En match utan försvarsspel

- Vi åker inte dit för att försvara. Vi åker dit för att anfalla.

Ungefär så sa Arsene Wenger före matchen mot Fenerbahce. Man kan nog säga att han fick mer rätt än han ville, för hade inte kapten Manuel storspelat i målet hade den här matchen mycket väl kunnat sluta 5-5. För försvarspel var ingenting Arsenal prioriterade i Istanbul.

Samtidigt är det enormt skickligt att göra fem mål på bortaplan i Champions League, vilket motståndet än må vara. Det var inte heller några slumpmål utan Arsenal spelade till sig chanserna och var skoningslösa i avsluten.

Adebayor visade att han inte har glömt var målet står och det är viktigt för hans självförtroende, vilket i sin tur är viktigt för Arsenal som är beroende av Ades mål. 

Jag tycker också att Diabys match var sensationellt bra med tanke på hur länge han har varit borta. Hans aviga finter måste vara helt omöjliga att försvara sig mot. Hoppas, hoppas, hoppas att hans skadebekymmer är historia nu. Kan VP hålla sig frisk i ett halvår måste väl Diaby kunna det.

Det var en passande avrundning på matchen att Diabys ersättare på mittfältet Aaron Ramsey fick göra sitt första mål för Arsenal.  Är det måhända The Gunners yngste målskytt i Europa, eller var Cesc före där med? Jag fick i alla fall Cesc-vibbar av hans mogna och modiga spel på den offensiva planhalvan.

Med två hemmamatcher kvar i gruppspelet kan jag inte se hur Arsenal ska missa gruppsegern nu. Det gör den här segern oerhört värdefull.

Till sist. Som väntat medförde Vinägerchipsen en imponerande seger. So far so good. Jag är dessvärre inte helt övertygad av den svenska varianten, då man har varit alldeles för snål med själva nyckelingrediensen. Betyget stannar därför vid blygsamma .