Card till den plats du ska till. Vilken av Londons stora pendeltågsstationer man skall åka ifrån styrs av åt vilket väderstreck man ska åt. London Bridge (sydöst), Liverpool Street (nordöst), Kings Cross (norr), St Pancras (både norr och söder), Euston (norr), Paddington (nordväst), Victoria (söder), Waterloo (väster, sydväst).

Att åka tåg i England

Att åka tåg till andra städer i England fungerar ungefär på samma sätt som att åka pendeltåg, men du kan aldrig använda Oyster Card. Om du ska åka tåg till andra orter måste du köpa biljett. Detta kan du göra direkt i biljettautomater i stationen, i biljettkassan eller på Internet. Alla långfärdståg går inte från samma station, utan här gäller samma princip som för pendeltågen.

Ska du norrut är det dock nästan alltid King’s Cross, St Pancras eller Euston som gäller, och det finns många olika operatörer och oftast flera på samma sträcka. Det är relativt billigt jämfört med Sverige att åka tåg i England. Ska man åka över dagen finns sk “day-return“ och dessa biljetter är billigare och det kvittar om du köper två månader innan eller på dagen eftersom biljettpriset är likadant oavsett när du köper den. Att söka tågresor och köpa biljetter går att göra via flera sidor, men populärast är http://www.thetrainline.com/ och http://www.nationalrail.co.uk/.

Att åka buss i England

Att åka buss till andra städer i England är ganska ovanligt eftersom tågtrafiken är bra, utvecklad och relativ billig. Det går dock att göra och är framför allt mycket billigare än tåg. Att söka resor, hitta priser med mera kan man göra på National Express.