Senaste blogginläggen

Vi var ett drömmål ifrån en drömstart i Champions Leaguegruppspelet. Inte illa pinkat av ett uträknat Arsenal utan flera viktiga spelare och en avstängd tränare. Jag blev i alla fall imponerad av oss idag.

Ska man vara kritisk och det ska man vara då och då så kan man säga att försvarsspelet inte alltid var klockrent. Man kan säga att våra anfall inte var tillräckligt långa vilket resulterade i att vi fick jaga boll större delen av matchen och man kan säga att vi trillade i samma fälla som vanligt när vi tappade en ledning i slutminuterna.

Jag tyckte dock att det inte var hela sanningen för samtidigt såg vi en Song som var överallt, disciplinerad och passionerad. Vi såg en Benayoun som gjorde väldigt mycket rätt i andra halvlek, en Gervinho som trots en del dåliga passningar fick mycket boll att jobba med och var nära att dubbla vår ledning.

Vårt försvarsspel fick mycket att jobba med och löste de flesta uppgifterna med bravur och tvingade Dortmund till uddlösa inlägg och nästan varje gång gör Szczesny helt rätt. Vi försvarade dessutom med hela laget på ett sätt som bådar gott.

Anfallsspelet är däremot både upp och ner. Vi skapar ett par chanser som bara ska vara mål, men på det hela ser vi långsamma ut även på kontringslägen vi borde dominera och kunna utnyttja mer. Van Persies mål är å andra sidan en juvel med briljanter från Walcott.

Vi rider ut stormen på ett bra sätt ända tills drömmålet kommer och vill man vara gnällig så klagar man på den dåliga rensningen, men jag tycker att det vore väl elakt. Arsenal frå en käftsmäll efter en taktiskt väl utförd match och jag tyckte mig ändå se att Wenger knöt händerna i ett segertecken efter slutsignalen. Visst ska vi vara nöjda med ett kryss så här i efterhand.

Vi stänger av tv:n och kan konstatera att ytterligare en tävling är igång och vi startade den så som vi startade PL. Låt oss bara hoppas vi slipper 2-10 i nacken på de två nästa matcherna....

I några av de saker du företar dig, måste du alltid ha en pågående tankeverksamhet. En del saker är svåra att genomföra medan andra bara färgas av att du vill framstå i god dager. Men i de flesta situationer agerar du bara efter ett invant mönster. Några delar driftstyrning, några genetiska förprogrammeringar lagt till miljö och gängse normuppfattningar. Inlärt och internaliserat, klart och betalt. Du agerar i stund, är spontan och förhoppningsvis lyckas du framstå som välfungerande, välintegrerad och kanske till och med lite trevlig. Men du tänker inte utan är, du handlar och agerar.

Svårigheten är bara att din kartbild över normalitetens huvudleder inte stämmer överens med andras. Dina mellanmänskliga trafikomläggningar är inte som din omgivnings. Din bas för interagerande är inte den din omgivning tror att den är, eller kanske borde vara.

För om någon frågar dig om hur läget är eller om hur helgen har varit, så undrar de med största sannolikhet om du hittat på något extra trevligt, ägnat dig åt något speciellt spännande eller träffat någon intressant person. Om dina sociala erövringar motsvarat dina förväntningar eller kanske om hur din gravida fru mår. De undrar kanske kring om hur de går för ungarna i den nya skolan, om du sett något bra film på sistone eller om du lyckats hålla dig fri från förkylningar över helgen. Men de undrar inte med den frågan hur det gick för Arsenal senast.

Så när du, på frågan om hur läget är, svarar ”helt åt helvete, vi blev överkörda på Old Trafford, vann med ett nödrop hemma mot nykomlingen Swansea, har både Vermealen och Wilshere är långtidsskadade och möter i morgon kväll Borussia Dortmund borta” så kanske de i bästa fall ler lite överseende. De kanske vet vem du är och tror sig känna dig, men de bär inte på någon som helst beredskap på att du, i din värld, är lika med Arsenal. De kan förstå att Arsenal förlorade grandes mot manu och i helgen just spelade jämt med nykomlingen.  De kan även ta in att Arsenal på tisdag kväll inleder gruppspelet i CL, men att ”vi” är i resultatens gungfly och att ”vi” nu går in i ett kanske framtidsavgörande gruppspel, och att du av den andledningen är en totalmess, har de liksom svårt att ta in.

Och om de har svårt att ta in det faktum att du är vi med ett fotbollslag, hur skall du någonsin kunna få dem att förstå vilka samband det finns mellan Arsenals resultat, passerat genom dina förhoppningar om detsamma, vidare till ditt mående? Är det liksom ens någon idé att förklara? För era pusselbitar passar inte ihop. Era operativsystem är inte kompatibla och era konsoler har inte samma regionskodning.

Att vara ”vi” med sitt fotbollslag kan vara rent fantastiskt. Att kunna få sola sig i glansen av en framgångsrik klubbs vinster, kan göra ditt liv till en enda lång medvind. Men att vara ”vi” med ett fotbollslag kan också innebära ständigt nagelbitande, en latent bipolaritet och ett ständigt återkommande tvång till social parallellslalom.

I morgon kväll möter vi Borussia Dortmund på Westfalenstadion. Den Gula Väggen kommer skrika oss rakt i ansiktet och vi kommer att möta ett lag som på många sätt är mer fungerande arsenalsk än vi själva just nu. Med tanke på att både Song och Gervinho är tillgängliga kan inte komma att se ut på något annat sätt än följande:

Szczesny
Sagna – Mertesacker – Koscielny – Santos
Frimpong – Song – Arteta
Gervinho – van Persie – Arsjavin

Inget konstigt med den uppställningen, hårt arbete och fortsatt tillbakabändning till den vinstvana som vi en gång i tiden ansåg vara normen för Arsenal. Ett centralt mittfält som säger Grrrr och en Wenger/Rice som låter Arsjavin, för en gångs skull, få spela en hel match. Det kommer f-sen inte att bli lätt, vi kommer få slita som hundar och det finns ingen garanti för någonting. Bortsett från att du på onsdag morgon, helt naturligt och utan att tänka dig för, kommer att berätta om hur det gick för oss i matchen. Hur det gick för oss när vi mötte Borussia Dortmund borta.

Länge leve ditt, mitt och vårt Arsenal.

God eftermiddag! Under flera dagar har jag velat skriva ett blogginlägg, men varje dag har det varit fullt med jobb. Under torsdagen jobbade jag hela dagen och hade bara tid över åt inför-rapporten inför Swansea, på fredagen spelade vi in den här veckans podcast som ni kan lyssna på här och på lördagen var det match.

Uppdraget är slutfört. Efter alla bedrövelser och elände så var det bara tre poäng som gällde och det kunde på ren svenska se ut hur fan det ville. Det gjorde det också.

Statistik har den egenheten att den endast torrt berättar om verkligheten och sällan kan återspegla den på ett bra sätt. Vi hade massor av boll, hade massor av målchanser och flest lyckade passningar, men inte kändes det så?

Man kan luta sig tillbaka mot all statistik i efterhand och säga att vi vann rättvist, men som Swanseasupprter skulle jag snarare säga att ett kryss hade legat närmast till hands. Det fina i kråksången är ju att när man spelar så knackigt som vi gjorde idag så får man ändå tre poäng för att ha gjort fler mål än motståndet.

Individuella insatser då? Nyförvärven Mertesacker och Arteta gjorde godkända insatser, men de som hoppades på underverk är så klart besvikna. Jag tyckte dock mig kunna se att de båda kommer att tillföra lugn och stabilitet när de väl kommer in i laget på riktigt. Det syntes också att Arteta redan har tempot och attityden från Premier League och den kommer att bli ovärderlig.

Benayun utmärkte sig inte särskilt vilket efter Arsjavins hönsande på vänsterkanten är ett bra betyg. Hellre lugn och ro än den ständigt inkapable ryssen. Gjorde han en enda gubbe idag?

Frimpong är en tidsinställd bomb. Han ser ut nästan exakt som Song gjorde i början, fladdrig, vild och vårdslös. Han har talanger, men jag föredrar att han får sitta och titta på Song från bänken ett tag till.

Szczesny räddar oss igen vilket inte är någon överraskning, men bra lag har bra målvakter och det kan vi väl alla skriva under på. Mycket bra idag också.

Vi ska komma ihåg att detta Arsenal har hållit nollan i hälften av sina matcher hittills och endast släppt in mål mot två av de förmodade toppkandidaterna. Trösteord förvisso, men detta är precis vad Wenger kommer att säga till spelarna för att ingjuta mod och hopp i dem och duger det åt managern så duger det åt mig.

Vi siktar uppåt från och med nu, Man C och Man U ser ruggigt starka ut, men Liverpool åkte på pumpen och vi har fortfarande Spurs efter oss så klart. Champions League på tisdag och en bortaseger skulle sitta skönt så att vi får ihop en segersvit som kan bli till något stort. Allt är inte över på något sätt. Säsongen har börjat!

Ibland får man var nöjd med det lilla. Man för vara nöjd med att saker och ting inte stannar i det svåra utan lämnar det för någonting bättre och mer drägligt. Idag är en sådan dag. Man får vara nöjd med när en ond cirkel bryts, när en negativ trend övergår till en, förvisso nyfödd men ändå, positiv och när vi faktiskt får den hjälp vi nog ändå inte förtjänade.

Swansea City kom på sitt första EPL-besök och de gjorde de med värdighet. Ingen buss parkerades i bortalagets straffområde, ingen 8-1-1 uppställning och inget groteskt fulspelande a la Stoke, Birmingham och Toons. Ett Arsenal-light, med fotbollsspelande spelare på en majoritet av positionerna.

Swansea mötte ett Arsenal som på många sätt var nere för räkning. Efter den lilla lätta tillrättavisningen vi fick på Old Trafford, kändes det som om den här matchen var, om inte livsavgörande, så i varje fall helt livsavgörande. Just precis, så kändes det här hemma i casa de D&M. Abbot Ale på bordet och det i sällskap av en dosa finsus.

Så vad fick finsnuset då se av Arsenal. Jo, en målvakt som ännu en gång visar att han inte bara dansar en sommar eller livnär sig på spektakulära TV-räddningar. Sczcesny gör ännu en gång en bra solid och övertygande insats. Till detta hade han en backlinje som trots att den knappt kan komma överens om vilket orderspråk som gäller, gjorde en mycket bra insats. Visst kunde du se vissa brister i samspelet och visst fick Swansea i perioder äga mycket boll, men D&M satt och blev lite småförtjust i det jobb som linjen ändå gjorde.

På mittfältet visade Arteta varför Wenger gjorde rätt i att köpa över honom. Även han med några novisens misstag, men överlag en gedigen insats. Tillsammans med Ramsey och den snart odödlige Frimpong höll de nykomlingarnas ambitiösa mittfältsspel stången.

På anfallssidan var det väl lite si och så. Missar och rikligt med oskärpa, men då vi, för en gång skull, välsignades med lite oförtjänt tur, så fick Arsjavin göra ett mål från den vinkeln han är som bäst. Michel Vorm är en fullgod EPL-målvakt men vad höll han och hans försvarskompisar på med? Vi säger tack för kaffet och lägger in en ny snus. Mums fillibabba på en lördagseftermiddag.

Man of the match går till hela j-la Arsenal som inte föll i hop dom det korthus vi vant oss vid. Som kunde hålla en 1-0 -ledning och som kunde ta hem tre poäng, när man inte alltid spelat gladfotboll och katalansk rumba. Nu är vi på rätt väg igen. Tre nya poäng samtidigt som foolsen torskade på Britannia. Sämre kan man ha det. Nu tar vi fram en kall till, sätter oss i soffan och håller på Wanderers.

Och tackar Arsenal för njutningen i en lättnadens suck.

Att få gäster från Swansea är för oss medlemmar i Arsenal Sweden något speciellt. För även om man inte kan tro det när man ser Svenne Banan På Stan, plufsig i konturerna lufsa omkring i mysbrallor och solkigt överdimensionerad t-skjorta, så härstammar vi faktiskt ifrån de stolta och atletiska vikingarna som, för dryga tusen år sedan försökte lägga världen under sina fötter.

Man skulle kunna likna dessa vikingar vid en sorts blonda scousers, fast med elaka tillhygge och tokiga hattar istället för söndertvättade Adidasställ. Nu skall du som potentiell vikingaättling, inte bli allt för darrig här. För med största sannolikhet så räddas du av den invandring som under senare årtusendet haft den goda smaken att krydda vår genbank, vilken således inte bara består av råbankande muskulatur, utan även med, i de flesta fall, en ganska rik mängd av kognitiva förmågor och goda intellektuella förutsättningar.

Så sätt du dig lugnt ned i båten, du behöver inte oroa dig för eventuella scousersgener och du kan känna dig lugn i att du slipper tandavfall, inavel och år på torken. Vi skall återvända till Swansea och den relation staden har till dina båtburna förfäder, detta då det var just dessa som enligt sägnen, skall ha namngivit staden. Namnet skall härstamma ifrån våra vänner vikingarnas benämning, Sveins Ö, vilket efter år av piskande atlantvindar och språkligt förmildrat överslätande golfströmmar, blivit just Swansea.

Swansea City AFC är nu, som första walesiska lag, en del av Barclays fantastiska Premier League. Och det är inte annat än att man unnar klubbens fans detta. För de om några, har fått erfara hur svårt livet med en stark känslomässig bindning till en fotbollsklubb kan vara. Maken till berg-och-dalbana är svår att finna. Efter att ha legat still i andradivisionen i nästan 40 år, rasade klubben under slutet av 60-talet ned i systemets fjärdedivision och var i mitten av 70-talet bara en omröstning ifrån att få tvingas lämna The Football Leagues seriesystem. 

Efter denna dipp, sköt klubben upp som en raket på den engelska fotbollshimlen och gick från botten till seriesystemets toppskikt på bara drygt tre år. Det andades framtidshopp och klubben levde livets glada dagar i dåvarande division ett mellan 81 och 83 innan ännu ett fritt fall tog vid. Ett fall som förde klubben ned i fjärdedivisionen redan till 1986 där den föll till föga för gamla synder av katastrofalt skött ekonomi, ständiga managerbyten och nästan arsenalska vårkollapser.

Mellan åren 1995 och 2003 hölls klubben fången i återkommande gisslandramas av ständigt pågående ägarkaos, maktstrider i styrelserum och managers som knappt han få igång kontorets TV innan de lämnade eller fick sparken. Klubben var i så dåligt skick att de, våren –03, räddade sig kvar i The Football League genom att i säsongens allra sista match vända 2-1-underläge i halvtid, vilket skulle inneburit degradering, till seger med 4-2 mot Hull och ett säkrat nytt kontrakt.

Efter att ha touchat ligasystemets dyigt sanka botten, gjorde klubben plötsligt helt om. Med en ny och fungerande ägarstruktur, en snar flytt till en modern och inkomstbringande arena samt med en styrelse som faktiskt kunde hålla sams, skapades det för första gången på mycket länge, någon form av stabilitet i klubben. Den gamle mittfältsdynamon Roberto Martinez inledde sin managerkarriär och tog klubben från en darrig plats i League One till en stabil position just under den absoluta toppen av dåvarande Coca Cola Championship.

Martinez lämnade sedan för Wigan och den nuvarande Videoton-tränaren Paulo Sousa avlade ett något fransyskt besök i klubben innan den gamle Mourinho-adepten Brendan Rodgers tog vid och, måndagen den 30 maj, tog upp klubben till Barclays Premier League.

Så med tanke på den resa som klubbens anhängare har gjort och genomlidigt är det inte annat än att man känner för dem. Och att man, bortsett från deras möten med Arsenal, verkligen unnar dem en mycket god, lugn och välfungerande trygg säsong 2011-2012.

Welcome you Jacks!

Landslagsuppehåll lockar fram latmasken i en och därför har ni sluppit undan några näsvisheter från mig de senaste dagarna. Nu är jag tillbaka på halvfart och kan konstatera att vi inte kommit undan oskadda denna gången heller.

Thomas Vermaelen och Jack Wilshere är nu på långtidsskadelistan. Hur länge de blir borta är omöjligt att säga förutom att vi vet att de tider som nämns är fel. Arsenal verkar nämligen sällsynt dåliga på att förutse skadors varaktighet. Många skyndar nu att kritisera Arsenals läkarteam för att de inte lyckas få oss ur skadehelvetet som tycks pågå varje säsong, men jag tror sanningen för vår del snarare handlar om att vi lyckas köpa lite mer skadebenägna spelare än andra därav prisbilden. De är ett fynd när de är hela så att säga. Alla spelare är inte byggda i granit.

Barcelona har gått ut och gjort bort sig igen. De har försökt att håna oss genom att säga att de lyckades få Cesc Fabregas billigt av oss och att deras taktik att snacka öppet i media hela sommaren var lyckosam. De har nu gått ut och sagt att vår värdering av Fabregas var riktig och att det var tack vare Cescs egen önskan om en flytt som affären kunde bli så fördelaktig för spanjorerna.Inga fel i fakta här egentligen, men tonen av att man indirekt och direkt fuskat sig till en transfer är obehaglig. Dessutom står man nu och pekar finger i värsta översittarandan och skrattar högt. Vi sitter kvar i sandlådan gråtandes och vet inte om vi tycker det är lönt att säga till fröken Uefa eller om det är bättre att vänta tills vi blir stora nog att slå tillbaka. Jag för min del hoppas att vi har en man permanent stationerad utanför deras ungdomsanläggning beväpnad med kontrakt, pennor och slickepinnar för att få över dera unga till vår akademi istället. Vi snor dem för en spottstyver, de får köpa tillbaka dem för hundratals miljoner.

Mikel Arteta har känt sig tvungen att gå ut och försäkra oss om att han inte är den nye Cesc. Han är nu utnämnd till Mr. Bleeding Obvious nr. 1

Peter Hill-Wood har gått ut och sagt att Wenger inte kommer att lämna klubben. Mr. Bleeding Obvious nr 2.

Bendtner gjorde två mål i landslaget och konstaterar att om man är glad så går det hela lite lättare. Tog han några öl innan match? Inte fan lär han bli gladare när han inser hur off Sunderland ligger?

Nu skall ingen av er gå i galen tunna och tro att blogginnehavaren lämnat tillrättalagda förleder för ankring i utomäktenskaplig naturhamn. Att blogginnehavaren hissat storseglet i helt fel vindar och av den anledningen ha dragit med sig fulsaker hem till den äktenskapliga hamnbassängen. Nej, här inne talar vi intet snusk, intet relationella slagsidor utan bara Arsenal. Arsenal, Arsenal och lite Arsenal till. Och det kan du skriva upp!

Idag är det onsdag och det är fortfarande ett par dagar kvar till Arsenals säsong 2011-2012 börjar. På riktigt, alltså. Vi har under detta uppehåll ånyo blivit varse om giganten fc barcelonas fortsatt väldigt osköna höga svansföring. Detta då deras viceordförande gått ut och inte bara förklarat vilka goda affärsmän de är utan även hur ruttna, emotionellt försvagade och kognitivt begränsade killarna hos Cescs före detta arbetsgivare är. Vidare att det var god etik och smart business som barca ägnade sig åt i somras. Jag som trodde det var vi som köpte honom snorbilligt och sålde honom för miljontals pund, men eftersom även jag är Arsenal så är väl även jag emotionellt försvagad och kognitivt begränsad? Blir man förbannad? Eller blir man bara trött?

Vi har ännu inte fått in rapporter om att en finsk sisu tagit sin tribut i RvPs orangea ovana att alltid lämna en landslagssamling skadad. Inga av lagets unga engelsmän har heller blivit utkastade från krog, kört bil nakna eller fångats på CCTV under pågående handgemäng kring någon gravid exflickvän. Vad vi vet, ännu. Våra nyförvärv har haft möjlighet inte bara till landslagsspel utan även till känslomässigt närmande till klubben. De har, som folk i farten brukar säga, haft möjlighet att landa som Arsenalspelare. Och det är ju bra.

Extremt dåligt och oskönt är däremot att både JW19 och TV5, enligt uppgifter, nu skall vara borta minst (JW19) alternativt upp till (TV5) två månader från spel. Det är så enormt irriterande och det känns som en invärtes bula vars bultande värk bankar en till galenskap. Kan detta skadehelvete aldrig ta slut? Och hur kommer det sig att våra spelare ständigt går sönder och att de varje gång blir borta så otroligt lång tid? Någon som vet? För det måste ju finnas en orsak, eller? Kan ju inte bara vara en radda slumpar, uppradade längs med motorvägen till eländet. Och varför måste vi varenda säsong behöva ägna oss åt denna ständiga rädsla för nya skador? Vartenda uppehåll fylls av ängslan och fruktan för nya rapporter om ännu några månaders frånvaro för ännu en av lagets så bräckliga stöttepelare. För det är likadant varenda gång: Ingen Arsenalfotboll att se på, men bara massa högst oskönt spekulerande i hur skadeodjuret växer sig större, starkare och än mer otäckt för var dag som går.

Det tvingas till oskönt spekulerande och det spelas på tok för få Arsenalmatcher i dessa tider av landslagsfokus. Dessa landslagsuppehåll som tvingar oss till avhållsamhet i vår rakt igenom osunt täta relation till laget vi älskar, njuter av och lider med. Detta som gör oss abstinenta, dessa kickar vi tillåtit oss bli torskar av och detta våra livs tomrum vi låtit Arsenal fylla. När det plötsligt är uppehåll blir det än mer tomt, än mer frostigt, kargt och rejält trist. Det blir liksom inte så gott, inte så spännande utan tämligen oskönt. Det är något som gnager dig, något som skaver inombords och något som kliar under huden som du inte kan få bort hur mycket dina naglar än försöker.

Du får inte riktigt ro, kommer på dig själv med ständiga blickar på klockan och med att bära en malande värk i magen. Alla nyheter är dåliga nyheter och du vill bara att denna dag, liksom nästa och nästnästa, skall ta slut, försvinna och att det äntligen får bli lördag eftermiddag. För då börjar livet leva igen. Då börjar tillvaron återigen ägna sig åt normalitet. Och då kan du äntligen förvänta dig att landslagsklådan försvinner och ersätts av ett elixir som alltid hjälper. Det som heter Arsenal FC. Kom lördag, kom. 

Arsenal Swedens tioårsjubileum i Stockholm blev en stor succé och en av de saker jag tog med mig från den kvällen var all feedback jag fick. Det var både hyllningar, sågningar och konstruktiv kritik som mottogs, men jag märkte under kvällens gång att många läsare hade olika typer av favoritinlägg. Ett av de inlägg som togs upp mest var videoinläggen som uppskattades av många.

När jag här om dagen beslutade mig för att titta när jag senast anordnade en videokväll fick jag mig lite av en chock. Det var den 19 juni, det vill säga för nästan tre månader sedan. För att ta upp all förlorad tid tänkte jag därför köra dubbelt upp idag och bjuda på mer videos än vanligt!

I dagens
videoinlägg kommer ni att få se allt från superba kompilationer till
intressanta händelser bak i tiden. För att blicka tillbaka och se någon
av de föregående inläggen jag haft kan ni trycka på någon av följande
länkar:

Videokväll 1
Videokväll
2
Videokväll
3
Videokväll
4
Videokväll
5
Videokväll
6
Videokväll
7
Videokväll 8
Videokväll 9
Videokväll 10
Videokväll 11
Videokväll 12
Videokväll 13
Videokväll 14
Videokväll 15
Videokväll 16
Videokväll 17
Videokväll 18
Videokväll 19

Jag kan lova er att det finns massvis med guldkorn
att hämta därifrån. Om ni missat något inlägg som ägt rum tidigare
är det ett hett tips att kolla igenom dem! Det finns som sagt massvis
med superba videos att hämta därifrån och om jag vore er skulle jag både
läsa och titta igenom varenda en!

Det har ofta hänt att folk kommenterar att "den här
videon och den här videon" skulle vart med, men allt som oftast är det
också så att den videon ni rekommenderar har vart med i en tidigare
videokväll! Ni är dock mer än välkomna att lämna in tips i antingen kommentarspåret eller via mail (kristonel.elwe@arsenal.se)!

______________________________________________________________________________

Thierry Henrys alla 226 mål på 14 minuter - Det här kan vara de bästa fjorton minuterna ni någonsin kommer att spendera framför tuben. På 14 minuter (oväntat antal minuter...) får ni se Henry göra alla mål han någonsin gjorde i den röd-vita tröjan. Det är svårt att inte sitta framklistrad framför den här videon.

______________________________________________________________________________

Gordon Strachan står för humorberikade kommentarer - Det var många som tyckte det var rent idiotiskt att Wenger blev uppskickad på läktaren i den kända 2-1-förlusten på Old Trafford för två år sedan. Ingen tyckte dock det var mer idiotiskt än Gordon Strachan som gör narr av hela situationen. Otroligt roligt och massor av skratt utlovas!

______________________________________________________________________________

Cesc Fabregas & Arsenal F.C - the love story - Cesc Fabregas är inte längre en gunner och det gör extremt ont i hjärtat att titta på gamla bilder och videos. Spelare och tränare kommer och går, men vissa har man svårare att glömma än andra. Jag kan erkänna att jag hade det riktigt svårt att kolla igenom den här videon som är full av fantastisk minnen - alla skapade av en spanjor som många fortfarande älskar.

______________________________________________________________________________

Arsenal FC - Dream On - En av mina absoluta favoritkompilationer. Till tonerna av Aerosmith får vi se Arsenals djupa dalar och höga toppar. Ett perfekt låtval (kunde inte valt en bättre passande låt) och klipp som berör både negativt och positivt. Slutet är dessutom fantastiskt. Sevärd!

______________________________________________________________________________

Lee Dixons självmål - Ett av tidernas snyggaste självmål stod ingen annan än Lee Dixon för. Bara ett par minuter in i matchen försöker han av någon ogrundad anledningen att rulla tillbaka bollen till sin egen målvakt. Problemet är bara att han får till ett kanonskott och lobbar den in i sitt eget mål. (Bonusklipp: Lee Dixon fick för bara ett par veckor sedan en utmanare till klubbens snyggaste självmål när Carl Jenkinson satte denna pärla).

______________________________________________________________________________

Gooners på Upton Park - Arsenals bortaklack tillhör bland de bästa i landet. Vart man än åker är det oftast Arsenal-supportrarna som hörs mest, vilket många även kunde höra för en vecka sedan när man dominerade läktarna på Old Trafford. I detta videoklipp får man se ett klipp från i vintras då Arsenal vann med 3-0 mot West Ham. Ett speciellt minne för mig då jag själv var på plats och sjöng så att jag hostade blod!

______________________________________________________________________________

Carlos Vela målar efter 24 passningar - Ni kommer väl alla ihåg det här målet från förra säsongen? Arsenal visar upp sitt fantastiska passningsspel och lyckas även med det som man ofta misslyckas med - hitta den sista passningen och avsluta in i mål!

______________________________________________________________________________

Legends of The Premier League - Thierry Henry - Det kan väl aldrig bli för mycket Henry? I denna serie får man följa flera Premier League-legendarer och fransmannen är självklart en av dessa. Kända journalister, supportrar och spelare uttalar sig om spelaren som dominerade ett helt lag och en hel liga.

______________________________________________________________________________

Arsenal Football Club är med i en TV-reklam - Det här är en smått bisarr video där hela klubben är med i en Ariel-reklam. För 24 år sedan var det inte så konstigt, men sedan dess har det hänt en hel del och när man tittar på den här videon år 2011 känns det både skrattretande och humoristiskt! Oavsett vad är det riktigt kul - och riktigt sevärt!

______________________________________________________________________________

Dennis Bergkamp - An Arsenal Legend - I dessa tuffa tider är det ofta skönt att blicka tillbaka på Arsenals förra storhetstid. Bergkamp var en stor del av den och den här sex minuter långa videon får en att rysa! (Bonusklipp: Bergkamp gör mål i van Der Sars avskedsmatch).

______________________________________________________________________________

Danny Graft - Arsenal Anthem - Det är få gånger man hör band eller artister (så länge de inte heter Away Boyz) göra låtar om Arsenal. Men det är exakt vad Danny Graft gjort. Att det dessutom är ett mästerverk gör inte saken värre. Lyssna och njut!

______________________________________________________________________________

Arsenal - F&#king Perfect - Kvartsfinalisten i MKBCC9 gjorde den här härliga kompilationen som är värd mer än en titt. Till tonerna av Pinks hit "Fucking Perfect" får vi se både tacklingar, mål och fina minnen från de föregående säsongerna.

______________________________________________________________________________

Stan (Kroenke vs. Wenger) - Den här har väl ingen missat? Med nästan en halv miljon views har den blivit en riktig hit på YouTube. Mannen bakom Gunnerblog hade tråkigt en dag i somras och beslutade sig för att få ut all sin frustration i denna fantastiska cover på Eminems "Stan".

______________________________________________________________________________

Bergkamp målar mot Sp*rs - Inlägget, förstatouchen, målet, glädjen, euforin, publiken, 90-talet, matchen, motståndet. Allt är klockrent.

______________________________________________________________________________

Arsenal Best Team ... Best Firm? - Det här klippet behöver knappast någon introduktion. En skön snubbe, eller vad säger ni?

______________________________________________________________________________

Robin van Persies rötter - Robin van Persie och hans barndomsvän berättar om sin uppväxt i Rotterdamn. Mycket sevärt och intressant!

______________________________________________________________________________

Brian McClair missar straff mot Arsenal - Rivaliteten mot Manchester United startade på riktigt allvar mot slutet av 80-talet. Liverpool och Nottingham Forest var de dominerande lagen under 80-talet, men Manchester United och Arsenal var bägge på uppfart. Efter flera hektiska möten lagen emellan blev känslorna allt fler och allt större.

United försökte flera matcher i rad skada Arsenal-spelare med flit, men misslyckades allt som oftast. McClair var en av de fulaste spelarna i United-laget och i den här FA-cupmötet från 1988 får Manchester United straff på Highbury. Ni kan ju gissa vem som går fram och tar den - och missar den!

Bara ett par år senare nådde rivaliteten kulmen när spelare slogs öppet med varandra under det kända Old Trafford-bråket. Lagen fråntogs poäng och spelare fick sina löner indragna.

______________________________________________________________________________

"We Love You Arsenal" @ Old Trafford - Arsenal må ha förlorat med hela 8-2, men under nästan hela andra havleken sjöng bortasupportrarna "We Love you Arsenal" oavbrutet. Målen rullade in för United, men supportrarna slutade aldrig att sjunga. En mäktig känsla.

______________________________________________________________________________

Park Ju-Young - I den här sköna kompilationen från cwdcomps får vi se vad Park Ju-Young har att erbjuda. Ett skönt och oväntat låtval, men en riktigt trevlig kompilation! (Bonusklipp: Koreanen gjorde för bara ett par dagar sedan hat-trick för sitt Sydkorea).

______________________________________________________________________________

Adolf Hitler reagerar på Arsenals förlust mot Manchester United - Dessa Hitler-parodier börjar minsann bli smått tröttsamma, men den här håller faktiskt högsta möjliga klass. Jag skrattade till rejält flera gånger och ni får absolut inte missa den fantastiska tavlan som dyker upp i bakgrunden vid 3:17.

______________________________________________________________________________

Mikel Arteta - Welcome to Arsenal - Arsenal Croatia välkomnar Mikel Arteta till Arsenal på bästa möjliga sätt. En fantastiskt redigerad video där vi får se det bästa från spanjorens dagar i Everton. Inte långt till rysningar vid 1:28! (Bonusklipp: Cwdcomps gör detsamma och har dessutom med många äldre klipp som få sett tidigare).

______________________________________________________________________________

Det här var dock allt för idag! Men innan ni lämnar dagens videospecial vill jag att ni kommenterar vilken er favoritvideo var just ikväll! Det tar bara några sekunder! Ha det!

Den hamnstad D&M bor i, verkar göra allt vad som står i dess makt att förfula sig. Gatorna är som puckelpist i dagsmeja, kollektivtrafiken avgår aldrig i tid och gör sig mest bemärkt genom ett ständigt gnisslande ljud, vilket gör att den i bästa fall bara är i vägen. De hus som faktiskt byggs har redan börjat förfalla när de första gästerna flyttar in och den idrottsarena som just öppnades var omodern reda på planeringsstadiet.  Dock har det funnits ett ljus som likt ett minimalistisk tomtebloss lyst upp stadens annars kompakta estetiska bäckmörker.

Denna t-skjorta, designad av Arsenal Swedens mästerkreatör KP, har burits vid så många tillfällen som bara varit möjligt. Med av stolthet utskjutet bröst har en medelålders familjeförsörjare burit en tonårings ansikte för var krökt medmänniska att finna tröst i. Ett varsel om en gryning, en utsträckt hand till en vän i nöd eller en antydan till upprättelse för den betrampade och krumme. Nu har denne tröstbringare meddelat att han kommer att vara frånvarande från fotbollsspel mellan två och tre månader. Hans tillfälliga frånfall kommer vid sämsta möjliga tillfälle, då Cesc just har lämnat för barca och Girigbuken från Marseille valt blim-blim och karriärsgenväg på United Stadium. Så när luckor skulle fyllas skapades ännu en. Och vem tar den lucka som Wilsheres skadefrånvaro skapat?

Exit Wilshere, enter …who?

Diaby: Om du hade fått en guldtia för varje Den Nye Vieira du läst om skulle du vara miljonär idag. När Diaby i januari 2006, kom till Arsenal var han ännu en, men efter han blev söndersparkad av Sunderlands Dan Smith under våren samma år, har han inte på något sätt levt upp till förväntningarna. Långa perioder på rehab och oerhört ojämn när han väl spelat. Nej, Diaby fyller inga luckor i klubbens representationslag, endast i dess plånbok.

Ramsey: Lex Diaby revisited. Ramsey som kallades för Rambo av Cardiffsupportrarna föll även han offer för talanglösa engelska försvarsben och har därefter haft ganska svårt att övertyga. Inte skadebenägen som Diaby, men till synes räddhågsen och lite försiktig i sitt spel. Jag hoppas att Ramsey kan fylla tomrummet efter JW, men väldigt lite talar i nuläget för att så blir fallet.

Rosicky: Den lille Mozart kom till Arsenal efter ett fullständigt lysande kval till VM 2006, men han gjorde det i sällskap av ett skade-CV uppenbart helt inkompatibelt med EPL. Följden har varit fullständigt logisk och hans två inledande säsonger i klubben följdes av 18 månaders total skadefrånvaro. Senare tid verkar Rosicky kompensera det han förlorat i teknik och förmåga att skjuta mål, med ett stort mått av slit, riv och visat hjärta. Två bra försäsonger har följts av ganska ljumna insatser under EPL-säsongerna och Rosicky har fortfarande svårt att hålla sig i god matchform. Så hoppas, hoppas, hoppas, men nja…

Frimpong: Eller snarare Song/Frimpong. Inte alls JW´s magiska spelsinne och egentligen en helt annan spelartyp, ger denna jordfräs laget någonting helt annat, men samtidigt något vi förlorar när JW går på rehab. En explosiv fysik adderat till ett bra skott och en stor tilltro till den egna förmågan. I klubben sedan 9 års ålder har han ett dokumenterat hjärta för klubben. Kan han bara tygla sitt kanske något hetsiga temperament har Wenger en oslipad diamant att förgylla vår höst med.

D&M konklusion: Med Mikael Arteta och Yossi Benayoun i truppen, blir svaret på frågan bara ett. Eller kanske ett och ett halvt, eller snarare 1 plus 0,5 plus 0,5, ungefär. Rosicky och Ramsey kan säkert fungera bra med/bakom både Arteta och Benayoun, men svaret på frågan heter Emanuel Frimpong. Sida vid sida med Song skall han ges möjlighet att låsa det mittfält som både Ramsey och Rosicky (nej, jag har inte glömt Denilson eller Diaby, jag bara struntar i dem) har haft svårt för. Med ett lag fyllt av kreativitet som bara väntar på att bli förlöst, är det en solid centrallinje som är förutsättningen.

Den centrallinjen heter Szczesny-PM4-Vermealen-Song-Frimpong och allt annat är lyx, flärd och ögongodis. Med denna centrala kombon kan Arsenal återigen bli ett svårt lag att möta, inte fult eller ondskefullt. Inte Stoke, Blackburn eller De Jong. Utan tunga, trygga och så expansiva att kreatörerna kan få ro att skapa framåt det centrallinjen låser igen bakåt.