Rubrikerna var tydliga i överkant idag. Drogba gillar Arsenal! Självklart gör han det efter hans fina facit mot oss. Han har i princip ensam kunnat radera ut Arsenal som titelutmanare när han varit i Chelseas lag. Då spelar det ändå ingen roll vilka vi haft i försvaret även om jag minns att Senderos haft en riktigt usel match för några år sedan.

Faktum är att det även på söndag ser ut att kunna bli tufft, särskilt eftersom Vermaelen tydligen är helt borta från att kunna spela. Vi hade behövt belgaren tillsammans med lugne Squillaci för att kunna känna oss lite tryggare. Koscielny har börjat bra, men är ung och oerfaren och räcker troligen inte riktigt till i det fysiska spelet. Jag kan ha fel, men satsa inte pengar på det.

Ett tag var Stamford Bridge ett fort, de har väl fortfarande rekordet för antalet matcher utan förlust på hemmaplan? Men så helt plötsligt förlorade de en match och kort därefter förlorade de en till. Sviter är till för att brytas och nu tycker jag att det är dags igen. Det talas mycket om att målvakten blir vår nyckel, men som jag redan antytt så får vi oerhört svårt att hålla nollan och då återstår bara att göra fler mål än de gör.

Om vi ska ha en chans till det så måste Fabregas vara redo för spel. Jag tror att Arsenal på alla sätt och vis gör allt för att spanjoren ska vara hel på söndag, om inte annat så för en bänkplats. Wenger måste bara se till att inte chansa. Matchen är viktig, men inte viktigare än att Fabregas kan vara hel och spela under de svåra vintermånaderna. Man riskerar bara att skadan förvärras och december-februari utan kaptenen kan bli nog så svårt.

Wenger säger att Diaby har en chans att spela på söndag, men jag ber lite för att han inte ska hinna bli frisk. Det vi såg av honom mot WBA gör att vi klarar oss bättre utan honom. Detsamma gäller dock inte Almunia. Om han har blivit kvitt sin "armbågsskada" så ska han spela. Det räcker med en matchs petning. Han är bättre och tryggare än Fabianski. Pest eller kolera.

Denna matchen är viktigt, men inte avgörande. Vi har inte förlorat ligan vid förlust, vi har heller inte vunnit den vid vinst. En poäng är en seger och tillräckligt bra på Stamford Bridge. Jag vill allra helst att Arsenal visar vem de är, att de står upp och tar fighten. Att vi gör mål, spelar fantasifullt och varierande, att vi visar vilja, karaktär och uthållighet. Tålamod, disciplin och att vi stressar motståndarna. Vi kan allt det där. Kan vi göra allt på en gång så tar vi poäng. Det är väl inte så mycket begärt.

Intressant match igår och det blir än intressantare framåt söndagen, men en sak i taget.

Partizan Belgrad är inget europeiskt topplag. De vore i bästa fall ett bottenlag i Premier League, men levde på ren vilja och snabba omställningar. Trots det så levde Arsenal farligt flera gånger och vi ordnade dessutom två straffar mot oss. Det är inget annat än erbarmligt oavsett om vi vann matchen eller ej.

Offensivt såg det helt okej ut och jag vet att Kicken har skällt på Arsjavin för alla sina missar, men faktum är att Arsenal stod för riktigt många målchanser som måste bli mål för att man ska kunna vinna titlar. Effektiviteten var inte på topp från någons sida. Redan i första halvlek har vi en period då vi har tillräckligt många skarpa målmöjligheter för att vi ska kunna leda matchen med 4-0. Tyvärr får vi nöja oss med 1-0 innan en hands på Denilson ger Belgrad den första straffen. Straffen är odiskutabel även om en del hävdar att straffar ska ges för att man hindrar målchanser och inget annat. Regeln är där och vi hade nog velat ha den straffen om det varit tvärtom.

Fabianski kan inget göra på den bollen och ska naturligtvis inte klandras där. Därifrån till att polacken har en felfri match är att gå lite väl långt. Han gjorde det bra, men var faktiskt ute och flaxade ett par gånger vilket överskuggades av resultatet och räddningen på Partizans andra straff. Jag känner mig inte helt trygg med Fabianski i mål på söndag och frågan är om inte Almunias skada har läkt tills dess. Eller hur länge blir man borta efter att ha petats? Det kan kanske sjukgymnast Fektarn svara på.

Långa stunder i matchen går dock vårt anfallsspel i stå och vi saknar idéer och egna initiativ. Kanske inte så förvånande med tanke på att Fabregas inte är på plan. Wilshere gör det bra, men ska naturligtvis inte behöva axla allt ansvar som 18-åring.

Djourou är en virrpanna som kommer att bli ett rundmärke a la Stepanovs, Senderos eller Silvestre om han spelar på söndag. Nu kommer antagligen inte Djourou att spela mot Chelsea, men Koscielny har ännu inte övertygat mig om att han står pall mot Malouda, Anelka och Drogba.

De två senaste matcherna ger vid handen att vi kommer att förlora övertygande mot Chelsea. Hoppet står till att vi har mycket tur i försvarsspelet och att vi är kliniskt effektiva framåt. Vi har gjort det förr och kan göra det igen, men Wenger måste ha en plan för vårt defensiva spel, för just nu är det inte mästarklass på det. Oavsett om vi vann med 3-1 eller inte igår. Skenet bedrar, vi är inte i toppform.

Almunia har lämnats kvar i London för vad som sägs vara en armbågsskada. Visst, och jultomten har precis siktats utanför Lund. Varje gång som Almunia gör väldigt uppseendeväckande tabbar så drabbas han av skada. Denna skada ska han ha fått efter straffräddningen, vilket innebär att han skulle ha spelat mer än halva matchen med en skada som inte tillåter att han åker med till Serbien. Det är trams och så genomskinligt att det blir pinsamt.

Diaby åker inte heller med laget ner och det är en brutal petning av en av de värre spelarna i lördags. Jag tycker nog att det är bra att markera var nivån ligger för att få spela och om Diaby tror han ska få kunna komma undan med sin prestation så är han nu lurad. Bra Wenger, nu ska du bara fortsätta på denna vägen.

Ingen kommer att klandra Arsenal särskilt hårt om vi inte vinner imorgon, men rubrikerna vid förlust på söndag kommer att vara desto mindre förlåtande. Därför är det på sin plats att Wenger spelar ett trupplag imorgon kväll. Ett lag som har chansen att vinna, ett lag utan press och ett lag som inte bär all skuld från i lördags inom sig. Jag skulle föredra om flera av de senast använda spelarna bänkades och lämnade plats för andra, kanske lite hungrigare spelare som kan visa att de vill ta en plats på söndag.

Jag förslår följande utifrån den trupp som är uttagen:

Fabianski

Eboue Djorou Squillaci Clichy

Wilshere Denilson Rosicky

Nasri Vela Lansbury

Det ger oss de verktyg vi behöver för att vinna matchen, och framförallt bakåt får Djorou och Fabianski en chans att visa upp sig. Lansbury ser lovande ut och Vela har sett het ut i inledningen på säsongen. Nasri fick godkänt med sina två mål senast och ska naturligtvis få chans att rida på den vågen.

Matchen mot Chelsea bör vara det som är fokus nummer ett för Wenger även om det alltid heter att vi ska ta en match i taget. Nu handlar det i mångt och mycket om vi överhuvudtaget ska vara med i ligaracet i år. Jag tror inte vi ser den upphämtningen som skedde ifjol en gång till. Nu gäller det att hänga på från början för det kommer att utkristallisera sig snart vem som har förmågan att kunna vinna ligan. Då krävs ett resultat på Stamford Bridge. En poäng är bra, tre kan vara avgörande.

I reservligan har Arsenal besegrat Blackpool idag med klara 3-0 efter mål av Aneke, Afobe och JET. Skulle vi underprestera å det grövsta så finns det alltså folk underifrån som är villiga att spela. Ingen är helig och får vi se fler uppvisningar a la matchen mot WBA så hoppas jag att Wenger inte tvekar med yxan.

Matchen igår ligger i backspegeln men vägrar försvinna i horisonten. Den har förföljt oss hela dagen genom rubriker och forumtrådar, genom omgivningens hån och blickar. Det försvinner inte förrän på tisdag när Partizan Belgrad ska besegras. En del av tyckarna kommer inte att stilla sin jakt på oss ens då utan vill avvakta och se om vi kommer helskinnade ur matchen mot Chelsea på söndag.

Själv känner jag mig som en skadeskjuten björn som bara letar efter någon att hoppa på. Almunia är förstås ett tacksamt offer, men sanningen är den att jag inte är sugen på att se Fabianski mellan stolparna och rent faktiskt inte heller någon 20-åring. Vi har inte sett WS eller VM testas särskilt mycket, men att någon av dem skulle vara aktuell mot Chelsea är uteslutet. Då kan vi lika gärna svälja det beska pillret och hoppas att vi får en backlinje som är samkörd och framförallt koncentrerad.

Chelsea är ju tyvärr i samma sits om än med lindrigare skadebild. Deras förlust mot Man C var ju inte katastrofal såsom vår, men de kommer lika förbannat att vara ute efter hämnd. Förhoppningsvis får de den hämnden i Europa i veckan och slappnar av lite när de ska möta oss, men jag skulle inte satsa pengar på det. Nej det blir till att ta på hela jävla blåstället med handskar och keps och stålhättade skor. Glöm inte heller att spotta i nävarna för vi har inte råd att tappa greppet. Vinst för Chelsea och de är 7 poäng före efter 7 omgångar. Det håller inte, vi måste se till att ta poäng.

Vi hade ju enormt flyt med de andra resultaten under omgången. Det flytet skulle vi förstås ha utnyttjat, men det är väl så att man oftast får ett eller två såna här freakresultat under en säsong. Det svider, men det är bara att torka tårarna och ta nästa fight. Jag tittar igen redan på tisdag, och på söndag och veckan därpå. Jag reser mig. Nu är det upp till spelarna.

Engelsmännen vet precis vad det handlar om, uttrycket gutted betyder att det här handlar om att saker vänts ut och in. Det skulle bli en lätt seger mot West bromwich idag. Men Arsenal, sin vana trogen, valde att göra det svårt.

Som supporter kan man bara sätta upp händerna och säga att det trots allt inte är vi som är på plan. De som bar de rödvita tröjorna idag på plan är inte värda det och minuten efter att domaren blåst av vill åtminstone jag att hela elvan byts ut till veckans match mot Belgrad. Ingen förtjänar en chans till. Nasri kan möjligen få dispens.

Det gör ont när det ser ut så här. Alla vet att vi är bättre än WBA och ändå tillåter våra amatörer att de kommer till att göra tre mål. De sätter förvisso tre mål på fem chanser, men att vi inte kan försvara oss bättre, vara mer effektiva, trycka till mer eller visa mer vilja är inget annat än vårt eget fel. Det går inte att bara sätta ut skorna, inte mot något lag.

Almunia har fått mycket skäll efter denna matchen och ska ha det också. Två av målen kan han ta på sig även om han inte får så mycket hjälp av sin backlinje. Hur man än ser på det så måste man jämföra det med vad Cech eller Van Der Saar skulle ha gjort och då duger inte Almunia. Det visste vi sedan tidigare, det är bara så smärtsamt att bli påmind.

Wenger säger att vi inte förtjänade några poäng idag och det är väl bara att hålla med, men Nasri gjorde att hoppet levde in i det sista, och det mina vänner är det som ska föra oss hela vägen upp till toppen igen. Hur det än går i matcherna imorgon så är det fortfarande bara fyra poäng upp till förstaplatsen och med Chelsea i ligan nästa helg så kan scenariot ändras fort. Vi kunde ha knappat in idag, men som vanligt ska Arsenal göra saker den svåra vägen. Det gör ont att älska.

Ibland är det bra att ha kollegor som täcker allt som egentligen är viktigt i nyhetssvängen, det är bara att tacka Kicken för att jag slipper skriva de långa harangerna.

Imorgon möter Arsenal West Bromwich i en match som börjar klockan fyra. då har vi redan fått koll på om Chelsea ökat på ledningen eller om Man C lyckats stoppa deras framfart. En Chelseaseger imorgon middag skulle skicka en rejäl signal om vad vi har att kämpa emot. Vi säger väl som vi brukar att kryss är att föredra när konkurrenter möts. Ligan är ju långt ifrån avgjord, men ingen gillar att avståndet blir för stort. Jag tror att man behöver tätkänning och hela ligan skulle må bra av att Chelsea också visar ett mänskligare ansikte och börjar tappa poäng.

Arsenals ekonomi är oerhört stark har vi fått veta och det är väl bra det. Genast börjar röster höjas för att vi ska handla spelare för att kunna tävla med de fritt spenderande lagen. Jag är fortfarande kluven eftersom jag kan se att vi har en otroligt välskött klubb som är så nära, så nära att vinna saker. Det fattas väldigt lite, exempelvis färre skador. Jag menar att vi kan vinna ligan eller Champions League med en bättre skadestatistik. Då behövs ju inga investeringar i nya spelare. Med färre skador skulle vi sitta med ett gäng bänknötare som bara fick spela reservlagsfotboll och snart börja gnälla ordentligt på att de aldrig fick spela. Nu får alla spela, det är få som klagar och vi är med i toppen.

Squillaci säger att han ska bli ännu bättre. Ja, vad ska han säga? Att han planerar att börja degenerera och bara hämta ut sin lön? Jag brukar inte läsa spelarintervjuer då de ofta säger otroligt lite utanför medieträningsramarna och det politiskt korrekt tillrättalagda. Det blir ofta roligare att kommentera när de säger något dumt, kontroversiellt eller elakt. Så ett litet tips Squillaci: berätta för oss varför Wenger behöll Silvestre så länge, varför Tottenham är så fruktansvärt patetiska eller varför Atletico Madrid är Spaniens Spurs. Det är intressant.

Imorgon uteblir bloggen på grund av uteliv efter matchen. Dock återkommer jag på söndag med kommentarer efter matchen och annat skitsnack. Precis så som ni gillar det.

Det är lite konstigt hur det kan svänga i aktivitet kring Arsenal. Dagarna under landslagsuppehållen är helt nollade, medan nu mellan två matcher händer det saker hela tiden. Kanske inte överstora grejer, men ändå värda att kommentera.

Vi kan börja med den yngre polacken. Efter att ha varit utlånad till Brentford i engelska tredjedivisionen har han nu fått tuppjuck och vill spela regelbundet i Arsenal. Wenger borde trycka in nappen i flabben på karln och be honom gå och sätta sig igen. Killen är 20 år och målvakt. Det är ytterst få målvakter som spelar i europeiska toppklubbar när de är 20 år och så länge vi har en mer rutinerad målvakt så är inte Szczesny aktuell. Inget konstigt i det, men däremot är det konstigt att ingen av Mannone eller nämnde Szczesny är utlånad.De har framtiden för sig och det finns klubbar längre ner i seriesystemet som är beredda att satsa på yngre målvaktstalanger vecka efter vecka och det är precis vad de behöver.

Arsenal har lyckats betala av alla lån på Highbury Square och det sägs att vi nu har £30m över efter affären. Finfint, då blir det mer pengar att lägga i högen märkt "pengar som absolut inte ska användas till transfers".

Det återstår två toppklubbar i ligacupen, Man U och Arsenal. Någon som sätter emot att vi får mötas i nästa omgång?

Fabregas räknar med att vara tillbaka till Chelseamatchen. Givetvis, han spelar på smärtstillande och blir sedan borta till nyår. Frågan är om det är värt det.

Wenger försvarar sina uttalanden om tuffa tacklingar och rugbyliknande spel. Inget konstigt, nu är vi ju på den vackra sidan av myntet. Det lät inte riktigt likadant när vi hade Vieira och grabbarna i laget för 10 år sedan. Men i sak har han rätt, fysiskt spel är kul och ska uppmuntras, men också beivras när det går över gränsen. Det gjordes för tio år sedan, men jag upplever inte samma hårda bedömningar nu. Antagligen är jag bara naivt hemmablind....

Det var ju så här vi ville ha det. Seger över Spurs och en chans att springa runt stolta som tuppar runt omkring i Sverige och världen, väl medvetna om att vi är det största som hänt sedan hjulet. Det har varit ett underbart dygn, att bara kunna småle mystiskt, för folk utan fotbollsintresse har man säkert sett ut som en man redo att tas in med tvångströja. Men de som är inne i svängen vet att här kommer en man som har en seger i ryggen.

Vi kan konstatera att Gibbs skada inte var så allvarlig som befarat. Precis som flera kommentarer har påpekat innebär det antagligen minst en månads bortavaro. Så länge Clichy är hel är det inga som helst problem. Inga problem är dock inte Arsenals paradgren...

Harry Redknapp har uttalat sig kring Nasris första straff och menar på att fransmannen slänger sig väl enkelt. Jag gillar inte att vara enig med paddan, men jag sade redan igår att jag tyckte att straffen var lättvindigt vunnen och Nasri skulle försökt stå upp istället och gå på mål. Det var inget oävet läge han befann sig i. En del hävdar att det hör till spelet att överdriva, men ni som följt denna bloggen tidigare vet också vad jag tycker. Filmningar är inte roliga, inte när motståndarna gör det och inte när vi gör det. Jag har suttit och svurit långa haranger över Eboue och när han nu bättrat sig en hel del så vill inte jag att någon ska ta över.

På Toby´s har det varit mycket snack om straffar på sistone och skillnaden mellan hur allvarlig incidenten måste vara om den sker innanför respektive utanför straffområdet för att det ska blåsas. Teorin och empirin är att det krävs rätt så mycket mer för att domaren ska blåsa straff. Med all rätt tycker jag eftersom det ger det anfallande laget en oproportionerligt stor fördel att få slå en straff för enkla förseelser. Den lilla eventuella knuff Nasri får i första halvlek är inte straff oavsett om regelboken säger det i mitt tycke.

Man kan alltid hävda att det som ger frispark ute på plan ska ge straff om situationen sker i straffområdet. Men praxis, erfarenheten och verkligheten ger vid handen att så inte är fallet och då blir det alltid en jättekontrovers när man helt plötsligt ska följa regeln. Jämför detta med Eduardos filmningsdom. Enligt reglerna helt korrekt, men hur hanterar vi alla andra fall?

__________________________________________________

Wenger har gått ut och sagt än en gång att våra spelares ålder inte längre är ett giltigt skäl för att misslyckas med att bärga en pokal. Det är bara att hålla med, men argumentet som är kvar är att vi har att kämpa mot lag som har obegränsade budgetar eller åtminstone har möjligheter att lägga betydligt mer på färdiga spelare än vi har. Jämför detta med att grannen kan köpa en Ferrari när ni ska köra ikapp på Nurbürgring medan du får hålla till godo med att köpa en Toyota Celica och sedan uppgradera den efterhand i några år. Det kan gå, men man skulle inte sätta pengar på det.

Nu är vi bättre än vad denna Celica skulle varit och om vi har allt flyt som går att uppbringa så kan vi göra något i år. Vi har börjat bra, precis som i fjol, men det brukar inte vara i början vi är kassa. Vår största akilleshäl har ju varit skador på nyckelspelare under vårkanten. Den bilden har vi inte klart för oss ännu och därför kan vi bara hålla tummarna och hoppas, ta så många poäng det bara går för att kanske ha ett övertag poängmässigt till april och sen bara hålla ställningarna. Enkelt eller hur?

Arsenal tog vara på sitt bollinnehav, domaren återigen i blickfånget och Tottenham är en klubb i plågor.

Wenger ställde upp med ett blandat lag som förutspått, men det som förvånade många mest var att unge Wilshere som spelat varenda match i inledningen av säsongen fick spela ikväll också. Ingen kunde ifrågasätta det beslutet när matchen var över.

Vi har här fått händerna på den fotbollsspelare som kommer att ta över efter Fabregas och vara bofast i det engelska landslaget. En kille med ett spelsinne utöver det vanliga och som idag fullständigt dominerade hela mittfältet och upplägget offensivt. Matchens spelare utan någon som helst tvekan. Det som imponerar på mig allra mest är att han som 18-åring är villig att ta så mycket stryk  utan att tjafsa med domaren, göra efterslängar eller tappa humöret på annat sätt. Det är ganska ovanligt med så pass polerade attityder hos unga spelare.

I övrigt fick Lansbury och Vela starta vilket var mer väntat. Lansbury fick dessutom kröna sin insats med ett mål, levererat av Wilshere, men Lansbury gör en fantastisk prestation som tar löpningen och bara petar in bollen bakom ett bortgjort Spursförsvar. Långa stunder i första halvlek spelade Arsenal propagandafotboll och borde ha haft flera bollar bakom Pletikosa.

Istället blev det som det ofta blir när Arsenal spelar, domarna tar fel beslut vid fel tillfällen. Keane är offside vid målet som de gör precis i början av andra halvlek. Wilshere blir kapad varenda gång han har bollen och flera gånger så pass fult att det borde ge gula kort, men domaren väljer att fria.

Överhuvudtaget var det derbystämning under ordinarie tid. Det smällde rejält då och då, men mest flög de vita runt benen på Arsenalspelarna, de hängde inte med helt enkelt. Arsenal spelade kort och snabbt, en egenskap som det ordinarie laget borde ta upp igen. Låt motståndarna göra misstagen, låt de bli stressade över att de aldrig får ha bollen.

I förlängningen får vi två straffar på fem minuter och Nasri sätter båda. Den första tycker jag är tveksam eftersom tröjdragningen är så pass lindirg men den andra ska inte bara vara straff utan även rött kort eftersom försvararen är siste man. Här kan man tala om strafflindring.

Efter Arsjavins 4-1 är det ridå för Spurs och de får avsluta matchen inför blåa läktare. Arsenalklacken fick hålla låda helt ensamma och dominansen och förnedringen var total. Ungefär det jag efterlyste faktiskt. Nu kan vi åka ur i nästa omgång. Vi har slagit Spurs med stil.

Då var jag tillbaka efter några dagars frånvaro. Det är bara att beklaga att det ibland blir så här, andra intressen pockar på uppmärksamhet och när man väl borde sätta sig ner och blogga så är man inte så fokuserad. Så kan det också vara ibland.

Matchen mot Sunderland tog musten ur mig fullständigt, jag har inte kunnat eller orkat läsa alltför mycket kommentarer. Jag finner det ganska meningslöst för allting blir bara floskler gällande domaren, vårt försvarsspel och straffläggare. Vissa saker skulle kunna sägas lika bra för ett år sen, för tio år sen eller för femtio år sen, på det viset är fotbollen sig lik.

Arsenal är också sig likt i den mån att vi då och då är alldeles för naiva och får betala för att vi inte stänger matcherna. Men realistiskt sett så kommer vi att råka ut för detta några gånger per säsong och ska man vara krass och hoppfull så är det ju betydligt bättre att det sker nu än att vi ser samma sak i maj om vi fortfarande har häng på toppen.

Straffmissar är alltid katastrofala misslyckanden. Det är en sak om målvakten räddar mirakulöst, men att inte ens träffa mål - det är inte godkänt. Rosicky var kapten i det läget av matchen och om ingen annan kliver fram och är beredd att ta ansvar så är det kaptenens skyldighet att göra det. Inget snack. Man kan bara spekulera i hur spelarna resonerade innan straffen skulle slås, men om rosicky kände sig tvungen att ta en straff ingen annan var redo att slå, så påverkar det naturligtvis ingången och utgången. Trist, för om vi haft 2-0 så hade det inte varit något snack.

Men ser man till hela matchen måste vi vara nöjda med 1-1. Vi var stundtals bedrövliga, framförallt i första halvlek. Målet vi får är en skänk från ovan när vi knappt varit över mittlinjen. Det värsta av allt är kanske att vi inte ens efter ledningsmålet kan ta över taktpinnen.

Andra halvlek är betydligt bättre och Rosicky tar mer och mer ansvar på mittfältet.  Jag tycker också att Chamakh ska ha beröm för sitt slit som denna gången inte gav någon utdelning. Arsjavin däremot borde få en alarmklocka inopererad i örat. Helt sanslöst vilka lägen han bränner och frågan är om inte en bänkning är aktuell. Jag tror nog att han som halvt straff för sin dåliga insats är given i startelvan i Kalle Anka cupen.

Matchen mot det sämre laget i norra London är oerhört viktig. Cupen i sig är inte särskilt intressant och jag tycker absolut att Wenger ska fortsätta med samma filosofi som tidigare att mixa ungt och reservlagsspelare. Problemet nu är att med alla skador så finns inte särskilt många reservlagsspelare att tillgå.

Fabianski, Vela, Eboue, Denilson och Gibbs är väl givna. Vem tar plats bredvid Djorou i mittförsvaret? Vem spelar på mitten? Får Wilshere starta igen, han lär vara given mot WBA på lördag.

Många frågor, och en av de mer intressanta är hur Sprs väljer att formera sitt lag. Vi har sett tidigare säsonger att de spelar fullt lag och då får vi det oerhört tufft med vårt oerfarna, unga lag. Spelar de samma typ av lag så blir det en helt annan fråga.

Naturligtvis hoppas jag precis som Kicken att de mönstrar bästa manskap och att vi slår ut dem. Gärna med ett par självmål och målvaktstabbar. Det vore heller inte fel om Redknapp snubblade i det tekniska området och fick gräs i munnen. Det är inte dåligt med självförtroende, men Tottenhams hybris når just nu inga gränser. Så länge de inte spelar i rödvita tröjor är de inte bäst i London. Fakta är svårt att bortse ifrån.