Senaste blogginläggen

Idag skall jag fatta mig kort. Jag skall inte brodera ut, inte skriva onödigt långa meningar med många ord och lite substans. Jag skall inte rapa självklarheter, inte statuera det uppenbara och absolut inte stapla plattityder. För jag går under epitetet D&M, inte Bosse P. Och jag håller på Arsenal. Nuff' said.

Det är något speciellt med ett derby. Det är mest speciellt när derbyt är mot sp*rs.

När några av oss hängde kvar och slökollade på Man U - Sp*rs efter vår match i onsdags började vi diskutera det här med lag man inte tycker om. Ens hat-lag, eller vad man nu ska kalla dem.

Jag hävdar att för mig är Man U - Sp*rs antagligen den värsta pest-eller-kolera matchen på hela säsongen. Två lag som jag avskyr att se vinna, där det enda resultatet jag är nöjd med är ett som slutar oavgjort med massa kort och utvisningar.

I morgon, eller idag om det är lördag när du läser detta, möter vi spurs hemma i FA-kuppens tredje omgång. FA-kuppen som för mig är något av en institution, någonting så klassiskt och ohotat att endast en snömatch i svartvit Tipsextra skulle kunna konkurrera. Eller så är det precis konkurrera de inte skulle göra, snarare bekräfta och understryka varandra. Denna kuppens tredje omgång brukade också bära med sin en speciell lyster, en speciell grace och en aura av att allt faktiskt kan hända, kring sig.

Jag vet inte var min julledighet tog vägen, men tiden som skulle spenderas med att grotta ned mig i Arsenalåret som gått och sedan blogga gick istället åt till...ja, jag vet inte riktigt.

Men nu har vi sagt hej då till 2013 och kliver in i 2014 som ligaledare. Jaja, det är långt kvar på säsongen osv osv men jag erkänner villigt att jag aldrig trodde att vi skulle vara i topp efter halva säsongen. Mitt mål sedan starten av säsongen har varit "med i toppen" när vi rullar in i januari och det måste man väl ändå säga att vi klarat av.

Denna årets första dag lär vara den vi svenskar konsumerar som mest pizza/år. Och som ni vet och jag har läst... så skall pizza vara ett frekvent använt botemedel mot baksmälla. För igår var ju en av årets absolut störst festtillfällen. Och idag således en av de största bakisdagarna. Och det var inte annat än att jag satt i soffan och funderade på om även våra vänner kanonjärerna hade varit ute och slagit dank under gårdagsnatten. För maken till seg tillställning var länge sedan jag såg.

”The road is long, with many a winding turn. That leads us to who knows where, who knows when.
But I'm strong, strong enough to carry him. He ain't heavy, he's my brother”

Efter att de båda Manchesterlagen gnuggat till sig 1-0-vinster och tre poäng, var vi piskade att vinna i den synnerligen svåra bortamatchen på St James' Park i Newcastle, ett Newcastle som varit glödheta de senaste matcherna. Och när matchen började vart det inte lätt. Toonsens enormt höga press och deras ständigt pulserande löpningar tillsammans med den så kallade höga nivå som Lee Probert tillät, gjorde det oerhört svårt för Arsenal att komma igång.

För mig har Newcastle alltid varit ett lag att behandla lite styvmoderligt. För även om de är ett klassiskt storlag med fyra förstadivisionssegrar, sex FA-kuppvinster och vinst i en ligakupp, så ligger segrarna så långt borta i tid att Newcastle United FC aldrig riktigt känts hotfulla för mig och mitt Arsenal. Visst kom de tvåa både 95-96 och 96-97 och visst nådde de tredjeplatsen så sent som 02-03, men för mig har de, i bästa fall, varit någon form av sovande gigant.

Ja herregud, ännu ett år har snart gått. och det börjar bli dags att titta i bakspegeln på vad vi har varit med om under det gångna året. Bergkamp ska veta att Arsenal inte låter oss supportrar ha en tråkig stund. Det har gått en tid sedan mitt senaste blogginlägg, och detta med anledning av flytt och diverse julkul i mitt kära Dalarna under veckan som gick. Det blev en hel del glögg, mat och annat gott.

Bara några dagar och bara en match återstår för Arsenal 2013. Jag hoppas kunna se tillbaka på det här året som då det vände för Arsenal efter sju sorger och åtta titelfria år. Det kan bli så, för de positiva signalerna som kommer från Emirates är många.

Året inleddes dock negativt, med svajigt spel i ligan och tidigt uttåg i FA-cupen - dessutom mot ett lag från Championship. När Tottenham besegrade Arsenal med 2-1 i början av mars var det nog ganska många Arsenalfans som såg Champions League-platsen försvinna bakom flodvågor av hån från fel sida av Seven Sisters Road.