Säsongens höjdpunkter och bottennapp

Säsongen är över sedan några veckor, och här är mina bästa och sämsta minnen från 2007-08.

Säsongens bottennapp:

5. 0-4-förlust på Old Trafford
Tankarna hos spelare och ledare befann sig redan några dagar framåt i tiden, vid den första matchen mot Milan. Detta ursäktar dock inte Arsenals fullkomligt usla försvarsspel och lama inställning i FA-cupmatchen mot Man United. Rooney sprang åttor runt Kolo och Gallas, Eboue skämde ut sig igen - och det var pinsamt att se.

4. Lehmanns tavlor
Två tavlor på två matcher. Hade inte Arsenal lyckas vinna premiären skulle dessa tavlor kunnat sänka hela ligasäsongen. Nu sänkte de bara Lehmanns egna säsong.

3. 2-2 mot Birmingham och Eduardos skada
Inte nog med att Eduardo drabbades av den kanske värsta skada jag har sett på en fotbollsplan, Arsenals gav bort ett gyllene läge att rycka i tabellen i och med Clichys misstag. Det var poängtappet som jag blev mest deprimerad över den här säsongen, så någonstans anande jag nog vad det skulle komma att betyda. Gallas beteende gjorde den känslan tydligare.

2. 1-5 mot Sp*rs
Visst, att Sp*rs en dag skulle besegra oss visste vi.  Och Arsenal ställde inte upp med bästa laget. Men en sådan förlust ska inte få inträffa, ens om vi ställer U17-laget på banan. Kompisen Kalle som var hemma hos mig och såg matchen erkände senare att han aldrig hade varit så rädd för att få stryk - och han håller inte ens på Sp*rs... Om 0-4 på Old Trafford var pinsamt, var det ändå bara förnamnet jämfört med vad man kände efter debaclet i Ligacupen.

1. CL-förlusten på Anfield
Hoppet hade just tänts efter Walcotts otroliga förarbete till 2-2-målet, för att brutalt släckas av den där Peter Fröjdfeldt. Jag var sjuk i 24 timmar, och har fortfarande inte kommit över den förlusten. Det var ju så nära.

Säsongens höjdpunkter:

5. Bendtner spränger målet
Det var total glädje på Emiraten när Bendtner efter att just ha blivit inbytt fullkomligt nickade sönder det södra målet och avgjorde ligaderbyt mot Sp*rs. Detta minuter efter att Almunia plockat Keanes straff. Julstämning bland Arsenalfansen, och totalt jävla mörker bland bortafansen.

4. Hlebs 2-1 mot Fulham
Här räddade vitryssen Lehmann. Arsenal fick till sist en trepoängare i premiären, och det lade grunden till ett framgångsrikt halvår. Tyvärr var grunden inte tillräckligt stabil för att laget skulle orka ända fram.

3. Adebayors 1-3-mål mot Sp*rs
Det var årets Arsenalmål. Det var Henryklass. Det var Adebayors slutgiltiga genombrott i Arsenaltröjan. Och det sänkte Sp*rs på nytt.

2. Vändningen mot Bolton
2-0-underläge i halvtid, och jag var ytterst nära att stänga av samt montera ned tv:n, säga upp Canal+-abonnemanget och gå i idé till augusti. Men något fick mig att ändå kolla på andra halvlek - och det var det värt. Efter åtta bedrövelser och nio motgångar studsade äntligen bollen Arsenals väg och det blev 2-3 i regnet på Reebok Stadium.

1. Two nil in the San Siro
Staden Milano var ingenting att ha, och det italienska rödvinet lämnade en del att önska. Men vad gjorde det när Cesc dundrade in 0-1 och man fick flyta omkring i en myrstack av lyckliga gooners högt upp på San Siro? När Adebayor gjorde 0-2 var inte glädjetårarna långt borta, och just då ville jag inte vara någon annanstans på jorden.

Bäst 2007-08: Two nil in the San Siro!