Lundi

mån 28 mar 2011 kl 00:00
Ja, så står vi här. Med detta interlull över oss. Ni vet hur det är, precis som ett påslakan utan täcke i, som man försöker ha istället för det varma täcket, men samtidigt är det ändå så varmt att man svettas precis tillräckligt mycket för att man ska lyckas vira in sig i påslakanet och till slut få det där kända rycket och bara vill få bort det från kroppen.
Ni känner igen det?
Inte?
Nähä.
Well, i alla fall, så är det ju skapligt vidrigt att bara sitta på dagarna och hoppas att de våra inte faller isär som en riktigt dålig maträtt, utan att de faktiskt är friska och krya när de kommer tillbaka igen.
Det man vet är att någon kommer att komma hem i ambulans eller liknande. Bendtner fick oss danskälskare att sätta hjärtat i halsgrpen när han trampade snett förra veckan, men han spelade i helgen och lär kunna göra så mot Blackburn också om inget nytt inträffar (wouldn't bet on it).
Enligt Twittervärlden, så har Liam Brady påstått i TV att Cesc, Song och Theo blir klara för spel i helgen. Jag inväntar matchdagen innan jag hoppas på något.
*****
Gaël "Jag-kan-inte-hålla-en-offsidelinje-rak" Clichy till Juve? Italiensk media påstår detta och det vore tråkigt, med tanke på att vi i så fall måste köpa in en ny vänsterback, då varken Gibbs eller Traoré är skapta för att kunna lira mer än 10 matcher per säsong.
Cuper och landskamper inräknat.
Frågan är bara vem fan man ska rikta in sig på vid ett sådant läge.
Men, det tar vi den dagen det blir aktuellt. Även om jag gärna hade sett en bättre vänsterback än Clichy redan nästa säsong.
*****
På lördag smäller det. Blackburn hemma. Halva styrkan ur Elitsexan (#elitvi) är där tillsammans med ett par andra sköna typer och Klart.se påstår att det ska vara 17 grader celsius i London.
Jag har inget att klaga på.
Eller, jo, det har jag.
Mina domaruppdrag tar kål på mitt Arsenal-supporterskap. Jag ska fanimej döma tre av de kommande helgerna, bland annat 17 april och 1 maj. Liverpool respektive Man Utd hemma.
Det är inte riktigt det man är sugen på.
Men, det är ju bara sport. Petitesser. Inget som ska tas på allvar. Bara lek som man tittar på.
Äh, vem fan försöker jag lura?
Klart det är drygt. Men man får leva med det. Tydligen.
Vi får se till att fira med matlagning till tonerna av Ministry - Khyber Pass för att bli på magiskt humör istället.
Tingaliin, vänner.