Hup Holland!

Ja, nu måste man faktiskt hålla på Holland. Det var rent förkastligt att se den där, på så många sätt, framförallt frisyrmässigt, ovårdade Puyol skickade ut ett nytt, friskt, fartfyllt Tyskland ur drömmarnas finalland. Tyvärr får väl tyskarna skylla sig själva när det enda man kan slänga in är en nittonårig (på den här nivån) medioker Toni Kroos och en helt besinningslöst oduglig Mario Gomez (ryktades inte vi vilja värva honom för något år sedan?). Som om de skulle kunna vända ett underläge mot Spanien på 20 minuter?

Nej, Spanien får nog sägas vara bättre, men Holland är mitt favvolag sedan 1998 och skall så förbli. Holland är kanske inte lika frejdiga att titta på, men de är Holland. De kantas av intriger och de är alltid extremt bra offensivt. Dessutom måste man gilla att de (äntligen?) har ett (1) uttalat ärkesvin som van Bommel på mitten som rensar allt i världen. Det var längesen de hade något sådant att visa upp. Nu är det dags.

Jag ska undvika att tippa finalen, ty mina tips har varit lika träffsäkra som Bendtners vänsterdoja. Inte som den där Paul, som till och med kan tippa skiten under vatten.

*****

Svettigast igår var inte Hollands avslutning mot Uruguay, utan tandläkarstolen efter att jag genomgått den årliga undersökningen. Hoho.

*****

Så var äntligen den där Laurent Koscielny klar för laget. Vi vet inget om honom överhuvudtaget. Eller, jo, Kicken vet väl lite efter att ha researchat inför artikeln i Kanonmagasinet, men det är än så länge en betydligt mer osäker värvning än om vi hade värvat någon som i alla fall gjort mer än en säsong i en högstaliga. Typ Mertesacker eller Friedrich. Där har vi två mittbackar av klass. Tyskt kvalitetsmaterial. Bastant, hållbart, liksom.

Som jag (och så många andra) har sagt tidigare, så är det inte nog med bara en värvning på mittbacksfronten. Det kan alltså bli så att vi står där med Verminator, en alltid skadad Djourou och en Zinedine Cygan II. Det får bara inte ske. Även om chansen finns att vi står där med en Verminator, en utblommad Djourou och en Laurent Blanc II, samt ett par grymma ungdomar som är redo att hoppa in.

Man kan ju alltid hoppas.

*****

Alltid lika ballt att se Jens Linds reportage bakom den stora scenen. Nya laget i mitt hjärta: Big Daddy Beasts, lett av 14-årige Duncan Braithwaith. Som när Jensan brister ut i ett "Big Daddy Beasts kommer ut som ett helt nytt lag i andra halvlek" - Hur magiskt är inte det?

*****

Imorgon värvar vi Manuel Neuer, Arne Friedrich och Bastian Schweinsteiger.

Over and out.