Famous last words

Ska strax iväg och sätta mig på det skånska Goonerfästet Sir Toby´s i Malmö - vanligtvis en oas för oss, men just ikväll ett helvete på grund av den starka ställning en viss herr Ibrahimovich har här. Nu spelar den gänglige killen med det coola smilet inte ikväll, men det hindrar väl inte de skadeglada medgångssupportrarna...

Vi kommer att sitta där i våra rödvita tröjor och försöka hävda att det inte är någon katastrof om Campbell spelar för hans rutin betyder väldigt mycket i de här sammanhangen, att Eboue har vad som krävs för att lirka upp Barcelonas reservbackpar.

Vi kommer att påtala att om vi gör första målet så darrar Barca, och medans skrattet klumpar sig i halsen kommer vi med envishet mästra att de trots sitt enorma övertag inte kunde avsluta jobbet mot The Mighty Gunners. Darrande på rösten och med knutna nävar kommer vi att nämna alla de gånger vi har gjort mirakeljobb i Europa, att de i Milano och Madrid också trodde att det var klart.

Med tårarna rinnande bakom våra solglasögon kommer vi innan matchstart muttra att hade det inte varit för alla skador så skulle de minsann få se på andra bullar. Sen drar vi ner byxorna medan den största Barcakillen i den fula blårda tröjan går fram för att utdela pisk med senaste numret av Sportbladet där rubrikernaom vår förlust redan står skrivna.

Men strax innan han slår så ser vi något i ögonvrån....är det en fjäril?....är det Stålmannen?....Nej det är VaVaVoom mark II mr Walcott som smäller in 0-1 och historien tar sig en annan vändning......