Svarta rubriker

Arsenal kunde under loppet av en match visa varför vi är världens bästa lag och också varför vi är världens sämsta lag. Inget och då menar jag INGET annat lag i Premier League kan få en 4-0 ledning på bortaplan och sen sumpa den. Inte Tottenham, inte West Ham och inte Wigan. (Antagligen har det hänt och så har jag förvrängt det, har inte kollat fakta) Känslan är att vi är de enda supportrar som med fakta och statistik i ryggen ska sitta och vara oroliga när vi leder en match med 4-0. Det är helt otroligt.

Vi kan skylla på Barton, domaren eller utvisningen, men sanningen är snarare att kollektivet Arsenal gärna drabbas av mental kollaps när motståndarna får medvind. Det ska ändå för formens skull klaras ut att:

* domaren höll pinsamt låg kvalitet, precis som mot Everton och i flera andra matcher denna säsong

* Diaby är fullständigt jävla huvudlös och ska sitta i karantän i reservlaget resten av säsongen

* Att byta in Eboue för att säkra bakåt är tjänstefel. Han duger inte.

Men Arsenal som lag är illa ute när spelarna inte klarar av att hålla bollen i tre passningar i rad i andra halvlek. Gång på gång får Newcastle möjlighet att gå fram och varje gång så stärks deras självförtroende ty Arsenal står bara och tittar på. Squillaci var som en yr höna, Eboue har glömt vad defensivt arbete innebär och ingen vågade hålla i bollen och göra något konstruktivt. Okej att domaren hjälpte till, men det är ingen ursäkt för oss. Vi gav upp matchen, vi höll inte måttet och det är endast tack vare Wolverhampton vi fortfarande är med och tävlar om en ligaseger.

Den här matchen kan vara glömd ganska snart om vi får några bra resultat i de följande matcherna, men vi vet att såna här stunder återkommer. Den tomhet, ilska och frustration vi känner ska inte leda till att Wenger ska avgå, att vi ska sluta följa Arsenal eller att vi är inne på fel väg transfermässigt. De här resultaten ska agera som väckarklocka åt vår mentala träning, att det gäller inte bara att tro att vi är bäst, vi måste också agera bäst. Det innebär att vi ska agera korrekt på planen oavsett vad som sker, inga personliga fysiska vendettor således, vi ska fortsätta följa vår gameplan, hade vi fortsatt pressa Newcastle som vi gjorde efter utvisningen så hade vi klarat det. Men efter straffen lade vi oss ner för att dö. Det anstår inte ett mästarlag.

Jag är arg, ledsen och uppgiven efter att ha sett Arsenal kapitulera på detta sätt. Jag vill att vi blir slagna av bättre lag eller åtminstone lag som hade en bättre dag än vi, men att först visa världsklass och sedan Blue Square Premier-klass är bara kalkon. Idag är vi bara värda svarta rubriker.