Axel Asplund

Det här har nog varit det längsta landslagsuppehållet jag kan komma ihåg. Det var som att det blev maj, och sommaruppehåll igen - bortsett från att det inte var något EM, utan någon patetisk ursäkt till fotboll presenterad av svenska landslaget. När Wenger dessutom gick under jorden sedan transferfönstret stängde fanns det ingenting av Arsenalintresse att diskutera.

Men nu är det över i alla fall, och som vanligt efter ett uppehåll krävs det något extra av Arsenal för att vinna. Vi har en tung vacka framför oss med bortafighter mot Blackburn, Dynamo Kiev och Bolton. Blackburn och Bolton är visserligen inte samma skräckmotståndare som för fem år sedan, men det går inte att åka upp dit och vinna på beställning. Skulle vi ändå ta tre poäng vore det extremt starkt, så det blir säsongens första test för truppen.

Jag tror att många av spelarna kommer tillbaka till London med postiva vibbar. Walcotts framfart har ingen missat, men även Gael Clichy lär vara uppåt sedan han äntligen har fått debutera i Frankrike (som ställde upp med tre fjärdedelar av vår backlinje mot Serbien). Nicklas Bendtner gjorde skickligt ett snyggt mål mot Portugal och Cesc kommer hem med två segrar i ryggen. Det är väl bara Adebayor som inte har haft en lyckad landslagssamling.

Det har dock varit ont om tid att förbereda spelarna inför Ewood Park, så det kommer att krävas något extra för vinst. Annars kommer vi att få ett nytt Fulham kastat i ansiktet.

Jag tog tillbaka min kritik av Theo Walcott redan i våras. Frågan är hur länge det dröjer innan Premier League-bloggaren Marcus Christenson tar tillbaka det här:

"Ingen Owen alltså men väl Walcott i den här truppen. Rätta mig om jag har fel men det är väl ändå lite idiotiskt?"

Även om det bara är Englands landslag det handlar om, så blir jag ändå glad när jag ser att Theo Walcott har smällt in ett hattrick mot Kroatien. I Kroatien! Detta kommer verkligen att ge eko i Fotbollsengland, och vad det kommer att innebära för Theos stjärnstatus är inte särskilt svårt att spekulera om. Nu är han en av de största engelska stjärnorna i Premier League.

Låt oss nu hoppas att Theo plockar med sig den här målformen till Blackburn på lördag. Jävlar så skönt att ligan drar igång igen.

Ja, inte på Arsenalfronten. Där är det dödare än någonsin under ett landslagsuppehåll. Det mest intressanta de senaste dagarna har varit att de visade höjdpunkter från Arsenal-Newcastle på Canal+ i går. Och de hade jag redan sett två gånger.

Tur att det finns annat att göra.

Just nu filar jag på min sista text till Kanonmagasinet nummer 29, som snart ska skickas till tryckeriet. Jag kan utlova ett mycket fint nummer med ett par tunga intervjuer.

Sedan är det full fart på biljettansökningarna. Till United fick vi in så många ansökningar att kontakten i Arsenal undrade om jag menade allvar med den ansökningen, och även till Villa-matchen har trycket varit ganska stort - även om det inte var Everton-stort. Det är bara att hålla tummarna för att Arsenal fortsätter vara generösa i tilldelningen så att så många som möjligt av medlemmarna får chansen att åka över till London och Emiraten.

Som om detta inte var nog är vi i sluttampen av att lansera en ny upplaga av Arsenal.se. Jag vågar inte säga exakt när den kommer online, men det handlar max om ett par veckor - förhoppningsvis kortare tid än så. Den kommer att innehålla allt som redan finns på hemsidan plus mycket mer. Jag kommer bland annat få några bloggkollegor, vi får ett nytt mer flexibelt administrationssystem och det blir en helt ny biljettshop, samt mycket annat kul. Den kommer säkert att ha några barnsjukdomar, men när allt har satt sig kommer sidan att bli grym. Det är jag säker på.

Och just det. Jag har plugget att sköta också. Och spela lite fotboll själv då och då (tung seger i går i sexpoängsmatchen mot Börje SK - nu är kontraktet säkrat!). Och kanske ha någon form av socialt liv utöver detta. När ska dom göra dygnet än så där tio timmar längre egentligen?

...det här med international break är heeelt värdelöst.

Inte bara för att det känns som att det är ett år till nästa match, utan också för att man totalt saknar uppslag för blogginlägg. Vilket detta inlägg är ett för bra exempel på.

Jag går till Kalmars nation nu.

Det fanns två anledningar till att man gick in på Arsenal.com i går. Den ena var i fåfäng förhoppning för att se om vi trots allt hade värvat någon - men där kammades det noll. Den andra anledningen var för att se varför vi inte hade köpt någon, en förklaring från Le Boss helt enkelt. Där kammades det lika mycket som på Pascal Cygans skalle.

Vad hände igår? Jag förstår fortfarande ingenting.

Arsenal köpte uppenbarligen ingen spelare, så den diskussionen kan vi ju släppa nu. Wenger verkar övertygad om att truppen håller, medan i stort sett alla andra tycker att det behövs ytterligare spelare till truppen. Arsene knows, heter det - men jag har aldrig förr varit så skeptiskt till ett beslut av Le Boss.

Samtidigt öppnar fönstret på nytt i januari och fram till dess kanske truppen klarar av matchandet.

När detta skrivs har Arsene Wenger tolv timmar på sig att ge truppen den boost den behöver i form av ytterligare en mittfältare. Det känns som att Newsnow.co.uk kommer att drabbas av överbelastning under dagen när folk sitter och toktrycker på F5-tangenten för att uppdatera sidan. För nog känns det som att det kommer en värvning?