Pinsamt, over and out

Vi tog oss an Milan ikväll. Eller
inte. Maken till tam insats från vår sida har jag sällan skådat.
Milan kommer nu att i likhet med under hela sändningen bli upphöjt
till skyarna för att vara världens bästa lag. Glenn Strömberg
kunde inte dölja sin glädje över att engelsk fotboll fick däng
och att Arsenal i synnerhet blev piskade så grundligt som i kvällens
föreställning.

Det finns inte en spelare i Arsenal som
får godkänt, Wenger hade helt missat vad som krävdes i
förberedelserna och vi verkade helt tagna på sängen av Milans spel
och hade inget som helst motvapen. Det är hemskt att se ens familj
ta emot så mycket stryk och inte kunna göra något åt det.

Det hjälper naturligtvis inte att 2-0
målet var offside eller att 4-0 inte var straff. Domaren gav laget i
medvind hjälp som gav dem ännu mer medvind. Det sägs att bra lag
har tur, men det såg vi ingenting av.

Vi vågade inte spela vårt eget spel.
Det som ofta är vår styrka är vår höga press och våra skarpa
kontringar. Idag passade vi i sidled och blev överrumplade hela
tiden. Det syntes att Ramsey, Gibbs, Song, Scszesny och Walcott
fortfarande är ungdomar. Orutin och naivitet präglade hela laget
och jag tror fan att jag kände en tår.

Vi kan självklart inte vända det här.
Problemet är att det inte är all skada som denna matchen ger. Vi
kommer att ha sådana hänghuvuden till helgen att vi blir utskjutna
ur FA-cupen också. Vi har ju en trist vana att åka ur alla cuper på
en och samma gång.

Nu är det bara att resa sig som
supporter, torka tårarna och gruset från knäna. Ta på er
halsduken igen och gå ut med huvudet högt imorgon. Det är inte ert
fel att Arsenal suger.