Helgen och morgondagen

Då var jag tillbaka efter några dagars frånvaro. Det är bara att beklaga att det ibland blir så här, andra intressen pockar på uppmärksamhet och när man väl borde sätta sig ner och blogga så är man inte så fokuserad. Så kan det också vara ibland.

Matchen mot Sunderland tog musten ur mig fullständigt, jag har inte kunnat eller orkat läsa alltför mycket kommentarer. Jag finner det ganska meningslöst för allting blir bara floskler gällande domaren, vårt försvarsspel och straffläggare. Vissa saker skulle kunna sägas lika bra för ett år sen, för tio år sen eller för femtio år sen, på det viset är fotbollen sig lik.

Arsenal är också sig likt i den mån att vi då och då är alldeles för naiva och får betala för att vi inte stänger matcherna. Men realistiskt sett så kommer vi att råka ut för detta några gånger per säsong och ska man vara krass och hoppfull så är det ju betydligt bättre att det sker nu än att vi ser samma sak i maj om vi fortfarande har häng på toppen.

Straffmissar är alltid katastrofala misslyckanden. Det är en sak om målvakten räddar mirakulöst, men att inte ens träffa mål - det är inte godkänt. Rosicky var kapten i det läget av matchen och om ingen annan kliver fram och är beredd att ta ansvar så är det kaptenens skyldighet att göra det. Inget snack. Man kan bara spekulera i hur spelarna resonerade innan straffen skulle slås, men om rosicky kände sig tvungen att ta en straff ingen annan var redo att slå, så påverkar det naturligtvis ingången och utgången. Trist, för om vi haft 2-0 så hade det inte varit något snack.

Men ser man till hela matchen måste vi vara nöjda med 1-1. Vi var stundtals bedrövliga, framförallt i första halvlek. Målet vi får är en skänk från ovan när vi knappt varit över mittlinjen. Det värsta av allt är kanske att vi inte ens efter ledningsmålet kan ta över taktpinnen.

Andra halvlek är betydligt bättre och Rosicky tar mer och mer ansvar på mittfältet.  Jag tycker också att Chamakh ska ha beröm för sitt slit som denna gången inte gav någon utdelning. Arsjavin däremot borde få en alarmklocka inopererad i örat. Helt sanslöst vilka lägen han bränner och frågan är om inte en bänkning är aktuell. Jag tror nog att han som halvt straff för sin dåliga insats är given i startelvan i Kalle Anka cupen.

Matchen mot det sämre laget i norra London är oerhört viktig. Cupen i sig är inte särskilt intressant och jag tycker absolut att Wenger ska fortsätta med samma filosofi som tidigare att mixa ungt och reservlagsspelare. Problemet nu är att med alla skador så finns inte särskilt många reservlagsspelare att tillgå.

Fabianski, Vela, Eboue, Denilson och Gibbs är väl givna. Vem tar plats bredvid Djorou i mittförsvaret? Vem spelar på mitten? Får Wilshere starta igen, han lär vara given mot WBA på lördag.

Många frågor, och en av de mer intressanta är hur Sprs väljer att formera sitt lag. Vi har sett tidigare säsonger att de spelar fullt lag och då får vi det oerhört tufft med vårt oerfarna, unga lag. Spelar de samma typ av lag så blir det en helt annan fråga.

Naturligtvis hoppas jag precis som Kicken att de mönstrar bästa manskap och att vi slår ut dem. Gärna med ett par självmål och målvaktstabbar. Det vore heller inte fel om Redknapp snubblade i det tekniska området och fick gräs i munnen. Det är inte dåligt med självförtroende, men Tottenhams hybris når just nu inga gränser. Så länge de inte spelar i rödvita tröjor är de inte bäst i London. Fakta är svårt att bortse ifrån.