Liten sängfösarblogg

Det är mycket taggning inför matchen imorgon och det mesta har redan blivit sagt av mina bloggarkollegor så jag ska inte bli långrandig. De flesta är överens om att det krävs ett mirakel imorgon och med tanke på de avbräck vi har i truppen så är det bara att hålla med.

Jag har tidigare varit inne på att vi förtjänar Bragdguldet ifall vi vinner någonting i år och jag håller fast vid det. Slår vi Barca imorgon kväll så tror jag att vi kan hämta det redan nu.

Däremot tror jag inte att matchen kommer att se likadan ut imorgon. Barcelona kommer kanske att försöka anfalla redan från första stund, men de vet också att de är vidare som det är. Det blir inget fegspel, men heller inga överilade attackvågor. Får vi in ett ledningsmål så blir det "a whole different ballgame", och då skulle jag inte sätta pengar på att Barcelona slår det här laget. Vi verkar kunna odla potatis i Sahara just nu.

Ska inte försöka matcha Kickens videoafton på något sätt, men om ni har vägarna förbi The Suns hemsida så har ni sett veckans lista över de tio roligaste fotbollsklippen. Det är faktiskt en rätt trevlig samling.

Som bonusklipp får man Chris Kamaras megablunder på Sky Sports. Det är så att man viker sig dubbel.

Det är några dagar sedan, men man måste lägga en liten kommentar till helgens match. Själv satt jag och kollade matchen i efterhand på min VHS mellan 22 och 24 och sanningen att säga så var jag förbannat irriterad i 75:e över att vi inte satte våra chanser så jag kunde inte se mer i realtid. Jag spolade helt enkelt framåt på bandet och såg allting i dubbel hastighet. Fan bollen går som på ett snöre hela tiden och målchanserna avlöste varandra. När klockan passerat nittio tänkte jag, lika deprimerad som alla andra, att det här var slutet på drömmen, det är nu jag faller och slår i golvet samtidigt som jag vaknar helt kallsvettig. Istället kommer denna gängliga, hatälskade dansken in i bilden och avgör med en klinisk nick, "in the Nick of time", som rubrikerna sade. Det är helt sanslöst vilken dramatik vi bjuds på denna säsongen och hur det än går till slut så kan vi inte klaga på att vi inte var med.

Mot alla odds och alla belackare, inklusive mig själv, så har Arsenal varit uppe i toppen och fajtats, mot skador, mot domslut, mot kritiker, mot strömmen av negativa supportrar och visat genom resultat att vi har något på gång. Vi har en enorm potential och nu när vi är så nära vill jag så oerhört gärna att vi ska kunna visa upp en pokal för mödan. Tyvärr verkar det som att vi kan behöva lita till Tottenham för att det ska ske. Först ska de ta stryk av oss för att sedan kunna slå både Chelsea och Man U. Vad säger ni, ska vi ge dem en CL-plats för att vi ska kunna vinna ligan? Det är lite som att ta cellgift för att bli kvitt en förkylning, men what the hell.