Medlemmar: 7344 st.
Visa menyn

Lugn och stilla mangling

peripetie – tis 19 okt 2010 kl 21:25

Idag blev det ett resultat som ingen egentligen kunde klaga på. Ledning 5-0 och ett Emirates som gentilt ställer sig upp och jublar när motståndaren Eduardo gör mål. Som gjort för sagor.

Arsenal kom till spel med Fabregas som enligt mig hellre skulle stått över, men oavsett så är det helt otroligt så mycket han betyder för laget. Inte felfri, men väldigt, väldigt nyttig. Wilshere går också från klarhet till klarhet och med både Fabregas och Wilshere på plan så dominerade vi mittfältet hela matchen igenom.

Fram till vår 5-0 ledning så har shakhtar ingenting att hämta i matchen, i första halvlek så behöver Fabianski bara gå ut och rensa bort bollen två gånger till höger om straffområdet. I övrigt är han helt sysslolös vilket är ett bra betyg till Arsenals försvar i vanliga fall, men de behövde inte anstränga sig särskilt mycket ikväll.

Ukrainarna var helt sanslöst uddlösa, det var helt uppenbart att de var där för att försöka ta en poäng och hoppas på våra misstag. Eftersom de inte är lika fysiskt spelande som exempelvis Stoke eller Blackburn så betydde den inställningen att de skulle få stryk. Vi spelade inte på något sätt bländande, men till skillnad från de flesta matcher under säsongen så var vi idag helt otroligt effektiva. Det känns skönt som omväxling.

9 poäng efter tre matcher och vi behöver bara en seger till på de sista tre matcherna. Det känns alltid bra att ha möjligheten att välja vilken match man ska satsa på, i returen mot just Shakhtar tror i alla fall inte jag att vi skickar bästa laget. Det räcker att avgöra hemma mot Partizan i sista.

Eduardo fick stående ovationer idag med all rätt. Killen har den rätta inställningen och lämnade ett ödmjukt intryck. Hade det inte varit för hans fasansfulla skada så hade han kunnat göra mycket nytta för oss under flera år till. Det blev inte så, men han förtjänar all respekt i framtiden. Det ska dock också sägas att målet han gör idag är ett riktigt klassmål.

Eboue gjorde en filmning idag - handen upp ni som är förvånade.

På några bilder från publiken fick vi se en kille som höll upp en banderoll med Eduardos namn på, han måste ha varit tvilling till Bendtner, om det nu inte var dansken själv förstås.

Wenger skrattade, spara den bilden som skrivbordsunderlägg, det är lika sällsynt som blå elefanter.

Läs mer

Straffen - sista snacket

peripetie – mån 18 okt 2010 kl 21:18

Måste bara börja med att tacka för de uppmuntrande orden i kommentarsfältet för mitt senaste inlägg. Det värmer att en del i alla fall finner det jag skriver läsvärt, men nu är det slutfjäskat för er, här följer dagens reflektioner.

Den där straffen slutar inte förfölja mig eller Arsenal över huvud taget. Den diskuteras flitigt och det finns flera skiljelinjer i synen på situationen:

1. Några hävdar att eftersom det var kontakt så ska straffen ges.

2.  Andra menar att Chamakh förstärker situationen, men att det krävs för att göra domaren uppmärksam på fällningen

3.  Åter andra menar att eftersom andra lag håller på så här så kan vi också göra det med gott samvete

4.  Till sist finns det de som tycker att Chamakh var tvungen att slänga sig för att undvika skada.

Jag hårddrar det lite här, flera tyckare blandar och ger bland synpunkterna, men jag tycker mig verkligen se att det har hänt lite när det gäller synen på filmningar/förstärkningar och associationen till fusk. Någon kommentar menade att det var att likställa med tröjdragningar, alltså bara ett försök att tillskansa sig fördelar som man ibland kommer undan med och ibland inte.

Jag tar punkterna en efter en och hoppas att ni hänger med mig här.

1. Visst var det kontakt, men kontakten sker efter att Chamakh valt att lägga sig. Jag skrev likadant sist och det verkar vara en hel del som missat den poängen: För att trilla ska man i mina ögon trilla av en orsak. Den orsaken må vara ett ben, en tröjdragning, en knuff eller att ens mamma ropar från läktaren, men när du faller så ska något ha hänt. Det räcker inte med att du räknar med tacklingen och är säker på att den kommer. Lägger man sig i övriga fall så är det ju ingen orsak och du har ingen anledning att trilla och i detta fallet hade Chamakh, om han nu såg att tacklingen var på väg, enkelt kunnat hoppa över och ändå vara först på bollen.

2. Om vi nu inte glömmer att det inte fanns en situation att förstärka så är det ju ett klart försök att påverka domaren att ta ett felaktigt beslut. Det är en sak att påkalla uppmärksamhet för en händelse som faktiskt har hänt, exempelvis en armbåge så att näsan hänger längs kindbenet eller en eftersläng som domaren nätt och jämnt uppfattar. Gult kort för filmning antingen direkt eller i efterhand är det enda rimliga.

3. Någon hävdade att de hellre vinner ligan med ganska ljusskygga metoder än landar på en fjärdeplats med gott samvete. Där måste jag ställa mig i gott-samvete-hörnan. Men det är klart, jag skulle också lägga ner mitt supportande den dagen vi fick en sugardaddy a la Abramovich. Vi ser olika på hur fotbollen ska vara och hur viktigt det är att vinna titlar. Jag gillar tanken på Arsenal som den mest renhåriga klubben och lever gärna i det martyrskapet som god ekonomi och att spela med ungdomar ger.

Arsenal visar på många plan att vi inte är som andra klubbar, varför måste vi vara det på planen och till vilket pris? Ingen gillar divor som trillar vid minsta kommentar från läktaren. Vi ska kämpa i motvind och vara det bästa föredömet inne på plan och utanför. Kalla mig naiv och godtrogen, men så vill jag ha det.

4. Det finns situationer där man är tvungen att slänga sig för att undvika skada. Alla ni som har gjort det någon gång vet också att man absolut inte trillar särskilt graciöst eller planerat i de lägena. Framförallt fäller man inte ihop benen för att man ändå ska bli träffad. Tanken är alltså absurd i just detta fallet.

Detta var inte sista gången någon i Arsenal trillar som om han blivit skjuten, men jag kommer att fördöma det varje gång. Det är inte det enda fusket som pågår på planen, men det är en sak som irriterar framförallt de som drabbas av det, men jag tycker också att de som tjänar på det ska stå upp och vara eniga om att det är förkastligt att filma. Jag gillar att se Arsenal vinna, men skulle aldrig stå och håna någon annan för att vi vann med oschyssta medel.

___________________________________________________________

Match imorgon igen och kanske dags för Fabregas comeback. Jag tillhör nog den skaran som skulle vilja vänta med Fabregas tills på söndag. Med tanke på att Wilshere är avstängd då finns det ingen anledning att riskera Fabregas redan imorgon och kanske råka ut för att vi saknar både Wilshere och Fabregas mot Man C.

I övrigt tycker jag nog att Bendtner ska få starta. Han behöver komma in i tempot och Chamakh kan behöva vila lite. Hade van Persie och Bendtner varit skadefria från början av säsongen så hade Chamakh aldrig fått spela så här många minuter och det har naturligtvis aldrig varit meningen. Låt marockanen vila tillsammans med Arsjavin som kan behöva en bensträckare. Han ser just nu väldigt trött ut.

Däremot vill jag se Diaby igen. Han var inte bäst i lördags, men visade glimtar av vad han kan. Han behöver matcher för att hitta sitt flyt och han behöver dessutom matcher för att träna upp förmågan att spela bollen vidare på en touch. Just nu stoppar han för ofta upp spelet i avgörande lägen, men det går förhoppningsvis att jobba bort.

I övrigt inga konstigheter, vi behöver vinna matchen för att kunna luta oss tilbaka i gruppen och gå vidare med en poäng till på resterande 3 matcherna. 10 poäng räcker nästan alltid till avancemang. Eduardo har lovat att han inte ska fira ett eventuellt mål mot oss. Bästa lösningen är självklart att han inte gör mål. Ibland är saker så enkla att klargöra.

Läs mer

Men...

peripetie – sön 17 okt 2010 kl 10:32

Jag hade skrivit ett blogginlägg som var bättre formulerat än detta, men helt plötsligt dog internetuppkopplingen och inlägget försvann och jag fick börja om. Andemeningen är densamma, men det känns inte lika snyggt. Håll till godo i alla fall.

Det blev en välförtjänt vinst mot Birmingham igår, det var underbart att se att spelarna kunde hålla ut, stå emot och jobba ihop ett resultat även när det inte klaffade helt. Men...

Wilsheres röda kort var odiskutabelt. Det är bra att han idag går ut och säger att han förtjänade kortet. Det säger han naturligtvis på inrådan/order av Wenger, men killen är 18-år och ofta ganska opolerad i sina närkamper. Det är saker han kommer att bli bättre på efterhand och ett rött kort är en hård lärdom som han måste ta till sig för att bli ännu bättre. Trist för Arsenal, men säkerligen nyttigt för Wilshere. Precis som Alex McLeish säger så kunde Zigic ha åkt på en allvarlig skada efter den tacklingen och vi vet hur sådana skador kan se ut och sedan Eduardos skada har det gått inflation i den typen av skador. Bra att domaren inte mesade ed det gula kortet. Wilshere ska ta nästa tre matcher och fundera över nästa steg och fortsätt träna på att spela hårt, tufft, men säkert.

Spelet böljade fram och tillbaka igår vilket det ofta gör eftersom inget lag kan spela propagandafotboll i nittio minuter. Det betyder inte att vi ska släppa på kontrollen så förfärande mycket som vi stundtals gör. Birmingham var i sig inte särskilt farliga, det var uppenbart att de hade som plan att leverera långa inlägg som deras stora anfallare skulle dra nytta av. De visste så klart om att vi hade två mittbackar som inte spelat ihop särskilt mycket och att Djourou är klasser sämre än vad vi normalt kan ställa upp med när vi har alla spelare. På målet som Birmingham gör är också Djorou helt ute och cyklar. Clichy blir den som ska markera Zigic, medan Djoru är fem meter bort och när bollen kommer bestämmer sig schweizaren för att ge sig in luftduellen med ett hopp i sidled. Helt värdelöst.

Arsenal ska kunna kontrollera matchen även när vi inte orkar spela vårt bästa spel, vi ska kunna se till att Birminghams anfallsspel kvävs i sin linda. Det kräver hårt jobb och att alla är säkra i sina positioner.

Vi föll in i vårt handbollsanfall igen och det är otroligt ineffektivt. Vi hamnar i en situation där ingen vågar ha bollen, ingen vågar ta skott och ingen vågar ta löpningar. De få tillfällen när någon trots allt tar ett initiativ så gör man ändå fel då man låter bollen gå ett steg längre än nödvändigt, eller att man inte skjuter i det bästa läget. Det är så klart något man tränar på, men det msåte börja omsättas i match efter match. Det är en onödig försiktighet att vi alltid ska leta efter det perfekta läget. Chanser kommer om fler löper, fler tar skott och fler visar initiativförmåga. Det kan vara att man då åker på fler kontringar bakåt, men det är ska vi klara av mot lag av Birminghams kaliber.

Wenger brukar tala om att vi är dåliga i "the final third", men flera gånger igår var det snarare i "the final tenth" som det brast. Passningar som kom för sent, spelare som kom ur vinkel och skott som sköts så sent att försvararna hann emellan.

Chamakhs straff har det talats mycket om och med all rätt. Filmningen är solklar och borde renderat ett gult kort snarare än en straff. Domaren har ett svårt jobb förvisso, men de här fallen borde man kunna gå in i efterhand och ge gula kort åt filmare.

Där är kontakt i situationen, men först efter att Chamakh fällt ihop sina ben och är på väg ner. Jag menar att frisparkar/straffar ska ges när kontakten är det som resulterar i att man trillar. Annars faller man ju bara för att man förväntar sig kontakt. Hade inte kontakten kommit överhuvudtaget så hade hela situationen sett ytterst komisk ut. Chamakh har tjänat fem straffar varav två nu är tveksamma som jag ser det. Chamakh är väldigt viktig för vårt spel och man ser hur han sliter och jobbar för laget, även om han också har svackor under matcherna. Men han måste se upp så att han inte får stämpeln som filmare. Då får han inte ens de straffar han ska ha. Det tjänar vi inte på i längden.

En annan dimesnion vi har tappat den här säsongen är omställningarna. Ni vet den sortens omställningar som Chelsea dödade oss med för ett par veckor sedan. När vi igår hamnade i bra omställningslägen var det Diaby som kom rusande i mitten utan att få någon hjälp. Förr kunde halva laget komma rusande och ge alternativ och bara gå mot mål och avsluta. Effektivt och ofta väldigt vackert och förödande mot motståndarna. Nu har vi fått en situation där vi kontrar upp till halva plan och sedan stannar upp för att invänta resten av gubbarna som är osäkra på om de ska gå upp i plan eller inte. Det är inte bara Diabys fel, även om han igår var den största syndaren. Hela laget måste lita till sin snabbhet och sitt kunnande och fullfölja kontringen. Hela poängen med anfall är att de ska resultera i ett avslut. Där har vi mycket att jobba på.

Men vi tog en seger och fick övriga resultat med oss. Fem poäng efter och City borta i nästa omgång. Vi kan snart vara ensam tvåa om ödet ler vänligt mot oss. Gör vi bara vår del så vänder lyckan sitt ansikte mot oss och ger oss "the glittering prize". Men...

Läs mer

Wenger talar ut

peripetie – lör 16 okt 2010 kl 08:58

Ni trodde väl inte för ett ögonblick att vi skulle kunna gå in i dagens match med endast Sagna som nyskadad? Han behöver ju tröst och någon att snacka med, någon som vet vad han går igenom och kan sitta och skratta åt eländet. Koscielny ställer upp för laget och Sagna i synnerhet och hjälper till att torka tårarna medan han klagar över ont i ryggen.

Å andra sidan kan vi återigen välkomna Englands svar på Gråben vilket kan vara nog så viktigt om (när) spelet låser sig.

Dagens match är naturligtvis lite av en vägdelare för Arsenal. Poängtapp och till och med vi supportrar borde börja räkna med en fjärdeplats i år igen. Allt kan hända och så vidare, men samtidigt måste man vara realistisk.

Vinst idag kombinerat med ett poängtapp för Chelsea idag ger oss hopp och framtidsutsikter. Små marginaler, men det är väl så vi vill ha det i Premier League.

Wenger har snackat så att munnen blöder på .com. Han snackar om att han då och då sagt vita lögner till pressen för att skydda sina egna spelare. Dööööööhhhh. Ibland blir självklarheterna påfrestande i sin uppenbarelse. Fanns det någon som trott något annat, var det någon som inbillat sig att Wenger satt ärligt och svarade på alla frågor och höll sig helt till sanningen? Att han verkligen aldrig har sett några kontroversiella situationer skapade av sitt eget lag?

Wenger säger dessutom att han är 100% engagerad i Arsenal och att de där kommentarerna kring PSG närmast var ett sätt att snabbt komma ur ett trängt läge med journalisterna. Ljug igen.

Dessutom tipsar han Blackburn, Birmingham, Sunderland och Bolton om att Pires fortfarande är en kraft att räkna med om de behöver en kreativ spelare.

Det är många som hoppas på att Bendtner ska avgöra dagens match. Missförstå mig rätt, det får han gärna göra, men man ska nog inte sätta sina största pengar på dansken. Jag säger som min trogne vapendragare på Toby´s. 4-0 och Wilshere siste målskytt.

Läs mer

Nycklar och lösningar

peripetie – tor 14 okt 2010 kl 19:39

Skadebekymren fortsätter i Arsenal. Det som oroar mest är att skador som borde varit läkta vid det här laget ännu inte är i färdigbehandlade efter att ha överskridit prognosen med två veckor i Fabregas fall och månader i Van Persies. Vermaelen kommer att vara borta i ytterligare tio dagar vilket gör honom tveksam till matchen mot Manchester C, en match som redan nu kan avgöra vår säsong.

Jag vet att det pågår arbete för att förhindra skador och arbete för att bättre kunna behandla skador, men likväl så drabbas vi fortfarande av avbräck, nu senast Sagna. Listan verkar byggas på hela tiden och även om nu Walcott, Bendtner och Gibbs sägs vara i det närmaste redo för spel så känns det som för lite. Vi behöver ha våra nyckelspelare fit for fight mer än två tredjedelar av säsongen. Just nu har vi inte den ration på varken Fabregas eller Van Persie och det håller naturligtvis inte. Vi har kompetens i truppen som ska klara av att spela utan våra talismaner, men inga topplag klarar skador på sina mest tongivande spelare under alltför lång tid.

Det är inte alltid att de gör de viktigaste målen eller assisterna, det bör vi klara av att fylla ändå, utan det som betyder mest är den pådrivande kraft dessa två spelare har på resten. De visar med sitt spel och sin inställning att ingenting är omöjligt och utan dem saknar vi den ledningen. Almunia är ingen självklar kapten som kan mana på våra spelare när det går emot, och har dessutom knappast kunnat motivera de övriga genom sitt bländande spel.

Trots detta välkomnar jag både dansken och VaVa Voom Lite tillbaka. De behövs för att ge oss en dimension till. Walcott var i lysande form före skadan och har han bara lyckats konservera lite av den formen så ser det väldigt ljust ut den närmaste tiden. I Bendtners fall blir förutsägelserna betydligt svårare, blir det tonvis av missar igen tills han hittar rätt, eller går han in och dominerar på samma sätt som han under några matcher gjorda i våras. Faktum är att han vid en del tillfällen såg ut att ha blivit av med sin klumpfot, men jag ropar inte hej förrän vi är över bäcken med den grabben.

Från en Missarnas Herre till en annan - Arsjavin. Det är bud på kriminellt att missa så många chanser som han gjort, ändå är det makalöst att han gjort 5 mål och 5 assists hittills. Det är svårt att hacka på någon som är så pass produktiv. Hans stora problem är att han ofta gör sanslösa löpningar och hamnar i en-mot-en-lägen med målvakten och missar. Han borde med tanke på de solklara chanser han haft gjort fler mål.

Lösningen på problemet aka lyxproblemet är ju knappast att bänka karln. Vi har knappast råd att sätta målgörande spelare på bänken för att ersätta dem med spelare som borde vara bättre (Vela, JET, Nasri). Arsjavins målsumpande sitter garanterat i huvudet, han hinner antingen tänka för mycket eller för lite, för kunnandet är det absolut inget fel på. Fortsätt spela ryssen alltså, men anlita en sportpsykolog.

Läs mer

Comebacker och ickenyheter

peripetie – ons 13 okt 2010 kl 20:36

Allt är över, alla internationella matcher av intresse är spelade och nu återstår att ladda upp inför helgen. Det gör man gärna när man hör att killar som ramsey och Bendtner är på väg tillbaka. I samband med att de tränar på gör de diverse klichéartade uttalanden om hur de aldrig varit bättre och hur de längtar tillbaka till fotbollen. Ibland är det tröttsamt med medietränade spelare.

Oavsett vilket så är det riktigt bra att Ramsey kommer tillbaka, frågan är ju bara hur han har det med den mentala biten. Eduardo kom aldrig riktigt igen i vår tröja och Pires var ju tacklingsrädd sista tiden i Arsenal. Det är utan tvekan svårt att gå in för fullt efter att ha fått benet kapat i en idiotisk tackling av en motståndare. Problemet är ju att det aldrig går att förutse när det ska hända, hur det ska hända och vem som ska hända. Det skulle kunna vara så att ett alltför oförsiktigt spel också innebär en höjd skaderisk, låt säga att du reagerar irrationellt när tacklingen kommer och står kvar, hoppar åt fel håll eller försöker stå emot.

Bendtner blir ett välkommet tillskott, särskilt efter nyheten i veckan att Van Persie ännu inte är redo för comeback. Vi behöver fler alternativ än Vela som förvisso sett pigg ut, men inte precis är någon målspruta. Bendtner är inte heller det och jag tvivlar ännu på hans storhet, men vi får fler kompetenser; det kan vara ovärderligt när det låser sig och det brukar det göra nuförtiden.

Wenger till PSG är en typsik ickenyhet som fått stora rubriker. Vissa feltolkar uttalanden med vilje för att locka läsare. Wenger säger bara att det inte är omöjligt att han någon gång tar en tjänst i PSG, det blir bara inte som tränare. Det händer inte i år, inte till sommaren - utan allra tidigast när hans kontrakt löper ut. Inget konstigt och egentligen ingenting att kommentera. Tyvärr har jag nu agerat marionett i medievärlden genom att just göra detta.

Rykten gör gällande att vi är ute efter målvakter, inget nytt alltså. Utöver det ska vi vara ute efter en hel drös andra spelare. Det är väl bra, men ännu bättre vore att faktiskt slänga ut lite pengar och köpa hem någon av de här superduperfantastiska spelarna det ryktas om.

Tre dagar kvar, vem hinner mer bli skadad?

Läs mer

Lite blandat

peripetie – mån 11 okt 2010 kl 21:43

Match mot Holland imorgon och jag har svårt att hålla gäspningarna borta. Visst vill jag att Sverige ska vinna, men jag har ändå svårt att få upp ångan när det gäller landskamper. Vi har ju lärt oss vid detta laget att den bästa fotbollen spelas i klubbarna runt om i Europa. Landskamper riskerar ofta att bli tillknäppta historier och tre poäng är oerhört viktigt i en kort serie, allra helst på hemmaplan. Räkna därför med att Holland drar ner på farten ifall de tar ledningen. Då kan Wernbloom och co stånga på så mycket de vill, de lär ändå inte få betalt för allt slit.

Van der Vaart hade gärna spelat i Arsenal om han fått chansen. Fanns det ingen runt Wenger som kunde tipsat om det? £8m är rena Ullaredspriset och såna priser gillar outlet-Wenger.

Pires tränar med Arsenal och det är en av de stora grejerna på .com idag med bilder och allt. Spekulationerna är igång om att Pires kanske skriver på ett korttidskontrakt med oss och spelar sporadiskt under säsongen. Vet inte vad jag ska tycka, är han verkligen aktuell i någon match så länge vi bara har tio skador?

Nästan alla transferrykten handlar fortfarande om oss och målvakter. Inget konstigt i det eftersom vi har samma problem nu som i somras - våra målvakter duger inte. Det är bara det att de målvakter i världsklass som är lediga är väldigt lätträknade. 0+0+0+0 blir nada, njet, nothing och nichts. Reina snackas det mycket om och det är väl inte riktigt aktuellt att de säljer en av de få som inte skämmer ut sig i den klubben just nu. Till sommaren kanske, inte i januari, räkna med samma uppsättning skyltdockor i målet säsongen ut.

Wilshere säger att vi fortfarande har chansen att vinna ligan. Klart vi har, men det är många om som ska klaffa då. Vi är tidigt ute på säsongen så allt kan fortfarande hända, nja kanske inte allt, eller skulle Tottenham helt plötsligt kunna bli ett bra lag? Rooney en svärmorsdröm? Ass Cole trogen? Ferguson nykter?

Läs mer

Småsnack

peripetie – sön 10 okt 2010 kl 21:40

Meningslösa internationella uppehåll och tidningarna försöker få oss lockade av Johan Elmanders fenomenala form. Deprimerande var bara förnamnet. Jag har själv tagit ett par dagars bloggledigt, lite av den där typen jag har haft förut. Ren lathet kallas det och det blir så ibland. Idag har vi haft kalas hemma för sonen som på det tjänat mer än jag gör på en månad känns det som.

Hursomhelst så tillhör fransmännen återigen de vinnande lagen i Europa. Det är väl bra. Mindre bra är att de fortsätter att envisas med att ta ut Arsenalspelare i laget som riskerar att bli skadade. Kan de inte fatta att Diaby kan vara riktigt dålig och att Sagna har för dåliga inlägg?

Engelsmännen är beroende av Jack Wilshere både i u-21 och i seniorlaget. Vi kanske ska spela honom i FA Youth Cup?

Mancini har tydligen sagt att Arsenal och Chelsea spelar den tekniskt bästa fotbollen men att Chelsea kommer att vinna ligan på grund av större tyngd rent fysiskt. Några invändningar? Snacka om att snacka om självklarheter.

Liverpools elände är eländigt tycker jag. Det ska inte gå att missköta en klubb på det sättet. Ännu en anledning att se över de ekonomiska styrreglerna. Nu kommer det antagligen att lösa sig om de bara får godkänt för de nya ägarna, men hur ser Liverpoolsupportrarna på det, vill de ha en sugardaddyägare?

Den utvecklingen kommer vi aldrig att se i Arsenal säger Hill-Wood. Nej, det får vi inte hoppas, för då kan vi lägga ner. Det är fan inte roligt att se sitt lag drivas som ett Monopolföretag, där man har fiktiva summor att röra sig med och där man kan köpa vilka spelare man vill och slänga tillbaka de man inte vill ha till reapris eftersom man inte behöver ta ansvar för att klubben går jämnt upp i slutänden. Gärna satsningar på spelare till Arsenal, men försiktighet är en dygd i de här sammanhangen.

Läs mer

Hönan och ägget

peripetie – tis 5 okt 2010 kl 21:08

Att skriva en Arsenalblogg under de internationella uppehållen är ganska oinspirerande. Det händer otroligt lite som berör klubben och än mindre några matcher att kommentera.

Nasri har gått ut och sagt att spelarna behöver mer skydd av domarna och det är väl behjärtansvärt. Problemet är att det gäller så länge vi står på denna sidan staketet. När vi själva någon gång i framtiden återgår till den gnetfotboll vi sysslade med en gång i tiden så kommer vi naturligtvis att hävda att det är en kontaktsport och att Premier League ska få fortsätta att vara den tuffaste ligan i världen.

Det är blandningen som är intressantast idag. Ligan och fotbollen mår bra av att ha lag som spelar fysiskt inom reglerna och den mår lika bra av att det finns tekniskt skickliga spelare som utmanar den traditionellt briitska fotbollen.

Avigsidan av det fysiska spelet är att det ganska ofta resulterar i skador, medvetna eller omedvetna. De ska givetvis beivras å det grövsta, jag har själv länge hävdat att video ska kunna användas i efterhand för att göra om gula kort till röda, eller till och med varna spelare även om domaren inte åtgärdat regelbrottet. Det förutsätter att detta sker lika för alla lag och inte bara för hajpade tv-matcher som ofta sker idag.

Avigsidan av att det finns tekniskt begåvade spelare är att de ofta även är tekniskt skickliga på att förstärka tacklingar, fällningar och annat och därför tillskansar sig domslut på felaktig grund. Det finns ingen automatik i det, utan är bara en generell trend jag tycker mig se. Filmingar eller förstärkningar irriterar och skapar friktion mellan spelare på plan. Den osämjan kan resultera i att tacklingar och fällningar blir hårdare än tänkt bara på grund av att man vill sätta åt varandra.

Detta sker inte varje gång, det är kanske inte heller tillämpligt på de senaste benbrottssituationerna, men jag menar att det snart måste bli en diskussion kring hönan och ägget. Provokationer, filmingar och dåliga tacklingar skapar ilska, frustration och hämndbegär som domaren måste hantera. Problemet är att domarna reagerar på resultaten av provokationerna istället för provokationerna i sig. Domarna låter det gå för långt helt enkelt.

Ett tag fick domarna direktiv om att man inte skulle tillåta fult språk eller respektlöst tillmäle mot domarna. Har någon sett Rooney få gult kort för det?

De gula och röda korten är domarnas mäktigaste verktyg, de ska användas med omsorg, men grundregeln är att ju tidigare man beivrar regelbrotten i en match, ju bättre kontroll har domaren över matchen som helhet.

Domarna ska alltså inte bara skydda de tekniskt begåvade spelarna utan även hindra ordbegåvade spelare att snacka till sig en dålig tackling, att filma till sig en frispark eller förstärka en tackling för att ge motspelarna gula kort. Hönan och ägget.

Se där så mycket man kan skriva om ingenting.

Läs mer

Bra, men ändå inte bra nog

peripetie – sön 3 okt 2010 kl 21:58

Det var en enda lång plåga idag. Jag, som har varit ifrågasatt som Arsenalsupporter för att jag trodde på förlust, satt på Sir Toby´s i Malmö och genomled en kavalkad av målchanser från Arsenal som vägrade gå in. Vi spelade stundtals väldigt bra fotboll rent estetiskt, men som så många gånger förr så blir vi tillintetgjorda av effektiva kliniska avslut.

Vi kan säga det med en gång. Ingen i Arsenal gjorde en dålig match idag. Alla gjorde sitt jobb på ett väldigt bra sätt och förtjänar att hålla sina huvuden högt.

Problemet idag är att det spel vi presterade inte är det spel som rår på Chelsea. Oavsett hur många snygga passningar, briljanta fintar och avslut vi tar oss till så har Chelsea en förmåga som vi just nu saknar. Att stå emot.

De fick matchen nästan helt dit de ville. De ville att vi skulle ha bollinnehavet, de ville att vi skulle hålla oss strax utanför deras straffområde och vara tvungna att ta långskott, de ville att vi skulle bli frustrerade över att bollen inte ville in och framförallt ville de att deras tålamod skulle löna sig. De satsade på snabba omställningar och kompakt försvarsspel.

Det som inte ingick i deras plan var också det vi missade att utnyttja. Avsluten på mål. Ancelotti hade absolut inte räknat med att Arsenal skulle få till instick, hörnor och finurliga löpningar i den omfattning vi fick. De hade absolut inte räknat med att vi skulle vinna några höjddueller i offensivt straffområde.

Arsenal gjorde allt det där och ändå förlorade vi matchen. Möjligtvis en naiv inställning att vi skulle spela oss till en vinst. Chelsea trots hemmaplan ville bara vänta, vänta och förgöra oss med en kontring.

Nu har vi två veckor på oss att slicka våra sår. Wenger ska tala om för oss att vi är inne på rätt spår och att de andra lagen i ligan inte står emot vårt spel på samma sätt. Att vårt spel är förödande mot alla andra lag. Det är bara det att Chelsea är mästarna, de är laget vi jagar för att ta ligatiteln. Vi gick ännu en gång på en mina. Vi har lärt oss att spela mot de lag som spelar fysiskt tufft mot oss, nu är det dags att ta oss an de riktigt tuffa lagen. Man U kommer att göra på exakt samma sätt. Läs på Wenger och hitta en ny väg. Hur bra vi än spelade idag så blev det noll poäng, om än med små marginaler.

Läs mer

Sidor