Eduardos drömcomeback

Det måste ha varit känslosamt för Eduardo att återigen spela inför hemmapubliken. Det hade, så när som på fyra dagar, gått ett år sedan han byttes ut mot AC Milan i vad som var hans senaste match på Emirates. Drygt en timme senare krönte han en mycket bra comeback med att säkert rulla in 3-0 på straff och därefter rusa bort till Arsenals fitnesscoach Tony Colbert (tror jag), som han måste ha tillbringat oräkneliga timmar med sedan de gräsliga scenerna på St Andrews. Jag tror kroatbrassen sover gott i natt.

Jag hade inte förväntat mig att Eduardo skulle vara så pass bra i den här matchen. Cardiff bjöd visserligen inte upp till något vidare motstånd och Arsenal borde ha haft en 5-0-ledning i halvtid, men det syntes inte på anfallaren att han har varit borta ett år. Det har nog varit klokt att skjuta på comebacken så här länge.

Det var betryggande att se att han verkligen klev in i närkamper utan rädsla, och på hans tajming framför mål fanns ingenting att anmärka. Spelar han från start mot Roma nästa vecka?

En som inte stärkte sina aktier inför Romamatchen var Nicklas Bendtner. Dansken är bra på att leverera kaxiga uttalanden, men han är sämre på att leverera bra avslut på frilägen. Nu gjorde han ett snyggt mål och var bra i spelet så det känns väl lågt att såga honom, men på de chanser han hade borde han ha gjort minst två till. Det är ju faktiskt mål och effektivitet som är nyckelorden för en anfallare.

Till sist. Cardiff-supportrarna har inte direkt världens bästa rykte, och man kan förstå varför. Mobiltelefon och en sko (!) flög in på mattan, och jag är rätt nöjd med att inte behöva befinna mig i närheten av Emirates i kväll. Det kan bli stökigt.