Minilite om gårdagen

Det finns många att skylla på efter misslyckandet igår. Mitt jinxande, Denilson, Bendtner, Wenger och domaren. Vilken ni än väljer så är faktum att vi är tre poäng efter Man U, vi tog ett steg närmare titeln om än ett litet steg.

Spelet i första halvlek var stelt och idéfattigt precis som jag förutspådde. Det behövdes inte någon kristallkula för att inse att det skulle bli så. Alla våra matcher i Carling Cup och FA-cupen har nämligen sett ut så. Utan Fabregas spelar vi inte Barca-style utan snarare Liverpool-style och det brukar resultera i kryss.

I andra halvlek blev det bättre, direkt när Denilson gick ut och så ännu bättre när Diaby lämnade planen. Till stor del beror det också på att Sunderland tröttnade rejält. Vi skapade mer och sprang mer, hade mer fantasi och vilja. Det borde ha räckt och återigen kan man här välja vem man vill skylla på. Uttryck den ilskan i någon timme till bara, för nu gäller det att fokusera på nästa uppgift.

Tills på tisdag måste, MÅSTE, MÅSTE Song och Fabregas vara spelklara ifall vi ska kunna vaska fram ett resultat som tar oss vidare. Jag funderar lite på om vi ska ta på de stålhättade skorna och låtsas vara ett riktigt engelskt skitlag a la Stoke. Tänk att få Stoka Barcelona. Men å andra sidan var det ju vårt eget spel som fällde spanjorerna förra gången. Kluvet det där.

Det blir nog ett nytt inlägg ikväll när vi vet förutsättningarna efter Man U:s match mot Liverpool. Jag spelade på Man U alldeles nyss vilket borde innebära att Liverpool tar minst en poäng. Igår hoppades alla att jag hade fel, nu hejar alla på mig, hur ska ni ha det? Kappvändare!