Alltid intressant att vakna av att man får massvis med SMS och att morsan ringer klockan 9.34 och man bara känner att föreläsaren hade fel när han sade att man inte har några smärtreceptorer i hjärnan. På Facebook hade släkten också gått bananas och allt detta är tydligen för att man synts i bild i typ fem sekunder i ett inslag på TV4 om utanförskap och sjukförsäkringar.

Smickrande.

Gårdagens årsmöte och match bjöd på en hel del trevliga saker som vi tar med oss hem. Nedan listar jag de, öh, viktigaste sakerna.

- Dryga 90 personer slöt upp. En ökning från förra årets årsmöte med nästan 50%. Hur kul som helst. På julfesten siktar vi över 100.

- Jocke Lander fortsätter som ordförande. Underbart. Killen gör ett hästjobb. Likaså Axel, som också fortsätter.

- Johan Luks klev av och blev hedersmedlem i föreningen efter många års trogen tjänst. Jävligt stort. Väl värd sin stående ovation.

- Jag blev informationsansvarig i styrelsen. Inte lika stort, men jag tar ett steg i taget.

- Kvällens Norm Peterson-entré gjorde Phalén, som kommer in i lokalen när man precis tackar Luks för hans arbete, vilket medförde en varm stående ovation. Phalén fattade ingenting, men tog åt sig, såklart.

- Joel vann frågesporten i stor stil. Igen. Killen måste vara någon lindrig form av fotbolls-savant. Denna seger medförde inte bara en ära, utan antagligen även en evig diskvalificering från framtida frågesporter. Vi har tröttnat på hans dominans nu. Något att ta upp på nästa styrelsemöte, helt klart.

- Robin van Persie och hans mindre imponerande skaderesistens fick nog flest svordomar riktade emot sig igår. Killen har nog aldrig vare sig tränat fysträning eller ens druckit ett glas mjölk. Den duellen blir man inte skadad i. Stört omöjligt. Sjukgymnast-Fektarn förstår absolut ingenting.

- Almunia tog avsked igår. Verkar det som. Måste säga att han var riktigt bra igår. Tog faktiskt för sig i luften och agerandet i duellen när han senare slog huvudet i stolpen var riktigt bra gjort, sån pondus har han visat alldeles för sällan. Frågan är dock vart han ska, och vem som står i mål i fortsättningen. Det verkar ha öppnat sig en liten lucka för att värva Schwarzer, även om det kräver en hel del flyt fortfarande.

- Walcott sköt alltså sönder nätet. Räck upp en hand den som hade spelat på det innan säsongen började.

- Michael Salgado, 64 år, slog flest korrekta passningar i Blackburn igår. 20 stycken. Song slog 65 åt rätt spelare.

- Mest uppseendeväckande igår var väl annars att Song såg ut som Morgan Freeman. Otroligt. Gör om, gör rätt.

Det var väl det hela. Ni som var där kan ju bidra med era egna favoritögonblick och ni som inte var där kan väl slänga ur er något om favvoögonblick i matchen. Eller något helt annat. Nu laddar jag för skolstart. Cheers.

Ja, inte på 2012 eller att Lassana Diarra ska göra en Gallas, utan att den här Sébastien Squillaci ska bli presenterad för oss.

För inte är det väl något i hans medical som gått fel à la Loïc Remy?

Så tidigt som igår hörde man röster på nätet om att han hade klarat den redan då och att han skulle presenteras senare under dagen.

Idag lät det som att ha skulle presenteras under dagen.

Fortfarande inget bekräftat från Arsenalhåll överhuvudtaget och man undrar varför det tar tid.

Onekligen är det dessutom inte särskilt troligt att man inväntar någon målvakt så att de presenteras samtidigt heller, ty en värvning ser alltmer ut att gå i stöpet på denna fansens vredesposition.

Nej, det ser ut att bli som vår kära Guris förutspått hela sommaren, att vi inte värvar någon målvakt. Alls. Tyvärr.

Istället får vi förlita oss på en blekt spansk engelsmans utrusningar och straffräddningar (jag jinxade honom helt och hållet nu va?) och en polack, som, ja, är bra så länge han fokuserar sig. Tyvärr har han just sina problem med att hålla fokus. Då går det inte så bra.

*****

Som så många gånger förut är ju Alan Hansen helt bäng i huvudet i sina uttalanden.

Påhoppet på Walcott är ju så lågt att man vill kräkas. Killen har alltså varit överlägsen (tillsammans med Rosicky) på plan och då är det tydligen läge att såga honom längs fotknölarna.

Nej, bassning på den karln.

*****

Annars väldigt roligt att kolla de första två klippen i Sky Sports Fanzone denna säsong.

Vi var först ut när Ali May kommenterade matchen mot Liverpool och senast var det Fulham mot Man United.

Den som är ute efter bästa blandning av eufori och skadeglädje bör sannerligen kolla in den senare. Inte för att den första är särskilt långt efter, men ändå.

*****

Slutligen bjuder vi på Tottenham Hotspurs senaste atteralj i shopen.

Tror ni den säljer?

*****

Nej, nu blir det ytterligare en bit Marabou Premium 70% och lite Loka Päron i väntan på confirmation on Arsenal.com.

Ta en bit ni också!

Jag vet. Det var Blackpool. De slutade sexa i Coca-Cola-serien förra säsongen, men man ska aldrig underskatta 6-0. Det ger en boost. En obetalbar höjning av sitt självförtroende som inte ens City kan köpa för pengar.

Det var fart. det var passningsspel. Det var - framförallt - inte tal om någon underskattning från vår sida. Det var no mercy. I 90 minuter.

Framförallt var det såklart Theo som höll samma klass som han gjorde i den där landskampen mot Kroatien. Han kom helt rätt i sina löpningar exakt hela tiden och gjorde i princip allt rätt, förutom vid två tillfällen i första halvlek när han tog fel beslut två gånger i rad (även om N'Gog gjorde ett sånt mål mot oss i premiären som Theo försökte sig på i det första läget).

Jag vet inte riktigt vad som hänt med honom, men en trolig anledning till hans form är att han inte spelade VM. Nu har han haft tid på sig att komma i form och det har gjort honom gott. Hans samarbete med Rosicky och Chamakh var riktigt grymt och det gav utdelning. Big time.

Rosicky var det, ja. Det ska förmodligen mycket till för att peta honom från den centrala positionen nu. Även om konkurrenten på positionen heter Cesc och är jagad av Barcelona. Den form killen visat - först mot Liverpool och senast igår - är helt galen. Helt fenomenal framåt med djupledsbollar som ingen annan på plan igår kan slå. På sin höjd Ryssen i så fall (Ryssens dubbla väggspel fram till 1-0 var hur bra?).

Wilshere ska ha sin del av kakan med. Nu mötte vi alltså ett betydligt sämre lag än sist, men han var bättre idag än sist kan jag tycka. Han fick en assist också (3-0). Bra där. Frågan är väl egentligen bara om hans mamma visste att han spelade 90 minuter. Får han vara ute så länge?

Nej, det var en riktigt bra match. Visst, straffen kanske man kan diskutera, eftersom the initial contact is made utanför straffområdet, men det röda kortet är mer avgörande än straffen, och det hade nog blivit ungefär samma siffror oavsett straff eller inte.

Bäst:

- Rosicky och Walcott. Helt galen form på de två igår. Hur länge orkar de fortsätta? Det hade smakat geléhallon med dem två friska en hel säsong. (peppar, peppar, ta i salt och allt vad man säger).

- Clichys brytningar. Skapar kontring på kontring. Det funkar utmärkt mot såna här motståndare, så då har man överseende med hans bristande inlägg.

- Chamakhs spel längst fram. Statistik sade (enligt pålitliga Arsenal_England på Twitter) att han bara slog ett felpass på hela matchen. Magiskt. Fick ett mål också, vilket också är priceless efter Bendtnermissen i andra halvlek efter Ryssens (?) förarbete.

Sämst:

- Blackpools backlinje. De hann fanimej inte med någonstans.

- Att matchen inte pågick längre.

Övrigt noterat efter matchen är att Wenger, i en intervju med Sky Sports, antydde att vi är väldigt nära att signa Squillaci. Väldigt skönt att höra. Nu är vi med igen.

Till sist, det magiska citatet från Ian Holloway efter matchen:

"It was an absolute education. The grass here is better than my living room carpet"

Alltid underbar, den gode Holloway.

Satt igår kväll och matade Twitter i brist på annan stimulans. På flera håll kom samtidigt uppgifter om att vi, The Arsenal, ska ha lagt ett bud på Sevillas mittback Sébastien Squillaci (japp, jag kommer att envisas med accenten på namnet), 30, som alltså utan annan anledning lämnades utanför Sevillas trupp i bortamatchen mot Braga i kvalet till den där jävla Champions.

Arseblog fuckade ur, JamieDalton82 fuckade ur (roligast var dock "I want Nikolai Valuev as Arsenal's centre half. Drogba wouldn't fuck with him"), Arsenal_England fuckade ur och Karolinska Institutet fuckade ur. Eller, i alla fall de tre förstnämnda (Har KI ens en egen Twitter?).

Allt snack började efter att några snubbar på franska Canal+ ska ha nämnt det i sin sändning (tror jag) att Squillaci i princip skulle vara klar för Arsenal. Oklart om de redan då hade kött på benen eller om de bara drog en rövare eftersom han är fransk och Wenger sökte en mittback. Rätt hade de i alla fall.

På Sevillas egen hemsida kunde man, hur som haver, idag läsa att Arsenal hade lagt ett bud på fransosen och att Squillacis framtid i Sevilla var oklar. Typ. Något sånt. Google Translate är ju inget man förlitar sig på när man ska lära sig utrikiska.

Vad kan vi då läsa ut av detta? Jo, följande:

- Wenger har, på riktigt, hittat sin nästa mittback.

- Vi får (jag räknar med att allt går som det ska) en fransk mittback (igen) med landslagsmeriter.

- Vi slipper försöka se Håvard Nordtveit som en frälsare denna säsong, utan lär kunna förlita oss på det vi har i seniorväg.

- Enligt den här JamieDalton82 är han dessutom ett monster i luften. Precis vad jag vill se.

*****

Efter en snabb sökning, så ser jag att Karolinska faktiskt har en Twitter. Underbart. Den följer vi, sa, öh, jag.

*****

Given vill tydligen lämna för Arsenal. Allt enligt Aftonblaskan, som i supporterkretsar även kallas för Skithuspapper. Jag hade dock, som jag sagt förut, inte bangat att se honom mellan våra stolpar. Hellre honom än Almunia. Och Fabianski. Och Mannone. Och, förmodligen även hellre än Szczesny.

*****

Idag fortsätter Twitteräventyret och jag sitter klistrad framför datorskärmen. Att solen skiner skiter jag i. Jag vågar ändå inte kliva ut på innergården där de håller på med vinkelslipar och annat trams.

Förhoppningsvis blir det mycket aktivitet på transferfronten idag. Och imorgon. Men, det tar vi då.

"Jahapp". Lite så är det man känner. Det och "Fuck it, jag orkar inte detta". Fast allra mest "Jahapp".

För det börjar bli väldigt tröttsamt nu. Redan efter en match lyckades alltså Nasri åka på en meniskskada som tvingar honom till operation idag onsdag och håller honom borta från spel i en månad. Som de sjunger  i den där Ratata-dängan:

"För varje dag som går blir jag svagare, min vän."

Det är lite så faktiskt. Våra spelare går sönder hit och dit och truppen känns tunnare och tunnare för varje säsong. Nu råkar vi ha det ganska så gott ställt på bredden på alla positioner egentligen förutom på mittbacksfronten. Målvakter har vi ju onekligen fyra stycken i A-truppen, även om ingen av dem håller titelklass.

Dock är det konstigt. Man tittar mycket på EKG, man tar tider och GPS-signaler som läser löpmönster och stegisättningar. Ändå står vi här med samma problem som de senaste säsongerna. Någonstans måste man låta bli att förblindas av all teknik som man har tillgång till och använda sin egen hjärna, sin faktiska kunskap man fått via sin utbildning, för att tänka hur man ska lägga upp träningspass, läsa av ansiktsuttryck, hastighet eller lyssna på vad spelarna säger istället för att stirra blint på alla skärmar som omger en.

Låt vara att vi har en del konstaterade glaslirare i truppen, såsom just Nasri, Djourou och van Persie, men det är ändå för många skador på alla i truppen för att jag ska kunna ta det medicinska teamet och fystränarna på riktigt allvar.

Någonstans har de faktiskt ett ansvar för vår sportsliga framgång. Vi kan skylla på alldeles för hårt spel exakt hur mycket vi vill, men det är inte i majoritet några traumaskador våra spelare åker på, utan det är mjukdelar som går sönder. Gärna på träning också. Det är baksida lår hit, det är inflammerade knän dit och det är muskelbristningar i vaden ner i diket.

Eller är det så att det är planen? Läste någonstans att England hade tränat på Arsenals anläggning och flera spelare hade klagat på ryggsmärta efter passen. Är det så jävla enkelt att det är gräset som spökar? Isåfall är det ju nästan att föreningen gör parodi på sig själv, eftersom både Emirates och Highburys gräsplaner har ett världsomspännande rykte om att vara bland de absolut bästa.

Någon måste ta sitt ansvar och göra slag i saken att leta upp nya anställda. Man måste rannsaka sig själva. In med nya fystränare, sjukgymnaster, läkare, naprapater, kiropraktorer, tandläkare eller grässkötare, vad fan som helst. För detta håller inte. Inte på långa vägar. Inte om vi ska vinna en titel i år. Eller i framtiden.

Alla såg ju vad som hände i söndags. Vi såg att vi spelade med två mittbackar av tre i truppen och den enda potentielle ersättaren var en halvskadad mittfältare. Vi såg att vår ena mittback blev superkapad nere vid egen hörnflagga helt i onödan och där kunde, med mer oflyt, hans säsong ha blivit förstörd. Vi såg att samma mittback åkte på en horribel utvisning i slutet som gör att vi förmodligen står med endast två tillgängliga mittbackar på lördag eftermiddag.

Detta är inte bra. Inte om man påstår sig vara en title contender.

Vad händer så? Wenger säger att vi är "a bit short defensively". Vilket är mer än han sagt tidigare säsonger, men frågan är egentligen varför han envisas med att köpa i början och i slutet av transferfönstret. Nu kommer vi även gå matcher mot Blackpool och mot Blackburn med endast tre mittbackar i truppen och mot Blackpool kommer förmodligen en mittfältare att spela mittback (Song), för inte lär han väl lira Nordtveit i Premier League från start?

Eller?

Kanske är det ändå norrbaggens tur att göra debut på riktigt. Killen har dock inte ens en profil i A-lagets avdelning på .com och då tvekar jag på om han spela i en hemmapremiär, nykomlingsmotstånd eller ej. Å andra sidan, så har vi inget val. Någon ny back kommer vi inte att få se i Arsenaltröjan förrän tidigast i september.

Vem det blir? Inte en aning faktiskt. Jagielka verkar ju inte vilja lämna Everton och Mertesacker är lika ointresserad av att lämna Werder Bremen. Tasci, kanske? Eller, så blir det någon riktig nobody som vi lär få chans att lära känna lite smått under hösten. Jag tror faktiskt inte att Wenger vill sätta Koscielny på bänken efter premiärmatchen, där han var fucking brilliant.

*****

Tackar för fina ord efter sagan. Dessutom är den till slut ordnad så att man fick in radbrytningar efter att den strulat tidigare. Nu är den alltså mera läsvänlig för de oss som ogillar att läsa långt utan en vettig layout.

Kanske blir det ytterligare en saga i framtiden. Fast då får vi helt enkelt ha andra ord att jobba med.

*****

Jamie Carragher kallar Joe Cole för en Gud på Anfield bland fansen. Det säger ju allt om Carra, den föreningen och dess fans, som även buade ut Koscielny när denne bars ut på bår.

*****

Mer intressant på transferfronten är att vi, allt enligt allsvetarna på Daily Mirror, ska vilja ha VM:s stora tvätthängare redo i målet redan på lördag mot Blackpool. Jag tror dock inte att Schwarzer är sämre än Almunia (som hängde tvätt lika mycket i premiären), utan det vore välkommet innan den yngre polacken tar över i vårt straffområde.

Nu är det dock dags att träna dance movesen från Black Laces magnifika skitlåt Agadoo inför vårt kollo för T1. Kommer nog med nytt inlägg imorgon. Om jag inte har för mycket träningsvärk. Eller helt enkelt blivit skjuten av grannen för att jag spelar för dålig musik när jag nöter in mina moves.

Det var en gång en väldigt, väldigt enkel man vid namn Mike
Modano. Han var en liten ensam själ, som spenderade större delen av sina dagar
med att klappa katten, som torde vara hans enda riktiga vän där ute i
jaktstugan som han hyr av Jimmy Rimmer ute i Fjollträsk. Fjollträsk, där
han bodde nästgårds, det vill säga granne inom en radie av 30 mil, med den söta
Harry Redknapp och Phil Brown. Dessa två herrar hade en liten egenhet i sin
relation med Mike Modano. Bland annat såg de till att spela Lenny Kravitz
platta 5 på så hög volym att Harry
Potter tvingades stoppa leverpastej i öronen för att slippa oljudet.

Vad gjorde då annars Mike Modano om dagarna? Jo, han hade en
liten favoritsyssla. Han älskade fotboll, i synnerhet Arsenal Football Club.
Ingenting i hans liv satt bättre än en arsenalvinst i ligan, speciellt mot ett
lag som Tottenham, deras största rivaler. Tyvärr fanns det en tid då han inte
fick särskilt mycket Arsenal, till exempel under silly season, då han hade som
största intresse att stalka Gilles Grimandi på dennes scoutingäventyr, i hopp
om att hitta nästa Ljungberg eller Thierry Henry.  När han tappade bort Grimandi, så kunde han
istället utlösa en viss form av ticks. Bland annat, så kunde han, apropå inget
annat, ropa ”Skohorn! Skohorn! Skohorn!”. Ingen vet någonsin varför.

En morgon, när man på nyheterna konstaterade att
Pokémon-teamets misslyckade säsong som ledning för Liverpool gjort att man
istället för att sikta in sig på PL nu ska satsa på VM i fiskdamm, gick Mike ut
med sin kompis Jånni Balle. Detta tills att han stannade upp på ett fält, som till
exempel kanske en gräsmatta som är lite grönare än allsvenskans planer, och
insåg en sak. Jånni Balle fattade ingenting när Mike stannade till sådär tvärt,
utan trodde att han skulle få höra Skohornsutropen igen, även om det var mitt i
säsongen, så han förberedde sig med att ta fram den polkagris han hade i
fickan. Men, innan han hann stoppa den tudelade polkagrisen i örat, så hörde
han Mike Modano säga: ”Det är St. Totteringham’s Day idag.”

Nu fattade Jånni ännu mindre, ty han aldrig hade sett
storheten i att avnjuta en eftermiddag i soffan med en kaffekopp i handen
samtidigt som man svär åt Bendtners fina missar mot Burnley eller njuta av Fabregas
läckra passningar. Han var istället mer intresserad av att lyssna på Ulf
Lundell och titta på van der Vaarts sexiga fru. ”Det är St. Totteringham’s Day
idag” utbrast Mike Modano igen och tittade med lyrisk blick mot Jånni Balle,
som glodde tillbaka på samma vis som om han precis sett Eboué trassla in sig i
nätmaskorna en kall novemberkväll i Ipswich samtidigt som Thåström spelar
Sommartider på banjo i bakgrunden. Ögonen var stora som Vermaelens panna.

”Jo”, sade Mike, ”det är dagen då Tottenham inte längre kan
passera Arsenal i tabellen”. ”Jaha”, svarade Jånni, ”Är det något stort
eller?”. Efter några turer hade Mike insett att risken för att Jånni Balle ska
förstå innebörden av St. Totteringham’s Day var lika stor som att den inte
fullt så sköna Adebayor är nobelpristagare eller att Roy Keane har fått
fredspris.

”Äsch, det var inget”, sade Mike, som istället tog med sin
vän på Värmlandsrally, där de bedrev tiden med att äta granatäpplen och lyssna
på Thåströms senaste singel, Grovsnus och
Övertidsmål. Thåström hade en tendens att få Mike att drömma sig bort en
stund och leva sig in i stunderna på Emirates, där han nästan kunde ta på hans
drömögonblick, där den snabbe och tekniske avslutaren Francis Jeffers kommer
fram som en fox in the box och trycker in hattrick-målet när klockan står på
90+3 och säkrar ytterligare en CL-finalplats framför näsan på den i pressen så
kallade Ärliga Terry och hans blå smurfmannar.

”Titta nu Mike!” utbrast plötsligt Jånni Balle. ”Det är ju
utklassning för tusan!”. Det tog ett tag för Mike att landa och förstå att
Jånni precis hade sett rallyföraren ”Rhino” Torres skrälla och krossa
motståndet i de värmländska skogarna framför näsan på den rasande rallykungen Holger
Stutte. Holger var röd av rallyilska, ty han hade haft en enormt lyckad säsong
med sitt stall, Banka Bäver, och Värmlandsrallyt skulle bli grädden på moset
för säsongen. Istället blev det ett fiasko nästan i klass med att Tottenham
klarar en hel säsong utan att göra mål.

Nu såg Mike Modano chansen. Nu fick han chansen att förklara
storheten med Arsenal för den alldeles oförstående Jånni.

”Jo, Jånni, så här är det” förklarade Mike. ”Det du
bevittnade var så stort, att till och med du nästan börjar grina. Ändå är det
inte riktigt lika stort som Arsenals Unbeaten Season”. Jånni tittade på Mike
och vände på huvudet sådär som om han försökte förstå det hela. Ni vet, samma
lutning som Mikaël Silvestre har genom skallbenet i profil. ”Aha”, sade Jånni,
”Så, om Holger Stutte hade vunnit även Värmlandsrallyt, hade det varit nästan
lika stort som att Arsenal klarar en hel säsong utan att släppa in ett enda
mål?”. ”Nej”, svarade Mike, ”Det är inte riktigt så stort med ett
Värmlandsrally. Fotboll är så mycket mer”.

Efter en lektion i Arsenalkunskap med faktabeskrivningar och
anekdoter om hur Mike älskade firma Rvp, Thierry, Captain Fab & Bendtner,
Clichys älskvärda mentalitet eller hur han avskydde alla Wengers trötta
klyschor som ”He’s like a new signing”, så började man ana ett visst snitt av
förståelse i Jånni Balles inte ännu särskilt upphetsade blick. Men ett visst mått
av intresse fanns onekligen inpräntat och inmatat.

Efter en heldag i de värmländska skogarna hade de nu kommit
hem och placerat sina ändor i TV-soffan hos Mike Modano i hans jaktstuga i
Fjollträsk. De hade varit och laddat upp för kvällen med att handla på Ica
Kvantum i Funäsdalen, där Mike hade personalrabatt. Istället för den vanliga onsdagsmåltiden,
risgrynsgröt med strösocker och kanel, så hade man nu bunkrat upp med
chokladkakor och läskeblask. In i DVD-spelaren stoppade man en DVD med
ligaavgörandet på Anfield 1989. Givetvis hade Jånni fått allting förklarat för
sig vad gällde förutsättningarna, så de satt båda med kuddarna i famnen när
Michael Thomas säkrade Arsenals ligatitel i slutet.

Aldrig mer skulle Jånni Balles och Mike Modanos relation bli densamma
efter denna dag. Denna dag, då Jånni Balle gick från att vara en oförstående
nobody till en förstastadies gooner, och, samtidigt, Mike Modanos första och
allra bästa vän.

I bilresan med Matty, jag tror det var någonstans längs E4 vid Vättern, så började vi diskutera en eventuell startelva. Mest för att göra något överhuvudtaget under de resterande timmarna vi åkte bil. Vad vi kom fram till var att Rosicky borde peta Wilshere, ty denne inte ska ha en ordinarie plats i ett Arsenal på Anfield i en premiär. Detta och att Almunia borde stå i mål.

Mycket riktigt borde Wilshere aldrig ha startat. Det syntes tydligt att han inte hängde med i tempot på riktigt, utan tvingades (?) att spela för svårt för sitt eget bästa. Han lyckades inte komma in i rollen som offensiv mittfältare, utan fastnade mycket med bollen och dribblade eller slog bort bollar. Alternativt spelade i sidled. Lite som Diaby.

Istället fick vi se en Nasri som fortsatte sin fina form med att vara riktigt bra i mitt eget tycke. Han har ett stort spel i sig, den killen. Målen kom att diskuteras, vissa tycker att Almunia gör en tavla, medan jag inte tycker det. Skottet är såpass hårt och överraskande och välplacerat för att han ska ha en vettig chans att rädda. Därmed inte sagt att han inte var dålig i resten av matchen, för det var väl minst en handfull gånger ha totalt misslyckades med sina bedömningar på inläggen.

Reina däremot visar varför jag (notera hur jag leker Mats Wennerholm här nu) inte tycker att han är en sådan superkeeper som folk i allmänhet verkar anse. Han är kass i luften och det är inte första gången han får hjärnsläpp och slår in bollar i eget mål.

Bäst:

*Nasris insats. Briljant stundtals.

*Rosickys genombrott i slutet.

*Koscielny, vilken lirare! Han tog smällen från Coles tackling och klev ändå in på plan efter paus. Dessutom plockade han ner Torres som om det vore att plocka ner tvätt. Att han blev utvisad och Gerrard lämnade matchen med bara ett gult kort är ett skämt.

Sämst:

*Joe Cole Arsenal reject. Herregud, vad rött.

*Jack Wilshere hängde inte heller med som man förväntar sig att en startspelare ska göra. Kunde ha blivit utvisad om han hade varit snabbare i tacklingen där han bara fick gult.

*Spelade Ryssen?

*Steven Gerrard är ett ärkesvin. Att han inte ens fick gult när han halvt sparkade fotleden av Eboué i första halvlek är bara för att han heter Steven Gerrard. Domaren borde ha bakläxa.

*****

Intressant att Chamakh blir vald till matchens lirare av fansen på Arsenal.com. Själv tycker jag att Koscielny var självskriven.

*****

Underbar uppslutning på O'Learys Gamla Stan igår. Närmare 70 gooners på plats skapade skön stämning. Roligast var ändå när en liverpoolsupporter i baren jublade när de visade en repris av 1-0, eftersom han trodde att det var 2-0.

Glöm inte att anmäla er på forumet till nästa match och såklart även till årsmötet!

Nu ska jag lägga upp sagan i ett eget inlägg innan jag fortsätter Projekt: Turistguidning I Stockholm. So long, everyone.

Kör en kvällsblogg såhär innan vi jobbar in Premier League-premiären imorgon eftermiddag. Det ska bli spännande att se den inledande bataljen mellan Man City och Sp*rs i London, där vi får se hur det funkar för de överbetalda divorna i ljusblått. Nu har de ju köpt Balotelli, som tydligen ska samsas med Adebayor och Bellamy.

Hoho.

Vi går, som alla vet, in på söndag med stora frågetecken för Cesc och RvP, även om jag tror att det mörkas en hel del, framförallt kring van Persie. Kring Cesc är det inte så mycket att mörka, ty han spelade hela 45 minuter borta i Amerikatt mot männen i sombrero. Det enda som ska kunna hindra honom från spel i helgen ska vara jetlag. Inget annat. Det skulle väl vara om Diaby sparkar av hans ben på träning, såklart, men den risken lever ju alla i laget med. Diaby, förresten, som ska vara fully fit igen efter, på Arsenalspråk, "lätt skadefrånvaro".

*****

Erkänn att det hade varit roligt att se Mexiko spela i sombreros. Lek med tanken: Man hade ju bara sett två ben sticka fram under hatten när Vela och den där Chicharito sätter fart...

*****

När vi ändå är inne på ämnet United, hur kommer det sig att Rödnäsan kan spendera 8.5 miljoner pund på en kille som knappt ens spelat amatörfotboll, medan Wenger vägrar köpa in etablerat, som till exempel en Akinfeev eller en Mertesacker för ens nästan dubbla summan? Trots att vi har pengar?

Det börjar bli riktigt oroande just nu på backfronten. Just nu är det alltså bara Vermaelen, Koscielny och Nordtveit som är aktuella för att kunna spela överhuvudtaget eftersom Djourou har gått och skadat sig (didn't see that one coming, heh?). Pinsamt är bara förnamnet och man undrar hur vår gode fransman, som firma Nordahl & Pettersson på Viasat benämnde honom under hela CL 08/09, tänker när han, som det verkar, inte verkar särskilt oroad om problemet utåt.

Senast idag fick vi också höra att "we have goalkeepers who have quality and class". Hur det fungerar får ni fråga gudarna, Maud Olofsson eller kanske Per "Texas" Johansson. Jag har fan ingen aning. Det verkar ju nu också som att Hughes kör en Arsenal I Cescaffären på oss och det är bara att  acceptera. Vi får helt enkelt köpa någon annan än Schwarzer.

Klart är i alla fall att något måste hända, och att det har stått klart sedan i våras. Det borde, med andra ord, ha hänt för längesen. För inte får väl Szczesny stå på söndag?

*****

Till sist vill jag puffa för Arseblogs season preview. Den hittar ni här.

God läsning, allesammans.

Det var väl själva fan också. Philippe Senderos kom i somras till Fulham efter att ha spenderat den senaste tiden i en frysbox. Nu skulle han äntligen få lira Premier League-fotboll, fotboll på riktigt.

Istället drog han av hälsenan.

Det bär emot honom, helt klart.

Frågan är hur han ska orka ta sig tillbaka efter detta. Han hade trots allt kunnat komma tillbaka och ta klivet till den stora backrese han trots allt visade tendenser att kunna bli när han klev in istället för Kolo Touré i Champions League 2008/09 och dessförinnan i laget som tog sig till final i samma turnering 2005/06.

Istället blir det ergometercykel och balansplatta för språkgeniet.

*****

Wenger tycker att Koscielny ska följa hjärtat när han väljer landslag. Själv tycker jag att han ska vara aktuell för uttagning innan han bekymrar sig allt för mycket över det. Och då är det nog Polen som gäller. För inte kan han väl ta sig in i Frankrikes landslag redan denna säsong?

*****

Kommer ni ihåg hur alla gick loco över att Senderos gick till Fulham eftersom det "garanterat innebar att Hangeland samtidigt ska motsatta hållet"?

Hoho.

Där gick vi bet.

*****

Duekass undrade om han hade missat sagan som ni läsare fick bestämma innehållet i. Det hade han inte. Däremot har jag det, ty den ligger på ett USB-minne i Stockholm, dit jag åker först på söndag. På måndag kommer den upp. Men, påminn mig på måndag, allihopa.

Tro mig, den är genomgående 100% hög(?)klassig. Alla ord ni krävde finns i alla fall med. Alltid något.

*****

Ikväll får vi se Sverige mot Skottland. I alla fall en halvlek, sen blir det nog England och våra Arsenal-kids. Om de får spela, vilket vi alla hoppas. All speltid för Wilshere, Walcott och Gibbs är bra speltid.

Bara fyra dagar kvar! Tagga!