God afton! Det är svårt att sätta sig bakom datorn och skriva ett inlägg en dag som denna. Gårdagens match känns fortfarande som en tung sten som vägrar att lämna hjärtat. Tanken av att några ynka sekunder kunda ha förändrat denna känsla är också förjävlig. Men nu har det hänt och det går inte att göra någonting åt det. Vi kan inte skruva tillbaka tiden, tyvärr.

Hur tråkigt det än är att skriva det här så finns det faktiskt positiva saker vi kan hämta ur gårdagens drabbning. Försvaret skötte sig bra, mittbackarna imponerar stort, Almunia ser ut att vara den målvakt han var 08/09, Chamakh fortsätter att slita i nittio minuter och vi är fortfarande obesegrade. Det är intressant och spännande, men just nu känns det bara värdelöst att sitta och tänka på det. Men samtidigt vet vi alla att det är just det vi måste göra. Upp med hakan!

På onsdag väntar ett hett derby och då blir det att åka av på riktigt! Ynglingarna ska ut på plan och kämpa till sig en seger. Nästa lördag är det då dags att avväpna West Bromwich, vilket borde bli relativt enkelt. Dessutom har vi både Diaby och Vermaelen tillbaka till dess. Sedan är det bortamatch nere i Serbien och efter den matchen är det dags för det stora tungviktsmötet - Chelsea versus Arsenal.

Vi skall dock ta det långsamt i backen och ta match för match. Det är dock skönt att tänka framåt efter gårdagens miserabla resultat, eller? Förra säsongen tog vi noll poäng på Ewood Park och Stadium of Light. I år har det blivit fyra. Det är åtminstone lite positivt.

Efter gårdagens match har det pratats på som vanligt i medierna. Wenger är arg över "bad timing", Steve Bruce anser att Wenger inte borde klaga och det sägs att Wenger kan anmälas till FA efter sina kommentarer.

Wenger ligger pyrt till.

Dessutom vägrar Stoke och deras styrelse, spelare och tränare gå vidare med sina liv efter Wengers kommentarer om deras "rugbyspel". Nu skall de tydligen ha skickat ett personligt brev där de vill att Wenger ska be om ursäkt. Come on, get a fucking grip! Vem fan bryr sig? Jag tror knappast att spelarna går ut på Britannia Stadium och förlorar därför att de känner sig kränkta av Wenger. Tänk på all bullshit vi fått stå ut med under sommaren (läs: Barcelona). Inte fan skickar vi femhundrasjuttiofyra personliga brev till Xavi, Laporta och Messi där vi vill ha en ursäkt. Nej Stoke, gå vidare med era liv och glöm vad alla har sagt om er. Det som händer nu är barnsligt, löjligt och patetiskt på en och samma gång.

Sedan får ni gärna ursäkta mig om jag låter för aggressiv i tonen. Gårdagens match har som sagt inte lämnat mitt sinne än.

Sam Allardyce a.k.a. Fat Sam har minst sagt fått oss alla att skratta de senaste dagarna. Han påstår att han skulle vinna dubbeln med vilket topplag som helst och att han är en minst lika bra tränare som Wenger. Herregud, den killen har ingen självdistans. Detta säger han om Arsenal och Wenger:

We have crossed swords many more times in the years since but I gave up inviting him for a glass of wine after games long ago because I know he won't come. The truth is that nobody really knows Arsene Wenger. There certainly aren't too many people who actually get close to him. Sir Alex Ferguson and some of the foreign coaches like Avram Grant always pop in for a drink so I don't think it's a problem with my wine!

If that's Arsene's way, though, then I respect that. Maybe he doesn't like me. Maybe he is keen to get on the coach or the plane after fulfilling 45 minutes of post-match media duties. Arsene is seen as a sophisticated Frenchman while I'm just a rugged English centre-half from the Midlands with an accent to match, but is Arsene more advanced than me in terms of coaching? Not a chance.

I slutändan finns det nog en anledning varför han håller till i Blackburn och inte Real Madrid. Dessutom är det här minst lika löjligt som Stokes hat mot Arsenal. Helt ärligt så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Är det här barnungar eller vuxna män?

Chamakh har imponerat stort på väldigt många sedan han värvades till Arsenal. Sanningen är dock att han ville komma mycket tidigare. Marockanen säger följande:

Before England I was supposed to join Lyon, with Gerard Houllier, in 2005. I was excited because I knew Houllier had done well with Liverpool. But Bordeaux wouldn't let me leave. It became complicated with the move to England, too, and in the end I had to run down my contract so I could get away.

I would never have reached an agreement with Bordeaux otherwise, I guess because they valued me too highly. Even with just a year on my contract, we couldn't reach an agreement for me to leave the club. I had to be a free agent to move on or I would still be there now.

I have mixed feelings about it. I was a little frustrated because I was so used to everything at Bordeaux and I wanted to experience something new. But at the same time I got to play Champions League football and fight for the title under Laurent Blanc. I enjoyed being part of that success.

Det finns egentligen ingenting att klaga på. Bordeaux gjorde exakt samma sak med Chamakh som vi gjorde med Fabregas. De värderade honom högt och förstod antagligen att ett Bordeaux utan Chamakh är ett lag som inte kan utmana toppklubbarna i Ligue 1. Med Chamakh lyckades de vinna Ligue 1 och gå till kvartsfinal i Champions League. Frågan är hur bra det hade gått utan honom.

Chamakh har öppnat bra. Foto: Bildbyrån.

Hur som helst befinner han sig nu i Arsenal. Nu vill han dessutom spela mot Sp*rs på onsdag, trots att han känner till att det är ynglingarna som får chansen i den turneringen:

I've spoken to the other French players at Arsenal like Gael Clichy and I've an idea of what it'll be like. It will be hot. Very hot! Boiling! I am told it is a remarkable atmosphere and that would not be a problem for me, not at all.

Med största sannolikhet kommer han inte ens vara med på bänken. Anfallet kommer att byggas upp av Carlos Vela, Jay Emmanuel-Thomas och Benik Afobe, i alla fall om ni ska tro mig. Möjligtvis kan han finnas med på bänken, men jag är tämligen säker på att han sparas till matchen mot West Bromwich lördagen därpå. Hur som helst skall det bli ett intressant derby, precis som alltid!

Cesc Fabregas skadade sig i gårdagens match mot Sunderland och enligt rapporter blir han borta upp till två veckor. Jag har redan slösat alla mina krafter på annat, så jag orkar varken bli arg, frustrerad eller derprimerad över våra skadeproblem. Hur som helst vill nu Jack Wilshere göra "en Fabregas". Wilshere säger följande:

For me, in the position he plays, Cesc is the best player in the world. He is the perfect player for me to learn from because he is the player I most want to be like. I had to go out to Bolton last season because there are so many world-class players at Arsenal and I had to get some games. But I’ve come back to the Emirates stronger and more experienced and playing regular first-team football obviously makes it easier for me.

Playing in the same side as guys like Fabregas, Andrey Arshavin and Alex Song has been the perfect opportunity for me to learn. Cesc often takes me to one side and talks to me about my game. On the training pitch and during games, he tells me things to do and encourages me. It is always easy to find him on the pitch because he makes space so well. He helps me through the games and is always talking to me.He’s a great leader as well as a great player and obviously it would be nice to play with him at Arsenal for many more years and get more games together.

He has told me I’m not going to play every week and I have to break through slowly and then, hopefully, get into the team more regularly. But I’m already playing in the Champions League at 18 and that’s an experience some players of 33 never have in their entire career.

Intressant! Hur som helst gäller det för Wilshere att släppa det nonchalanta spel som han ibland väljer att ta till. Det enklaste för honom är helt enkelt att spela enkelt. Enklare än så blir det inte, heh.

Wilshere är för övrigt en grym talang och inför säsongen trodde jag aldrig att han skulle få så många matcher som han trots allt fått. I vissa matcher har han varit bra, i andra har han inte varit lika bra. Det kommer att ta tid för honom att utvecklas ännu mer och det är någonting vi alla får acceptera. Hur som helst skall det bli intressant att följa unge Jack i år.

En turnering där vi kan gå mycket långt är Champions League. Efter krossen mot SC Braga hyllades Arsenal av många Braga-spelare. Detta är vad Alan och Moises sade:

Alan: It was a bad night. We can already see that Arsenal are serious candidates to win the Champions League. There are still five games to go and we can still qualify from this group. We have lost the battle but not the war.

Moises: I didn’t expect the scoreline to be such a big rout. It was such a big blow for the team, but it is not going to destroy us for the rest of the tournament. Arsenal were like a hurricane in the attack, but we always knew it was going to be a tough game as they are one of the big favourites in the group. Our challenge now is to win at home and improve as a team.

Riktigt kul att höra! Nästa Champions League-match mot Partizan Belgrad kommer att bli väldigt viktig. De förlorade bara med 1-0 mot ett Shaktar Donetsk på hemmaplan, så det kommer att bli tuffare än vad många tror. Det kommer däremot att bli en viktig match på många sätt och vis. Dels står tre poäng på spel, men man får även komma ihåg att vi har en extremt viktig match mot Chelsea bara några dagar efter bortamatchen nere i Serbien. Vilka ska vilas? Skall ö.h.t. någon vilas? Vad händer om vi förlorar? Stör det oss i uppladdningen inför Chelsea-matchen? Klarar vi av att vinna mot Chelsea på Stamford Bridge efter en tuff bortamatch i Östeuropa? Vi har aldrig någonsin vunnit en match mot ett serbiskt motstånd på hemmaplan, gör vi det nu? Svårt.

Får vi se samma glädje den tredje oktober? Bilden tagen från Chelsea - Arsenal 2008/2009. Foto: Bildbyrån.

Jag har inga direkta smånyheter att ge er idag, men Daily Mail spekulerar i att Arsène Wenger kan ha upp till £50 miljoner att spendera i vinter/sommar. Min fråga är då: vad ska vi med alla dem pengarna till? Om vi behåller alla spelare vi har finns det ingenting vi behöver förstärka precis. Möjligtvis kan det bli aktuellt med en ny målvakt, men de kostar inte £50 miljoner styck. På alla andra positioner ser vi tillräckligt starka ut. Visst går det att argumentera, men med tanke på att vi dels har kvar pengar från den här sommaren och dels kommer att få in £50 miljoner (om det är sant) kommer vi att bada i pengar inom en snar framtid. Sedan är det ju alltid bra att spara pengarna till ett tillfälle där vi verkligen kommer att behöva dem.

Det här var dock allt för idag! Som ni säkerligen märkt är jag lite bitter i tonen, men det får ni tyvärr acceptera en dag som denna. Nu får ni alla se till att glömma Sunderland-matchen och blicka framåt. Vi hörs igen imorgon, hej!

När spelarna idag klev ut på Stadium of
Light var det få som trodde att Arsenal skulle bli utspelade. Tufft
skulle det bli, men vi skulle ju få se det Arsenal vi känner till. Det
Arsenal som håller i bollen och passar varandra ända tills Fabregas hittar en omöjlig passning som resulterar i ett mål. Men inte idag, inte mot Sunderland.

Sunderland pressade tillbaka Arsenal djupt i banan redan från matchens början. Det
kom löpningar, långa bollar, korta bollar, höjdbollar - alla sorters
bollar! Man såg tydligt att spelarna hade svårt att hänga med i det
tempo Sunderland spelade i. Efter första halvleken fick jag ett kort sms
där det stod: "Sunderland nya Barcelona?". Det säger väl det mesta. The
Black Cats hade 65 % i bollinnehav och i princip alla chanser. Ändå var
Arsenal i ledning tack vare Cesc Fabregas något lyckosamma ledningsmål.
Lyckosamt och lyckosamt, målet kom faktiskt till efter hårt arbete och i
mina ögon är det resultatet av en spelare som jobbar hårt och ser till
att kämpa för att få tillbaka bollen. Nu fick han inte tillbaka bollen.
Han fick något bättre - ett mål.

Hur som helst var det smått oroande. Arsenal hade knappt
någonting framåt och alla dueller på mittfältet gick förlorade. Det enda
positiva man kunde ta med sig var försvarsarbetet. Vårt nykomponerade
mittbackspar är verkligen fantastiskt bra. Squillaci är lugnet själv medan Koscielny bara blir bättre och bättre. Dessutom fick backarna mycket understöd av
såväl mittfältare som anfallare. Det var nämligen få gånger man blev
riktigt rädd för Sunderland eftersom vårt försvar såg ut att rensa bort
allt och alla som kom i deras väg. Det var som en stor växtätande planta
som bara slukade varenda boll och spottade ut den långt upp i banan.
Detta medan Almunia ännu en gång spelade stabilt och självsäkert.

Att Cesc
Fabregas fick bytas ut innan halvtid var också smått oroande, men med
både Tomas Rosicky och Samir Nasri på plan ("Rocky" fick ta över
Fabregas-rollen!) så hade vi den positionen "försäkrad". Nu får vi bara
hoppas att det handlar om en skadefrånvaro på dagar och inte veckor.

Andra halvlek började något bättre för Arsenal. Vi fick lite mer boll, lite
mer självförtroende och lite fler målchanser. Men det räckte med en
idiottackling av Song för att vi skulle hamna i träsket igen. Song som
hittills varit den mur vi så länge velat ha på mittfältet var snarare än
stenkross än en mur. Tacklingen som han gjorde i femtiofemte minuten
resulterade i ett andra gult kort vilket resulterade i ett rött kort.

Sunderland fick allt mer boll, allt mer övertag och allt fler målchanser. Med
trettio minuter kvar av matchen skulle vi få erfara den värsta känslan
som finns i fotbollsammanhang - osäkerhet. Det kändes som jag satt fast i
en extremt liten box som jag inte kunde ta mig ur. Andetagen blev allt
tyngre och svetten började rinna ner för både rygg, panna och händer.
Sunderland hade allt spel, medan Arsenal fick kämpa för det lilla
bollinnehav man hade.

Det var hemskt, så jävla hemskt. Jag
ville bara att det skulle sluta och under vissa stunder undrade jag om
jag inte bara skulle gå ut och glömma matchen. Men som den supporter jag
är kunde jag inte. Matchen gick vidare och vi kom allt närmare och
närmare slutet. När det då återstod en kvart drog en
Sunderland-försvarare ner Nasri i straffområdet. Jag skrek på straff och visst blev det även straff.

Av alla personer valde Thomas fucking Rosicky kliva upp på straffpunkten. Vi hade för visso bara en anfallare (Chamakh)
på plan, men nej nej, Rosicky skulle ta den. När han tog sats kändes
det som ett mål. När han sköt kändes det som ett mål. När bollen gick
mot mål kändes det som mål. När bollen gick över ribban kändes det ...
förjävligt, hemskt, äckligt.

Här hade vi världens största
chans att avgöra matchen, men nej, nej. Istället fick vi återgå till den
där lilla boxen i ännu en kvart. Desto närmare vi kom slutsignalen,
desto mindre blev den där jävla boxen. Jag pallade inte. Jag orkade
inte. Jag ville inte. Men det går inte att ta bort blicken från rutan.
När vi gick in i tilläggstid ville jag dö. Vi hade 1-0, men Sunderland
gav aldrig upp. När klockan tickade över 94:00 började jag andas ut.
Äntligen. Hörnan var rensad, nu skulle han blåsa. Men nej, nej.

Bollen letade sig tillbaka in i straffområdet där Darren fucking Bent - vem annars? - såg till att sätta kvitteringen efter ett individuellt misstag av Clichy. Förjävligt, rent förjävligt.

Här hade
det här Arsenal-laget fått mig att höja mina förhoppningar. 2007/2008
skulle vi kanske tappat poäng här. 2008/2009 skulle vi tappat poäng här.
2009/2010 skulle vi tappat poäng här. Men 2010/2011 var året då vi hade
lärt oss att inte tappa poäng. Vi var några sekunder ifrån att klara
oss. Några få sekunder från att klara ännu ett stort test. Några
sekunder ifrån att fortsätta flåsa Chelsea i nacken.

Någonting som utmärker bra lag och speciellt vårt oslagbara lag 2003/2004 var att
man alltid såg till att vinna, oavsett hur dåligt man spelade. När
laget spelade dåligt eller bara hade en dålig dag såg man ändå till att
vinna. När det återstod fyra minuter av dagens match hade jag
förhoppningar om att det här laget kunde göra likadant. Vinna, trots att
man inte borde vunnit. Men, nej, inte idag, inte mot Sunderland.

Det känns smärtsamt, så jävla smärtsamt. Jag orkar inte skriva mer. Ni får klara resten själva.

______________________________________________________________________________

Spelarbetyg och omdömen:
Standardbetyg: 6

• Almunia (7/10) - Otroligt stabil där bak. Räddade oss under långa stunder i dagens match. Självförtroendet är tillbaka och så även målvaktsspelet från 08/09.

• Sagna (6,5/10) - Nästan oslagbar i defensiven. Något dåligare offensivt (precis som vanligt), men jobbade hårt under hela matchen. Gjorde ytterst få misstag.

• Squillaci (7,5/10) - Firma Squillaci/Koscielny imponerade stort idag. Trots ett likaresultat gjorde de en höjdarmatch bägge två. Slukade nästan alla bollar som kom emot dem och räddade oss under långa stunder. Oturligt att sista målet släpptes in. Det får Clichy ta på sig.

• Koscielny (7,5/10) - Firma Squillaci/Koscielny imponerade stort idag. Trots ett likaresultat
  gjorde de en höjdarmatch bägge två. Slukade nästan alla bollar som kom emot dem
  och räddade oss under långa stunder. Oturligt att sista målet släpptes
  in. Det får Clichy ta på sig.

• Clichy (4,5/10) - Nej, nej. nej. En mycket dålig match från vår fransos till vänsterback, och det säger jag inte bara på grund av misstaget i matchens slutskede. Gjorde helt enkelt inte det han skulle idag, så enkelt är det.

• Fabregas (spelade för lite för att betygsättas - utbytt i matchminut '29) - Väldigt bra gjort när han "jobbade in" ledningsmålet. Tursamt? Ja. Lyckosamt? Något. Målet kom av en slump? Nej. Utöver det hann han inte få mycket uträttat innan han var tvungen att kliva av.

• Song (4/10) - Nej, nej och åter nej. Många nybörjarmisstag från Song kan mycket väl ha kostat oss två poäng. Missade tacklingar, dåligt spel och onödiga kort.

• Nasri (7/10) - Bra match från Nasri! Kämpade hårt, gjorde inte många misstag och såg till att slösa mycket tid mot slutet. Agerade rätt i många situationer och belönades även med en straff.

• Wilshere (4/10) - Blev stundtals arg på Wilshere. Tappade många dueller, förlorade mycket boll och gjorde misstag som man inte får göra på den här nivån. Det håller inte, inte på något sätt. Jobbade upp sig något mot slutet av matchen, men på grund av min ilska (förlåt) får han ett så lågt betyg som 4.

• Chamakh (7/10) - Välkommen till Premier League. Visst har han redan fått erfara Bolton och Blackburn, men Sunderland höll helt ärligt på att både mangla, mosa och krossa Chamakh i bitar. Marockanen (det är bloggverktyget som gör M till en gemen) gjorde det dock bra och kämpade precis som vanligt fram till slutsignalen.

• Arshavin (4,5/10) - Fler chanser, inga mål. Arshavin måste börja producera på reguljär basis. Jag är nog inte den ende som blev smått frusterade på ryssen idag.

• Rosicky (6/10 - inbytt i matchminut '29) - Utöver sin brutala straffmiss (varför kära någon gick du på kraft och inte precision?) så gjorde han ett bra inhopp.

• Denilson (6,5/10 - inbytt i matchminut '58) - Ett bra inhopp av brassen! Passade smart, väl och strategiskt. Höll ofta i bollen och såg till att vi fick lite luft under vingarna. Gjorde några små missar, men överlag var det ett bra inhopp.

______________________________________________________________________________

Matchens tre kanoner:

• Squillaci - Väldigt bra försvarat!
• Koscielny - Väldigt bra försvarat!
• Nasri - Kämpade hårt hela matchen och höll på att vinna matchen åt oss på egen hand (straffen).

______________________________________________________________________________

Matchens sp*rsspelare (spelare som behöver putsa sina kanoner):

• Arshavin - Måste, måste och bara måste börja få avsluten på mål. Det här dög inte för fem öre.

• Wilshere - Hade tappat allt vad han hade i matchen mot SC Braga.

• Clichy - Inte hans dag.

______________________________________________________________________________

Glöm inte bort:

Glöm inte bort att vi fortfarande är obesegrade. Glöm dessutom inte bort att Manchester United redan fått erfara det här två gånger om så här tidigt in i säsongen.

______________________________________________________________________________

Mina sista tankar:

Som ni märker är jag både arg, upprörd och deprimerad. Vi kunde för första gången på länge fått se ett Arsenal som vann, trots att man spelade dåligt. Men tack vare individuella misstag gick det hela åt pipan. Rosicky missade en straff, Clichy missade att rensa bort bollen, domaren missade att blåsa av matchen och Darren Bent kom ihåg att han måste göra mål.

Vi fick en poäng, men det känns ändå som en förlust. Det enda jag längtar efter nu är att krossa Chelsea på Stamford Bridge. Jag hoppas verkligen att de självgoda jävlarna får sig en knäpp på näsan. Men fram tills dess måste vi vinna mot Sp*rs (Carling Cup), West Bromwich (hemma på Emirates) och Partizan Belgrad (nere i Serbien). Jag accepterar bara tre vinster, ingenting annat.

Sunderland kan fara åt helvete. Tack och hej.

Tjenare! Nu rullar fotbollen på som aldrig förr! Det spelas
allt fler matcher per vecka och intensiteten blir allt högre och högre.
Idag finns det massor att ta upp och frågan är om jag någonsin tidigare
sett så många inlägg, artiklar och uttalanden som man skulle kunna ha
med i ett vanligt inlägg. Tyvärr kan jag inte ha med exakt allting, men
jag har försökt att vaska fram det bästa, så jag hoppas att ni är nöjda
när ni läst klart inlägget!

Francesc Fabregas Soler hade ju en mycket trevlig kväll i onsdags då han utan tvekan stod för en superb insats. Trots detta manar han alla sina mannar att hålla fötterna nere på jorden. Det är trots allt redan match på lördag, då Arsenal ska gästa Sunderland. Den sedvanliga inför-rapporten av mig kan ni läsa här. Där tas allt från skador till statistik upp!

Hur som helst vill Fabregas se mindre misstag i försvaret. Detta ska ske
genom att hela laget samarbetar när vi ska försvara oss. Han säger
följande:

We made a mistake at the back towards the end of the first half
[against Bolton] and were punished - we cannot afford to do that at this
level, and it shows there are still things to improve on our defending
as a team, we will need to get a little better to be at the top.

Och det finns nog ingen som misstycker i
det här fallet. De onödiga tabbarna i både försvaret och mittfältet
kostade oss massvis med poäng förra säsongen. Nu stod vi visserligen och
föll med spelare som Silvestre och Campbell (bra
comeback, men duger inte som förstaval) där bak, men saknaden av bredden
talade sitt språk i slutet av förra säsongen. Nu när vi har en redig
mittbacksuppsättning och ett brett mittfält ställer jag - och antagligen
ni också - högre krav på såväl spelare som laginsatser.

Om vi ska ha någonting att göra där uppe (gäller både ligan och diverse
cuper) gäller det att minimera misstagen avsevärt. Om vi gör det kan vi
gå hur långt som helst. Men som vi alla vet sker inte detta över en
natt. Sådant tar tid, mycket tid. Värvningen av Squillaci bådar dock gott och tillsammans med Vermaelen skall det inte gå så illa som det gick förra året. När vi dessutom har bra backup i form av Koscielny och Djourou (och inte Silvestre och Campbell) skall det helt enkelt gå mycket bättre. Well, den som lever får se.

Thomas Vermaelen får bära ett stort ansvar i år. Foto: Bildbyrån.

Apropå Johan Djourou har han som vi alla känner till gått igenom skadeproblem
efter skadeproblem, säsong efter säsong.  Under sina sex år i klubben
(värvades år 2004) har han bara hunnit med att göra 46 framträdanden,
vilket talar sitt eget språk. Det blir ett snitt på 7-8 matcher per
säsong, vilket är extremt lite. Nu är han hur som helst trött på
skadorna. Han säger följande:

It's not
easy. I know what I can do and I proved it the season before last when I
wasn't injured. It's frustrating because you want to play when you're
still young. When you're 20 or 21 you want to play as much as possible -
now I'm 23 and that hasn't changed. I still want to play and the thing
is now I have to stay fit to be able to do that.

I've always had big
competition in my position. I had a good run, I played 30 games in a
season which was great, but then I've had injuries that always stop
me. You have to stay strong. If I didn't have the ability I wouldn't be
here. I'm coming back from a long-term injury - I know myself and I know
that I will push through. To do that I have to train hard.

Djourous karriär har många likheter med Robin van Persies. Nu är visserligen van Persie en mycket bättre fotbollspelare och en spelare som spelat mycket fler matcher än Djourou, men när det kommer till skador har de bägge ett fruktansvärt facit. Djourou har aldrig fått tid att utveckla sin talang och potential till någonting stort. Han har alltid lyckats klamra sig kvar i skadeträsket och det har även till mångt och mycket förstört hans karriär.

Som tur är Johan bara 23 år ung och han har många år kvar av sin fotbollskarriär. Den stora frågan som istället bör ställas är om han har någonting att göra i Arsenal. Den frågan har på sista tiden börjat dyka upp när man diskuterat RvPs skadehistorik. Dock är det en enorm skillnad på RvP och Djourou då RvP håller en helt annan nivå än Djourou. Om nu schweizaren varit en världsklasspelare tror jag aldrig att jag tagit upp frågan. Nu är det dock så att han hela tiden fått kämpa om en tredje- och fjärdeplats när han väl haft turen att vara frisk. Frågan jag då ställer er är om Djourou har karriären framför sig i Arsenal, eller något helt annat lag? Svår fråga.

Imorgon lördag åker Arsenal upp till de nordöstra delarna av England. Där skall man möta Sunderland på Stadium of Light. Det har ju inte gått så bra där under föregående säsonger, men nu skall kapten Fabregas se till att leda sitt Arsenal till seger. Enligt honom själv kommer det inte att bli enkelt:

I am not going to read too much into our beating both Blackburn and Bolton - in previous years we might have done the same thing before collapsing against the big sides, so it's best that we just keep going, keep improving and keep making things difficult for whoever we face.

On Saturday, that will be Sunderland, which is always a very difficult place to go. Last season we didn't do well at the Stadium of Light, but it was straight after an international break and we were perhaps a bit tired, so we hope for better this time.

We are happy with 10 points from four Premier League games. We would have preferred 12, but we are up there, we are second, and now we need to guard against losing more points because we will need everything we can get at the end of the season.

Även Gael Clichy förstår att det kommer att bli tufft:

The win over Braga was great for the fans and it is great for us – a clean sheet with a lot of goals, I think that is what people want to see at the stadium so we’re glad to give them that. It is a good start for a big competition and we have to keep going because although people say it’s an easy group stage we have some tricky away games.

The Braga game was unbelievable – we played well, we created chances – but Sunderland away is going to be a different team and a different kind of opponent.

We know how the Premier League is and we have to recover quickly and be ready for Saturday because it is going to be a battle. They are good at home and we just want to show our fans we can perform week-in, week-out.

Så länge spelarna visar samma glöd, samma vilja, samma kamp och samma energi mot Sunderland som de gjorde mot SC Braga skall det inte blir några problem. Men som vi alla vet går inte allt så enkelt. Ifall vi nu vinner kommer det inte handla om någon utklassning. Med största sannolikhet blir det i sådana fall 1-0 eller 2-1 till Arsenal. Det gäller att ta vara på de få målchanser man får samtidigt som man aldrig ger upp. Det minsta lilla misstag kan kosta oss flera poäng. Allt om mötet mot Sunderland hittar ni dock i inför-rapporten, så ta en närmare titt där om ni är intresserade!

Fabregas och Clichy är fokuserade. Foto: Bildbyrån.

Arsène Wenger var igår på Emirates Stadium för att delta i årets version av aktieägarnas Q&A (Question & Answer session). Arsenal TV Online har lagt upp tre videos från kvällen och om ni har tid kan ni alltid ta er en titt.

Under sessionen pratade han bland annat om vår policy, våra ynglingar och hur han skapat det lag vi ser på planen idag. Det är ganska intressant om jag får säga mitt. Följande urklipp är ganska långt, men om ni har tiden och lusten rekommenderar jag er att läsa igenom allt:

I believe that I always wanted to develop the players I have. For example, we have [Abou] Diaby, [Alex] Song and Denilson in this position, we have bought Aaron — who is 18 years old — in this position and now Jack Wilshere.

The problem when you develop a young team, for example we have Jack who was born in 1992, is that if I don't make room for him he will go somewhere else. People will say to me, 'Why did you let him go? Look at what a good player he is'. But if you don't play him [he will go] and that's the tricky situation of developing young players.

First you have to scout them, then give them a good education but the final part is to be strong enough to say, 'I will give this boy a chance to play'. The first two stages are not too difficult but the third stage you have to be strong, to face the critics and the people who want always the best players in the world and to say, 'No, I believe in you, I will give you a chance'.

And I believe if we can be proud of one thing we did in recent years, it is that we have done that very well with a lot of support from the board. But it is time now for us to keep these players together and to develop them and to win. Then we can say we have created something special with a style of play we wanted to create, that is unique, with the values that we want to put forward at the club. That is why we were absolutely adamant to keep Fabregas as well because we have worked hard in the last five years to get this team together.

Oavsett om man gillar Wenger eller ej måste man trots allt säga att han är en mycket intelligent man. Hans policy må inte ha vunnit oss en titel på fem år, men då får man ändå tänka sig att sådant tar tid. Det går inte att skapa ett lag från grunden på några veckor. Det tar år. När det sedan sätts käppar i hjulet (oväntade avsked, långtidsskador etc.) tar det ännu längre tid.

Nu skall jag inte sitta här och försvara Wenger för all den kritik han fått då det finns massvis med beslut även jag ogillat, men jag är tämligen säker på att vi gått hela vägen över mållinjen om det inte varit för skadornas skull förra säsongen. Och jag är fortfarande en av de personer som tror att vi skulle vunnit ligan 2007/2008 om det inte varit för den där resan till Birmingham. Kalla det vad ni vill, men i mina ögon har vi haft massvis med otur de senaste åren. Nu har vi än en gång börjat säsongen lovande och alla supportrar höjer naturligtvis sina förväntningar. Det som saknas är några magplask i ligan för att vi sedan ska stå där utan något sorts hopp alls.

Under sessionen med aktieägarna pratade även Wenger om målvakter, målvaktsrykten och de målvakter vi har till vårt förfogande just nu. Det var en fråga som utan tvekan skulle ställas och på frågan om målvakternas misstag svarade han följande:

Our goalkeepers have been exposed to a lot of pressure in the summer and there was a lot of speculation. Their mental strength was tested more than ever. But when you are an Arsenal footballer you have to live with that. In every position you know you can be challenged – that is part of the job. The goalkeepers understand and accept that.

I believe we have four very, very good goalkeepers. Manuel Almunia is in front at the moment because of his quality and the way he accepted what happened to him. Since the start of the season the way he has responded to the challenge has been absolutely outstanding. That is why I give him my full support.

It is sometimes easy to reduce that fact we dropped points [last season] to the fault of the goalkeeper. Normally in any goal you have four or five mistakes. But the keeper has the last. You can take any goalkeeper and they all make mistakes.

Jag har pratat tillräckligt mycket om målvakter, så jag tänker låta er läsa uttalandet och tänka efter för er själva om de var ett smart beslut att låta bli att värva eller ej. Jag tror fortfarande att det var ett felbeslut, men vi får hoppas att Almunia bevisar mig ha fel.

Aaron Ramsey är på förbättringsvägen och han har nyligen sagt följande:

All I have ever wanted to do is be a professional footballer. I am doing that now, even though I've had a little blip, and I'm very confident I will come back from this as an even stronger and better player. Hopefully I can keep improving and can become a great player for this football club.

Obviously it has been a very difficult time for me, I was just starting to get into the team and was putting in some good performances, and then I had the injury. It has been quite tough but I have had the support of my family and friends when I've been down. I've had help from the people at the Club and I've had lots of messages from the fans which were very nice and reassuring that there is still a place here for me. It has been a tough time but there are quite a few people who have had similar injuries and come through it. Hopefully I can do the same.

Det är kul att höra att allt går bra! Det vi kan hoppas på är att han gör en comeback á la Henrik Larsson och inte á la Eduardo. Nu har tyvärr (för Ramseys del) Wilshere tagit över taktpinnen, men när Ramsey väl kommer tillbaka kommer det att bli en stenhård fight om rollen på mittfältet. Denilson, Diaby, Ramsey och Wilshere är alla sugna att spela från start och t.o.m. med en eller två skadade kommer det bli svårt för Wenger att välja ut vilken mittfältare som får starta. Det kan bli intressant att få se vem som får det största förtroendet framåt vintern och våren.

Aaron Ramsey - snart tillbaka. Foto: Bildbyrån.

Lite smånyheter finns det också att bjuda på! Idag lär vi oss att Wenger och Owen Coyle har varandras mobilnummer, att The Online Gooner varnar för att Koscielny blir den nye Senderos, att Kevin Keegan älskar Fabregas (väldigt bra artikel!) och att Walcott bara kommer att bli bättre och bättre.

Sist men inte minst har Andrey Arshavin intervjuerats av ryska Sport-Express. Alla frågor och svar kan ni läsa här och här!

Det här var dock allt för idag! Inlägget blev lite för långt, men att döma av era kommentarer brukar det oftast inte göra någonting. Nu får ni ha det så trevligt ute i stugorna! Lägg gärna en kommentar innan ni drar! Tack så mycket. Hejdå.

Vart och hur ska man egentligen börja ett inlägg en dag som denna? Jag kan börja med att beskriva den vackra fotbollen, de fina målen eller lagets fullständiga kross av SC Braga, men det finns ingen punkt man kan börja ifrån.

Laget som klev ut på Emirates igår kväll var fullt kapabla att vinna över ett någorlunda starkt SC Braga - i portugisiska mått mätt - men att det skulle bli 6-0 och kross var det få som förväntade sig. Kapten Cesc Fabregas stod för en makalös insats med 2 mål (kunde mycket väl blivit fler) och 2 assists. Dessutom var det han som låg bakom i princip allt framåt.

Alla lagdelar fungerade för övrigt superbt. Försvaret (Koscielny & Squillaci var otroligt dominanta!), mittfältet (Fabregas, Song och Wilshere var fantastiska alla tre) och anfallet (Nasri, Chamakh, Arshavin) fick mycket boll att leka med.

Ju mer jag ser av Chamakh, desto mer imponerad blir jag. Han ser verkligen till att sätta laget före sitt ego när han vecka in och vecka ut jobbar extremt hårt - oavsett vilket lag vi möter. Han tar grovjobbet som så många andra anfallare hatar att ta, men som vi sett hittills har det där grovjobbet lönat av sig som bara den! Därför var det också extra roligt att se honom göra sitt tredje mål i rad på Emirates.

Ett annat nyförvärv som imponerar allt mer och mer är Squirtle (Sèbastien Squillaci). Han ger ett helt annat lugn, en helt annan trygghet och ett helt annat försvar när han är på plan. Att han dessutom är aktiv verbalt och hela tiden pratar med både Song och Koscielny gör det hela så mycket bättre. Även Koscielny var riktigt bra, trots några få missar. Hittills kan man säga att alla våra nyförvärv gjort succé, men precis som jag sade i förrgår får vi vänta ett tag med analysen. Det är trots allt nästan ett helt fotbollsår kvar.

Squillaci imponerade stort once again! Foto: Bildbyrån.

Visst, SC Braga var enormt svaga och de spelade stundtals väldigt uselt, men jag kan ändå inte låta bli att bli bortförd av den här vinsten. Det spelet vi visade upp var magiskt, underbart och bara så himla vackert. Det var ett spel som verkligen förde tillbaka tankarna till 2003/2004. Vissa av målen vi gjorde var dessutom fullkomligt makalösa. 2-0, 3-0, 5-0 och 6-0 var alla riktiga delikatesser som jag skulle kunna se om och om och om och om igen hur många gånger som helst.

Det här var en underbar vinst på alla möjliga sätt och vis, men nu gäller det att vi tar ner oss på jorden igen och förstår att vi inte är världens bästa lag. Sunderland väntar på Stadium of Light redan på lördag och jag kan lova er alla att det kommer att bli en väldigt tuff match. Förra säsongen förlorade vi där och säsongen före det höll vi också på att förlora där. Därför måste våra kanonjärer se till att visa vad de går för nu när Chelsea bara fortsätter att imponera i både liga och Champions League.

Trots hela sju skador (RvP, Walcott, Vermaelen, Ramsey, Frimpong, Diaby & Bendtner) spelade vi igår ut SC Braga efter noter. Nu gäller det att visa samma kämparvilja, samma glöd, samma spel, samma underbara fotboll och samma kliniska avslut som igår när vi åker upp till Sunderland på lördag. Vi saknar fortfarande vissa spelare, men så länge vi håller oss relativt skadefria bådar det väldigt gott inför framtiden.

Bredden finns där, ynglingarna finns där, talangen finns där, erfarenheten finns där, spelarna finns där, klassen finns där, spetsen finns där, djupet finns där, försvaret finns där, offensiven finns där och laget finns där. Vi har i princip allting som krävs för ett vinnande lag, men jag tänker ändå inte ropa hej förrän jag är över bäcken. Det räcker med ett par skador eller några oturliga resultat för att vi ska hamna i skiten igen. Men visst, det ser det bra ut än så länge.

Om ni vill läsa Patrik Larssons (a.k.a. Guris a.k.a. "den onda apan") matchrapport (tar upp hur matchen var, hur målen gjordes + en hel del annat) kan ni göra det här. Från mig får ni i vanlig ordning spelarbetyg och omdömen!

______________________________________________________________________________

Spelarbetyg och omdömen:
Standardbetyg: 6

• Almunia (7/10) - Ännu en gång väldigt stabil. Fick ioförsig ingenting större att jobba på, men det verkar som han fått ett helt annat lugn nu när vi har Koscielny, Squillaci och Vermaelen där bak.

• Sagna (7/10) - Sagna jobbade hårt i både offensiv och defensiv. Gjorde aldrig ett misstag och slet hela matchen.

• Squillaci (8/10) - En mycket bra match från Squillaci. Han har varit den där försvararen vi saknat sedan många år tillbaka. Han är trygg, han är lugn, han är stabil, han är dominant. Otroligt imponerad av honom.

• Koscielny (7/10) - Blev igår även smått imponerad av Koscielny. Han har visserligen inte stått för Vermaelen-insatser, men killen kan. Trots sin klena uppbyggnad är han väldigt dominant i luftrummet. Fokusera på hans luftspel i en hel match och ni kommer att märka att han nästan vinner varenda luftduell.

Koscielny gjorde än en gång en bra insats. Foto: Bildbyrån.

• Clichy (7/10) - Skötte sig bra hela matchen, men gjorde inga större avtryck ifrån sig .Jobbade dock hårt i defensiven och följde alltid med hem!

• Fabregas (10/10) - Det finns inga ord för hur bra Fabregas är. Han är i mina ögon en av världens fem bästa spelare och igår visade han än en gång varför. Killen är fullkomligt makalös. Sommarens viktigaste värvning var inte en värvning, utan det var att behålla Cesc. Utan honom vet jag inte hur det hade gått. Med honom är vi i princip ett världslag (trots att Jokkster m.fl. inte lär hålla med).

• Song (7/10 - utbytt i matchminut '63) - One Song, We've Only Got One Song, bör eka varenda match. Ännu en gång en bra insats och han börjar bli mästare på att stoppa farliga kontringar. Trots att han förtjänade ett gult kort igår gjorde han en bra match.

• Wilshere (7,5/10) - Wilshere fortsätter att få spela matcher och han fortsätter att stärka sina aktier. Han är bara 18 år, men spelar som om han vore 25. Passningen fram till Fabregas i slutet av matchen var osannolik. Nu var den lite för lång, men den visar ändå vad den unge engelsmannen kan gå för. Dessutom måste jag nämna assisten till Chamakhs 3-0 som var något av en delikatess!

• Nasri (6,5/10) - Fick leka med mycket boll och kämpade hårt på sin högerkant. I vissa fall är det tråkigt att se Nasris talang slösas bort på en kant när han spelar som bäst i Fabregas-rollen, men när Fabregas spelar finns det ingen chans i världen att han petar honom. Gjorde dock en bra match.

Chamakh (8/10 - utbytt i matchminut '63) - Precis som jag skrev tidigare blir jag allt mer och mer imponerad av marockanen. Kämpar hårt för laget och ger aldrig upp. Otroligt bra i luftrummet och tar skitjobbet som så många andra anfallare hatar att ta. Krönte sin insats med ett vackert mål.

Trion Wilshere, Chamakh och Fabregas gjorde allesammans en väldigt bra match. Foto: Bildbyrån.

• Arshavin (7,5/10 - utbytt i matchminut '69) - Jag må ha varit kritisk till Arshavin efter matchen mot Bolton, men nu visade han vilken klasspelare han är. Spelade fram, gjorde mål, jobbade hårt och var i ständigt samspel med Fabregas. Môcke môcke bra!

• Vela (8/10 - inbytt i matchminut '63) - Nu har ynglingen från Mexiko gjort två inhopp och tre mål. Han har således gjort mer mål än han gjorde sammanlagt under hela förra säsongen. Dessutom måste man säga att han gjort mycket bättre ifrån sig än sin mexikanske kollega Javier Hernandez (i Manchester United). Hur som helst stod han för två otroligt snygga mål och det går ingenting annat göra än att hoppas att han håller i sig i den här formen

• Denilson (6/10 - inbytt i matchminut '63) - Gjorde inte mycket väsen av sig och gjorde ett lite sämre inhopp än mot Bolton.

• Eboue (6/10 - inbytt i matchminut '69) - Likt Denilson gjorde han inte överdrivet mycket väsen av sig. Var dock alltid tillgänglig för spel då han var mycket aktiv i anfallet.

______________________________________________________________________________

Matchens tre kanoner:

• Squillaci - En mycket bra match från fransmannen. Med Squillaci där bak har vi ett av ligans bästa försvar.
• Fabregas - Världsklass rakt igenom. Utan tvekan en av världens bästa. Jag finner inga ord för hur bra han är.
• Chamakh - Väldigt bra match.

______________________________________________________________________________

Matchens sp*rsspelare (spelare som behöver putsa sina kanoner):

• Det fanns ingen riktig sp*rsspelare på plan idag.

______________________________________________________________________________

Glöm inte bort:

Glöm inte bort att det var en fantastisk laginsats som ordnade segern mot SC Braga. Visst mötte vi ett svagt motstånd, men man får komma ihåg att det lika gärna kunnat sluta 2-0 om det inte varit för lagets kämparvilja, glöd och offensiva fotboll.

______________________________________________________________________________

Mina sista tankar:

En fantastisk Champions League-kväll, mer går det inte att säga. Arsenal slog dessutom rekord då man nu är laget som vunnit med störst siffror i den första omgången av gruppspelet i Champions League. Nu väntar dock Premier League-fotboll igen och vi hoppas på en lika fantastisk laginsats borta mot Sunderland. Det skulle smaka mumma!

Det här var dock allt för mig! Ni får ursäkta för att det inte kom upp ett inlägg igår, men jag hoppas att det inte gör någonting. Vi hörs igen imorgon. Tills dess får ni ha det så bra!

Jag har precis som vanligt lagt ut en inför-rapport som nu finns att hitta på huvudsidan. Om ni vill läsa inför-rapporten (stämning, skador, statistik, startelvor och mycket mer tas som vanligt upp!) kan ni göra det här.

Nu undrar ni givetvis vem som får äran att stå för dagens första uttalande? Det är ingen mindre än *trumvirvel* .....

Mikael Silvestre! Foto: Jesper Green.

Visst är det var vår allas favorit Mikael Silvestre som idag pratar om William Gallas, Arsenal och sitt nya hem Weder Bremen. Det är ju nämligen så att Tottenham för första gången någonsin skall få erfara en bortamatch i Champions League, vilket är både roligt och tragiskt på en och samma gång. För motståndet står Werder Bremen med en viss Silvestre i laget. Fransosen säger följande om läget:

I don’t know if I would’ve taken that decision [to move to Tottenham], but when there was speculation about William joining Tottenham, I was almost sure that he was going to sign. William does not listen to anybody else but himself - and that’s his choice. If you ask me if he made the right decision, I would say - for him - yes, because he’s happy, he’s playing, he’s in London, his family are there. I’m also happy to face him tomorrow.

There must be a reason why Sol Campbell, William Gallas and myself all left the club. But it’s not the place to discuss that. I’m just happy for Arsenal to continue the way they do. I still watch their results and some highlights because I care about my former team-mates and the staff. I had a good time over there, so I’m not going to complain. Now I’m focusing on Werder 100 per cent.

Det här bekräftar egentligen hurdan Gallas var och fortfarande är som person. Han har alltid varit något av en egoist och flytten till Tottenham var egentligen inte så överraskande med tanke på att han inte är en spelare som respekterar tröjan han spelar för.

Gallas fick för övrigt göra sin debut i den vackra, underbara och anrika babyblå-tröjan när hans Tottenham mötte West Bromwich. Slutresultatet skrevs till 1-1. Inte så oväntat.

Vad som är roligt att höra är att Herr Silvestre fortfarande håller koll på Arsenal. Oavsett vad man tyckte om honom som spelare var han faktiskt en trevlig man utanför plan. Snäll, intelligent och trevlig. Nu får vi hoppas att han ser till att putsa flinten och nicka in ett mål mot Sp*rs! Det skulle smaka mumma! I sådana fall ser jag även fram emot rubrikerna i media: "Tottenham done by ex-Arsenal player" eller vad sägs om "Silvestre sinks Tottenham!".

Silvestre. Foto: Bildbyrån.

En man som ser fram emot den här säsongens Champions League-äventyr är ynglingen Kieran Gibbs. Han säger följande till Arsenal TV Online:

It is the Champions League, so there is no easy group. The games are going to be hard, home and away, so it is important to get off to a strong start. We have shown a lot of character in our opening matches and hopefully now we can build on it for the next few weeks.

En annan man som ser fram emot äventyret är Arsène Wenger som tror att upp till tio lag kan vinna turneringen:

In fairness I can see 10 teams who are equipped, we are not the only ones who are equipped. We only worry about ourselves. I believe our group stage is a good test because I think this group is much stronger than it looks. I am keen to start with Braga because they look a handful. They are a fantastic counter-attacking team.

Tio lag är i ärligheten några för mycket. I gårdagens kommentarspår såg jag att många räknade ut Manchester United från CL-striden, men om jag vore ni skulle jag inte göra det. Oavsett hur dåliga de ser ut på förhand får man aldrig - och då menar jag aldrig - räkna ut Manchester United. Det borde vi ha lärt oss genom åren.

Någon nämnde Bayern München, men jag tror inte de kan upprepa fjolårets succé. Man får komma ihåg att de fick en rätt så trevlig lottning med lag som Fiorentina och Lyon i slutspelet. Nu säger jag verkligen inte att det är lätt att möta sådana lag (Lyon slog trots allt ut Real Madrid och Fiorentina var nära på att vinna över München), men jag tror inte de får en lika gynnsam lottning i år igen - om de tar sig vidare från gruppen det vill säga.

De tre största hoten är dock fortfarande Chelsea, Real Madrid och Barcelona. Trots att Real Madrid inte tagit sig vidare från åttondelen i fyra-fem år i rad kan man inte underskatta Mourinho och hans lagbygge. Om han kan ta Inter till Champions League-seger kan han lika gärna göra detsamma med Real Madrid. Chelsea ser förvånansvärt starka ut och Barcelona är Barcelona. Bakom "de tre stora" är det lite mer öppet. Sedan kommer vi utan tvekan få en eller två skrällar som tar sig långt i årets turnering, precis som alltid.

En av dom skrällarna kan bli Tottenham, i alla fall om vi ska tro Wenger:

It is hard for everybody but Tottenham have a quality squad. They have brought William Gallas and Rafael van der Vaart and if you look at the number of players they have now you don’t even speak about David Bentley who they brought for £17 million.

They have Robbie Keane, Nico Krancjar, Luka Modric, Van der Vaart, Roman Pavlyuchenko... they have the quantity. In central defence I don’t know but they must have six or seven central defenders so they have a big enough squad to deal with the physical demands. Well they cannot say they are going to finish below us, can they? They have to show it

Det är lite andra tongångar än när han var nykommen i Arsenal. Då lät det så här. Nu låter det som om de kan vinna Champions League. Hur som helst är det förståeligt varför han säger det han säger. Han respekterar alla motstånd och han har gjort det sedan urminnes tider. Sedan finns det så klart undantag (bl.a. Stoke), men Wenger är intelligent och respektingivande. Det skulle nog inte vara så bra om han gick ut i media och använde samma uttryck som fansen använder mot spudsen.

Arsène Wenger - en respektingivande tränare.  Foto: Bildbyrån.

Sedan kan jag erkänna att Tottenhams lag ser starkt ut, men i slutändan kommer de helt enkelt inte lyckas hantera alla skador, avstängningar, formsvaga spelare, flera olika tävlingar, dåliga resultat och kritik från fansen på en och samma gång. Fram mot vintern kommer det börja gå åt helvete för dem, säkerligen.

Wenger pratar även om att man måste ha turen med sig för att vinna en turnering som Champions League:

You need decisions to go your way. With normal refereeing none of them would go to the Final last year. Not Bayern, not Inter. For example Bayern last year knocked Fiorentina out and they scored a goal that was five yards offside and away from home Robben scores that amazing goal.

You need important players not to get injured. You need important players to be available in April.

För att vinna Champions League måste en hel del faktorer slå in samtidigt, så är det helt enkelt. Sedan måste man naturligtvis se till att ha en bra, bred och motiverad trupp. Med tanke på att utslagningsfasen i Champions League faller in med slutspurten i ligan finns det ingen chans att man kommer att kunna starta med samma startelva vecka in och vecka ut.

Därför är bredden på en trupp extremt viktig när det kommer till utslagningsfasen i CL Därefter måste man helt enkelt ha lite tur, precis som Wenger säger. Må det vara få skador, mål på tilläggstid eller en straffräddning i slutminuten - någon sorts tur måste man ha. Formsvaga/formstarka spelare, dagsform, klimat, lottning, domare, domarbeslut, skador och tur är saker som i slutändan kommer att avgöra om ett lag tar hem Champions League eller ej. Alla ovannämnda faktorer måste vara på din sida och måste slå in någorlunda samtidigt för att man ska ha en chans att vinna. Det finns helt enkelt inte ett enda lag som vunnit Champions League som inte haft med sig en gnutta tur på vägen till pokalen.

Det var nära... Foto: Bildbyrån.

Det var dock allt om Champions League! Lite smånyheter finns det också att bjuda på! Wenger påstår att Chamakh älskar det fysiska spelet i Premier League och Arsenal.com har både lite bilder och en video på hur spelarna tränar inför drabbningen mot SC Braga.

Dessutom levereras en skaderapport där rapporterna om Diaby är smått oroande. Han kommer absolut att missa de två närmsta matcherna och av citatet att döma kan det bli många fler. Våra helvetiska skadeproblem har redan börjat och tro mig - jag hatar det lika mycket som ni gör. Det är så jävla frustrerande att det inte är sant.

Om ni vill uppleva segern mot Bolton kan ni precis som alltid göra det på Arsenalist.com. Om ni däremot bara vill uppleva Velas mål (och förarbetet till det) kan ni göra det här. Om ni vill se på två passningar utav yttersta världsklass kan ni göra det här (Rosicky) och här (Fabregas).

Sist men inte minst måste jag säga att det är intressant att se hur många Lorient-supportrar som följer Koscielny vecka in och vecka ut i Arsenal. De vill verkligen att allt skall gå bra för honom. Well, det vill vi med!

Det här var dock allt för idag! Se till att ha det trevligt ute i stugorna! Morgondagens matchrapport kommer antingen upp imorgon kväll eller i övermorgon. Tack och hej!

God eftermiddag! Dagarna flyter på, livet går vidare och Arsenal fortsätter bygga på sin fantastiska säsongsinledning. De senaste dagarna har det gjorts massvis med uttalanden, så det finns mycket att diskutera, reflektera och spekulera över. Låt oss lämna inledningen och hoppa direkt in i inlägget!

Alexandre Song fick äran att göra mål nummer tusen under Arsène Wenger och idag pratar Song ut om de tuffa motstånd Arsenal mött under säsongsinledningen. Vår kamerunare säger följande:

At Blackburn away, we know what happened there last season. When we go to places like that we know how tough it will be, we know we have to fight and we showed good character. We know that Bolton have the same style as Blackburn. At home, we know we have to play to our strengths, move the ball, pass it and then no-one can do anything about it when we play at our best. That's why everyone was happy.

When you play at home, it's not as hard as it is away from home at times because we have more space and when we play away the team wants to keep the ball, and to fight. I think we did very well at Blackburn two weeks ago and we did very, very well against Bolton and now we have to learn from this game for the future.

For Arsenal, with the style we have to keep the ball and play. Now we know that we can also go away from home and be ready for every team and be ready for the fight. We can fight when we need to fight and we can play good football when we get the chance to play good football.

Personligen tycker jag mig se utvecklingen hos laget allt bättre och bättre. Förra säsongen visade vi prov på den mentala styrka som behövs för att vinna när vi vann otroligt tuffa bortamöten mot lag som t.ex. Stoke och Hull. Men i slutändan räckte det ändå inte till. Om vi kan ta några små steg framåt i år igen skall det mycket till om vi inte kommer ännu närmre den där förbannade ligatiteln.

Vi har redan klarat av att vinna mot tuffa och fysiska motstånd som Blackburn och Bolton, så om vi bara fortsätter på det inslagna spåret bådar det gott inför framtiden (det vill säga resten av säsongen).

Song har börjat säsongen bra. Foto: Bildbyrån.

Angående Songs mål var det ju rikigt vackert. Andrey Arshavin - som själv sumpade målchanser á la Bendtner vs. Burnley - kan inte sluta hylla det. Han säger följande:

Alex Song  picked up the ball so masterfully that one could only applaud him. I was there and I saw that moment from such an angle that I'm sure that it would have been impossible to score some other way. No sooner said than done, even before the game he promised to score today.

Om sitt eget målsumpande säger ryssen följande:

I think that if I managed to take my chances in the first half, the margin would have been larger, and the game would have been even easier for us. In the second half we scored a goal. And then, after the score became 2-1 in our favor, the game became much easier for us.

No, I can't say that he [the goalkeeper] worked some miracles at the gate. In my case, I think that I was too hasty. Well, it remains to believe that I saved those goals for the next important games.

Vad jag tycker är smått intressant i det här fallet är hur vissa supportrar bemöter två spelare som gjort samma sak olika. När Nicklas Bendtner gjorde en liknande match mot Burnley förra säsongen pratade alla om att vi skulle sälja honom, att han var sämst och att han inte hade någonting att göra i Arsenal. När Arshavin gör samma sak låter det istället som att "han sparade målen tills nästa match" och "han kommer säkerligen komma igen".

Arshavin har redan gjort två mål, men han har också missat en del! Foto: Bildbyrån.

Som vi alla känner till gjorde Bendtner hat-trick i sin nästa match. Nu kan samma sak hända Arshavin mot SC Braga, men jag tycker bara det är illa när folk reagerar så himla olika på två spelare som gjort samma sak. Bara för att Arshavin är en bättre spelare än Bendtner behöver man inte hålla inne kritiken. Hur som helst skall jag inte sitta och klaga. Alla spelare har sådana dagar och vi får verkligen hoppas att Arshavin sparade sina mål till en viktigare match!

Ett orosmoment inför säsongen var försvaret, men nyförvärven har tack och lov visat sig vara professionella fotbollsspelare och inte fiskar. Wenger är nöjd hittills:

The only thing you can say is to win the League we need to be stable at the back. That’s of course the challenge we have. I’m confident because we have come out of two games against Blackburn and Bolton with six points.

You see Blackburn drew at Manchester City, they are a good side and today we won again against a good side. Defensively we did well, even though we made a mistake on the goal. The team is improving at the moment.

Nyförvärven har indeed klarat sig bra. Vi skall dock vänta med hyllningskören. Det är när Premier League går in i det tuffa, kyliga och bistra vinterperioden som kvalitetsspelare skiljer sig ur den resterande bunten. Om Koscielny, Squillaci och Djourou (som är en spelare "som känns som ett nyförvärv") kan hålla sig relativt skadefria, prestera på plan och se till att hålla tätt där bak kan vi säkerligen slippa sätta ordet nightmare framför november. Den som lever får se.

På onsdag startar Champions League-äventyret för Arsenal och Wenger är taggad. Han anser dock att vi bör få mer cred för detta:

We are one of only three clubs who have come out of the group stage 10 consecutive years. Teams with massive money have not done it. We deserve a lot of credit for our consistency. After that, we deserve a lot of blame for not having won it. I believe our group stage is a good test. It is much stronger than it looks.

Det går egentligen inte att säga någonting annat. Det är minst lika illa att vi aldrig vunnit Champions League som det är bra att vi klarat oss till gruppspelet för tionde året i rad. Nu kommer dock en fantastisk chans att faktiskt vinna "den där jävla Champions" på hemmaplan. Säg mig, hur mäktigt vore det inte att vinna hela skiten på självaste Wembley? Det är dock bara en enda stor dröm - än så länge.

Det gick ganska dåligt för storlagen i förrgår. Precis som jag skrev igår förlorade både Barcelona och Milan, men det som jag blev mest chockad över var att Real Madrids supportrar buade ut laget när de "bara" vann med 1-0 mot Osasuna. Hemskt.

Igår pratade jag även om statistik. Jag tänkte flika in med lite idag också. Idag läste jag nämligen att Arsenal bara förlorat en enda ligamatch på hemmaplan under september månad sen säsongen 1995/1996. Det bådar inte gott för West Bromwich som gästar Emiraten 25 september.

Arsenal är svårslaget hemma under september månad. Foto: Bildbyrån.

Igår pratade jag en hel del om Jay-Z och hans stora intresse för Arsenal. Nu verkar det dock som jag glömde ha med en mycket intressant del från hans uttalande, nämligen denna:

[I became an Arsenal fan] when Thierry Henry was at the club. I just thought he was an amazing player. Ever since then I have been a big fan of the club and still today you play the beautiful football that Thierry did. I think he had a real long-term effect on the team.

Det passar således som handen i handsken att flika in med detta citat från Wenger som gjordes ganska direkt efter matchen mot Bolton:

I just feel we slowly built an offensive style. People come here and see goals, and that’s the most important thing. We have players who are offensively gifted, talented and we have a collective game that can be played at a high pace so we can create goals and chances. I think the Arsenal fans want to win and be entertained – the target is to win and to win with style. I think both go together.

We went for a change a few years ago to grow a team together and try to create a spirit and attitude which gets everyone on the same wave length. This season is an important one because we have to show we can win with massive competitors – Manchester City, Manchester United, Tottenham, Chelsea. It will be very difficult, but I believe we will have our word to say.

Jay-Z bör kanske läsa på lite Arsenal-historia innan han tar beslutet att investera och hårdsatsa på Arsenal. Det är ju nämligen så att Henry inte var någon Hercules som på helt egen hand gjorde Arsenal från ett defensivt och tråkigt lag till ett offensivt och vackert fotbollslag. Däremot var han en stor del av det lagbygge som faktiskt fick den stora äran att visa Premier League hur man skall spela riktig fotboll. Men det visste vi ju alla sedan tidigare.

Lite smånyheter finns också att bjuda på! Arsenal.com listar de tio snyggaste/vackraste/finaste/underbaraste målen under Arsène Wenger, Arsenal är intresserade utav Crewes offensiva mittfältare Nick Powell och Gilberto Silva menar att Fabregas kommer att flytta till Barcelona inom en snar framtid.

Det här var dock allt för idag. Nu får ni ha det så trevligt ute i stugorna. Lägg gärna en kommentar innan ni lämnar bloggen. Tack och hej, leverpastej!

God afton! Slutet på veckan är äntligen här och en sak introducerat sig är hösten. Det blir allt kyligare, gråare och tråkigare ju längre in i september vi kommer, men som vi alla vet blir det också allt mer fotboll! Det är faktiskt redan match på onsdag igen då vi möter SC Braga på hemmaplan. Det ska bli otroligt kul att äntra Champions League, men nu fokuserar vi istället på det som är aktuellt just idag!

Det finns fortfarande massor av intressanta saker att ta upp från matchen (och omgången!) igår. Allt i media handlar fortfarande om just gårdagens matcher i Premier League. Det blev ju en hel del knasiga resultat. Everton tog igen mot Manchester United på tilläggstid, Manchester City fick bara 1-1 mot Blackburn (hemma!), Sp*rs lyckades inte vinna mot nykomlingarna West Bromwich och Blackpool fortsätter sin framgångssaga med ännu en imponerande bortavinst.

Just från Arsenal-matchen finns det också en hel del att ta upp, bl.a. statistiken! Det kanske mest notabla igår var Denilsons inhopp. Han gjorde inte mycket väsen av sig (precis som vanligt), men igår fick vi se exakt varför Wenger varit envis och spelat honom i över 100 matcher, trots att många supportrar varit kritiska mot honom. Brassen var bara inne på planen i 18 minuter, men lyckades under den korta tiden skicka iväg hela 47(!) passningar varav 46(!) av dem nådde rätt adress. Vi kan enkelt jämföra det med Rosicky som under hela matchen igår fick iväg lika många lyckade passningar som Denilson fick iväg på 18 minuter. Eller så kan vi ta Paul Scholes som ett exempel. I bortamatchen mot Everton fick han bara iväg en mer passning under hela matchen än Denilson lyckades passa till sig på 18 minuter. Otroligt!

Denilson är tillbaka från skada med besked!

Nu var det ju så att vi lekte lite för mycket mot slutet, absolut, men trots detta är det otrolig statistik som få spelare kan matcha. Dessutom är det ju inte första gången det händer då det här har varit Denilsons roll ända sedan han värvades till Arsenal. Nu skall jag förstås inte vara ignorant för alla hans andra problem, då jag mycket väl känner till hans brister som då och då kan bli mycket kostsamma. Men om vi ska prata om passningsspelaren Denilson kan jag ingenting annat göra än att hylla honom.

Jag hittade för övrigt en perfekt beskrivning på den spelartyp Denilson är: "Players who keep the ball well will become extremely valuable, even if they’re not as noticeable as players who 'make things happen'".

Även Chamakh (24 passningar och bara ett felpass) och Squillaci (40 passningar som alla hittade rätt adress!) skötte sig mycket bra passningsmässigt. Allt det här är egentligen ännu ett bevis på att Arsenal är ett av de mest passningsskickliga lagen i ligan. Det har vi vetat sedan länge, men det är alltid kul att få det bekräftat lite då och då.

Skadorna på Diaby och Vermaelen skall enligt ögonvittnen inte vara så allvarliga. Diaby körde hem med bilen igår och med tanke på vad Wenger sade precis efter matchen - "he can not move his leg at the moment" - vore det lite riskartat att hantera gaspedalen om man inte ens kan röra benet i fråga.

Dessutom har Vermaelen setts ute på en nattklubb med Cesc. Personligen tror jag inte att man beger sig ut för att dansa om man har en allvarlig skada. Nu vet vi ju inte om han dansade (man kan faktiskt göra andra saker ute), men det skall nog inte vara några större problem med belgaren.

Låt oss hoppa till någonting helt annat. Wenger var ju aktiv efter matchen igår och kommenterade allt mellan himmel och jord. Han sade bl.a. detta:

We know we can score goals and as a team we improve from season to season. We are more mature, and of course our challenge will be to be sound at the back.

We have now played two difficult teams, at Blackburn and against Bolton, when defensively we were quite strong. Everybody can score goals in our team, but I feel we are more stable defensively and are slowly getting there.

Vår målskillnad är visserligen inte lika imponerande som Chelseas, men då har vi ändå mött lag som Liverpool och Blackburn på bortaplan. Det är lite skillnad mot de lag Chelsea mött hittills. Sedan får vi inte glömma bort att Alex Song blev spelaren som fick äran att sätta en milstolpe igår. Han gjorde nämligen mål nummer 1000 under Arsène Wenger. Det var dessutom ett mål som var riktigt vackert!

Både Eboue och Song var glada över gårdagens vinst.

Sedan måste jag kommentera att vi skött oss väldigt bra mot både Blackburn borta och Bolton hemma. Det är matcher som vi för några säsonger sedan aldrig skulle ta med oss sex poäng ifrån. Att vi dessutom har hela sju spelare skadade och kan ersätta dessa med spelare som håller en någorlunda hög klass bådar gott inför framtiden. Det är första gången på länge jag varit så här nöjd med vår bredd.

Ett annat intressant uttalande från Wenger gjordes faktiskt inför gårdagens match. Jag glömde att ta upp det, men här är det i sin fulla längd:

I cannot feel sorry for the players who do play for us. Part of our job is to deal with competition. Almunia has done extremely well and I give a lot of credit to him and Fabianski because they have dealt very well with all the pressure through this period. Now they should deal with the situation even better because they know they will play.

My squad is strong enough and I stand up completely for that. If it’s the goalkeeper, centre forward or central defender who makes a mistake, I will get the blame. I have to accept that as part of my job.

Varför jag ville ta upp det här är för att nämna att Almunia faktiskt skött sig väldigt bra under säsongsinledningen. Med tanke på den kritik han fått stå ut med under hela sommaren och med tanke på att han kommer att pressas, kritiseras och hatas för varenda lilla tabbe han gör har han hanterat situationen bra. Det finns många målvakter som skulle bli knäckta av det, men han har gett fan i att visa oss att vi har fel.

Nu har han inte gjort någonting extraordinärt, utan han har gjort exakt det vi efterfrågar från en målvakt som står för Arsenal. Han bör således inte bli hyllad till skyarna, men det är något av en lättnad att se att han börjat säsongen bra. Nu är det lååååångt kvar tills maj, men om han fortsätter så här har jag ingenting emot att låta honom stå. Vi får helt enkelt hålla tummarna och hoppas, precis som alltid. Med det sagt ser jag fortfarande en bättre målvakt i Arsenal, men med tanke på omständigheterna ser jag inget problem med att låta Almunia stå just nu.

Almunia har öppnat säsongen bra.

Såja, nu har jag i stort sett tagit upp allt som är värt att nämna från matchen mot Bolton. Om ni olyckligt nog missat någonting hittar ni min officiella matchrapport här och gårdagens reflektion här.

Nu kanske ni undrar vad det här inlägget har med dagens titel att göra. Jodå, det skall jag komma till nu! Det är nämligen så att världsberömda Jay-Z vill investera i Arsenal. För er som inte känner till det har han på senare tider blivit en hardcore Arsenal-supporter som försöker följa så många matcher han bara kan.

Bara för några månader sedan lovade han bl.a. att bjuda hela laget på en helkväll i New York ifall man vann Premier League-titeln. Nu slutade det tyvärr inte så, men Jay-Z kommer nog avge ett liknande löfte i år. Hur som helst skall ni få läsa det han sagt om sin tänkta investering:

(My Wife Beyonce and I) would have to spend much more time in London. Bey knows how much I love sports and has known about my interest in Arsenal for a while.

I never want to be a back-seat investor. I want to be on the board, involved in the decision-making. I'm at the stage of my career where I am ready for another investment like this. I have really got into soccer over the last 10 years and I've been saying for some time I want a percentage of Arsenal.

Personligen tycker jag det här låter hur kul som helst. Nu vet jag själv att han inte lär bli invald i styrelsen bara sådär och jag känner likväl till att man bör ha någon sorts kompetens för att sitta i en styrelse som tar beslut som påverkar miljontals. Vad jag däremot tycker är kul är att en så känd person som Jay-Z visar ett så stort intresse för ett fotbollslag. Frågan är om vi någonsin sett en större artist visa ett större intresse för ett fotbollslag?

Jay-Z har dessutom viss erfarenhet från branschen då han är delägare i NBA-laget New Jersey Nets. Well, vi får vänta och se vad som händer, men det skall hur som helst bli väldigt intressant att följa hur det hela utvecklas.

Snart är det då dags att äntra årets upplaga av Champions League och SC Braga kommer bli det första laget som får möta Arsenal. Arsène Wenger har alldeles nyligen påstått att Arsenal kan vinna Champions League:

If there is a team to fear, it is Barca. Nobody is unbeatable but they are the team to beat. We are equipped to win the Champions League, yes. We have in our squad a good mix of quality and experience. When you see our team play, they are no longer tender.

I mina ögon finns det bara tre lag från England, två lag från Spanien och ett lag från Italien som kan vinna Champions League i år. Arsenal, Chelsea, Manchester United, Barcelona, Real Madrid och Inter/Milan (beroendes på vilket av lagen som går bäst) är de lag jag ser vinna i år. Sedan finns det alltid lag som kan skrälla, men jag är tämligen säker på att det blir något utav dessa lag som tar hem det. Egentligen vill jag döma ut både Inter (tappade Mourinho som i sin tur ersattes av Benitez) och Milan (väldigt många frågetecken i/över laget), men av erfarenhet vet vi alla att allt kan hända och vi bör således inte räkna ut dessa två lag ännu.

Mourinho gjorde Inter till mästare. Kan han göra detsamma med Real Madrid? Foto: Bildbyrån.

Igår fick vi dessutom två häftiga bevis på att exakt allting kan hända i fotboll. Nykomlingen Cesena vann mot titelaspiranten Milan och nykomlingen Hercules vann mot självaste Barcelona på Camp Nou. Det är alltid kul när små lag med små resurser, tränare och spelare överraskar och vinner mot toppmotstånd, så länge Arsenal inte är laget som besegras det vill säga.

Lite smånyheter finns det också att bjuda på! Aktieägarna i Arsenal är rädda för att bli censurerade när de ska möta Wenger för att (antagligen) ställa ett par kritiska frågor till honom. Hleb pratar lite om Fabregas och vi skall tydligen vara ute efter Neven Subotic för hela £20 miljoner.

Det här var dock allt för idag! Lägg gärna en kommentar då det alltid är kul att läsa era reaktioner, oavsett om de är negativa, positiva eller neutrala! Tack och hej!

Först och främst får jag tacka för alla fina kommentarer jag fick efter gårdagens inlägg! Det händer då och då att jag verkligen känner för mig att beskriva min kärlek för det lag jag hållt på i urminnes tider. Det är svårare än ni tror, men det går! Av kommentarerna att döma blev det dessutom ett bra inlägg. Tack så mycket!

Så, då var det dags för Premier League och riktig fotboll igen! Arsenal mötte ett väldigt fysiskt Bolton, som till slut fick se sig besegrade efter ett par mycket fina mål av Arsenal. Om ni vill läsa matchrapporten - som jag skrivit - kan ni göra det här. Där får ni all information om vad som hände i matchen, vilka byten som gjordes och vad tränarna sagt efter matchen. Målen kan ni se om och om igen genom att klicka på målskyttarnas namn i det här inläggets inledning!

Eftersom man inte får vara allt för personlig i matchrapporten tänker jag istället ta alla mina åsikter i det här inlägget. Låt oss ta det från början!

Arsenal hade inför matchen gjort sex förändringar i startelvan! Eboue gick in istället för Sagna, Gibbs fick ta Clichys plats, Wilshere startade istället för Walcott, Chamakh gick in från start istället för van Persie och Rosicky tog över Diabys position på mittfältet. Samtidigt fick Squillaci göra sin debut i a-laget då Vermaelen drog på sig en mindre skada. Det tror jag att han skulle fått göra oavsett, men nu fick vi komponera ett helt nytt mittbackspar beståendes av Koscielny och Squillaci.

Trots några få missar under första halvlek fungerade det överraskande bra måste jag säga. Squillaci gjorde i mina ögon en superb debut. Han var lugn, bra och stabil! Jag ser utan tvekan honom som den perfekta partnern till Vermaelen. De två kan mycket väl bli ett mycket bra mittlås. Koscielny gjorde för visso mål, men han kostade oss även ett mål! Utöver det gjorde även han bra ifrån sig. Med tanke på vilka stora luckor vi hade i mittlåset inför säsongen måste jag säga att Wenger värvat väldigt bra och nu känner jag ingen som helst oro i den delen utav försvaret.

Jag skulle ioförsig bli lite orolig ifall Squillaci eller Vermaelen åker på en långtidsskada, men om vi har tur skall det inte behöva hända. Koscielny och Djourou kan få jobbet gjort ifall det går illa för våra ordinarie mittbackar. Notera att jag räknar Squlliaci och Vermaelen som förstaval på mittbacks-positionen.

Squillaci gjorde bra ifrån sig i sin debut! Foto: Bildbyrån.

En minnesvärd scen från matchen är annars när Squillaci tabbar sig smått och håller på att ge Bolton ett friläge. Trots den lilla tabben (fick bollen för långt ifrån sig) så reder han ut det med bravur när han först touchar bollen så att Lee inte får tag i den och sedan slänger sig för att rensa bort bollen. Mycket bra gjort! Dock hoppas vi att han inte gör om det med tanke vilka risker som kan uppstå.

Låt oss gå tillbaka till starten! Trots hela fem byten bevisades idag Arsenals bredd i både försvaret, mittfältet och anfallet. Flera klasspelare var antingen skadade eller vilades vilket tillät många unga förmågor att ta chansen från start! Wilshere var bra ända tills han byttes ut och även Gibbs spelade stabilt.

Det fanns mycket positivt att ta med från matchen, men vi får inte glömma det negativa. Under första halvleken var vi så ineffektiva bara Arsenal kan vara. Målchanserna gick antingen rakt på Bogdon i Bolton-målet eller utanför. Arshavin hade dessutom två frilägen, men misslyckades med att sätta bollen i mål. Man får även inte glömma att han hade många fler målchanser, men bollen gick som vanligt rakt på mål eller utanför.

Nu var det för visso bra av Arshavin att sätta sig själv i dessa farliga lägen, men om man är en sådan klasspelare som han trots allt är måste man se till att sätta bollarna. Vad jag även störde mig på var att han sprang offside oftare än vanligt. Visst är det tråkigt att klaga på det när man nu vann matchen med 4-1, men vi kunde lika gärna haft en trygg 2- eller 3-0-ledning i första halvleken istället för 1-1 som ändå stod sig ett tag.

Johan Elmander satte 1-1 innan halvtid! Foto: Bildbyrån.

Sedan kan jag inte låta bli att påpeka hur pass förbannad jag blev på Bolton som stundtals spelade extremt fult. Personligen satt jag tjurig som en oxe under väldigt långa stunder och blev så himla förbannad på vissa spelare. Davies borde varit utvisad redan efter en halvtimme och tacklingen på Diaby - av Robinson -  vill jag inte ens nämna (läs: borde varit rött direkt). Den här bilden räcker för att bevisa hur illa det kunde gått. Med lite mer otur kunde Diaby åkt på en Ramsey/Eduardo-skada, men marginalerna var som tur på hans sida. Det som var så himla tragikomiskt var att det inte ens blev frispark. Herregud.

Att det sedan blir rött kort på Gary Cahills satsning på Chamakh är också underligt. Visst var det en frispark och ett gult kort, men rött var det inte, hur mycket vi än vill att det ska vara det. Men någonting säger mig att domaren var tvungen att agera efter alla de bryska tacklingar Bolton-spelarna stått för. Då räckte det med en halvtuff satsning för att ge rött kort. Men visst skulle det varit ett direkt rött även på Robinson som bara några minuter efter Cahills satsning höll på att bryta benet på Diaby. Jag höll på att gå bärsärk när det sedan inte ens blev en frispark.

Domaren över huvud taget stod för en mycket konstig insats. Det var länge sedan jag var arg på en domare, men idag kunde jag inte låta bli att bli irriterad på honom. Under en period i andra halvleken kom det hela fyra felbeslut på varandra och man undrade var i helsike han hade gjort sin domarutbildning. Jag hoppas för övrigt att allt gick bra med Diaby, som byttes ut efter tacklingen.

Bortsett från missade målchanser och Boltons brutala spel gick det dock bra. 4-1 är ett bra resultat och man kan inte låta bli att älska Arsenal när man har spelare som Song och Eboue. Songs mål som betydde 3-1 var så himla vackert att jag höll på att få gåshud. Man såg verkligen glädjen i både kropp, ögon och hår(!) när han sprang och kastade sig på marken. Och då får vi inte glömma att det bästa väntade oss!

När Samir Nasri gjorde det här målet för två år sedan stod laget för 17 passningar innan det kliniska avslutet togs av fransmannen. När Vela gjorde det här målet idag gjordes det hela 24 passningar till publikens stora jubel. Avslutet av Vela var dessutom väldigt bra, för att inte tala om Fabregas chipp (assist)! Otroligt, bara otroligt!

Nu hette motståndet för visso bara Bolton, men det här bådar gott inför framtiden. Walcott, RvP och Vermaelen saknas fortfarande, men idag bevisade laget att man kan spela ut lag och göra mål även utan dem. Chamakh gav vårt anfallspel en annan dimension och Rosicky var fullkomligt fantastisk! Läs mer i spelarbetygen och omdömena!
______________________________________________________________________________

Spelarbetyg och omdömen:
Standardbetyg: 6

• Almunia (7/10) - Vi är många som tvivlat - och fortfarande tvivlar (bl.a. jag) - på Almunia, men ingen kan säga att han inte startat säsongen bra. Han har hittills varit mycket stabil, tagit alla sorters höjdbollar och även stått för en hel del fantastiska (nåja..) räddningar. Idag gjorde han bl.a. en mycket vacker reflexräddning på ett skott av Davies(?). Tyvärr kunde han inte göra någonting åt det insläppta målet, utan det får Koscielny ta på sig.

• Eboue (6/10) - Eboue var Eboue idag. Han sprang mycket, han slet en hel del och han startade även några anfall. Trots detta tycker jag inte att han gjorde mer än godkänt ifrån sig då han väldigt ofta saknade en slutprodukt. Nu må jag vara för hård, men det är bara min åsikt.

• Squillaci (8/10) - En mycket bra debut från Squillaci. Åtta är lite av ett överbetyg, men det gjorde han sig värd för att vara sin debut. Han agerade kyligt i väldigt många situationer och var alltid lugn och stabil. De problem han själv skapade redde han ut på egen hand.

• Koscielny (6,5/10) - Koscielny gjorde öppningsmålet när han brunkade in 1-0. Första halvleken gjorde han några småmissar (och ett stort), men i andra halvleken förbättrade han sig avsevärt mycket och vann nästan varenda duell i luftrummet mot Kevin Davies i Bolton-anfallet. Misstaget som kostade oss ett mål var grovt och tar ner betyget lite.

Koscielny blev jätteglad över hans första mål i Arsenal-tröjan! Foto: Bildbyrån.

• Gibbs (6/10) - Skötte sig bra hela matchen, men gjorde inga större avtryck ifrån sig. Följde upp bra i anfallen och jobbade hårt i defensiven.

• Fabregas (8/10) - Visade idag vilken världsklasspelare han är. Touchen till 1-0 var otrolig, men assisten till Velas mål tog luften ifrån mig. Stod dessutom för flera fantastiska passningar under matchens gång. Ledde dessutom laget exemplariskt i andra halvlek.

• Song (7,5/10) - One Song, We've Only Got One Song! Jag älskar Song och trots att det då och då blir överbetyg på honom gjorde han en bra match. Mycket bra defensivt arbete kröntes med ett vackert och viktigt mål!

• Rosicky (7,5/10) - Det jag kommer ihåg mest är passningen fram till Arshavin i början utav matchen. Det var en passning ytterst få spelare skulle lyckas med, men tjecken som formtoppat ända sedan säsongsstarten gjorde det med bravur. Spelade en mycket bra match.

• Wilshere (6,5/10 - utbytt i matchminut '59) - Spelade stabilt ända tills han blev utbytt. En bra match, trots att han kan göra bättre ifrån sig.

• Chamakh (7,2/10) - utbytt i matchminut 80) - Jobbade på mycket bra under hela matchen och slet verkligen för laget. Satte dessutom ett vackert nickmål. Chamakh kommer att bli viktig redan i år!

• Arshavin (6,5/10) - DU MÅSTE GÖRA MÅL!, skrek både jag och min vän efter att han misslyckats med at sätta bollen i mål för tredje gången i rad. Nu är jag någorlunda snäll som ger honom 6,5, men om jag skrivit detta direkt efter matchen hade betyget varit lägre.

• Diaby (spelade för lite för att betygsättas - inbytt i '61, utbytt i '72)

• Denilson (6/10 - inbytt i matchminut '72) - Spelade okej under den korta tid han var inne.

• Vela (spelade för lite för att betygsättas - inbytt i matchminut '80) - Gjorde mål på sin första touch(?) och avslutade superbt.

______________________________________________________________________________

Matchens tre kanoner:

• Squillaci - En mycket bra debut från den nyligen inköpta fransmannen!
• Fabregas - Världsklass rakt igenom. Mer behöver man inte säga.
• Rosicky - Superb match! Är Rosicky från 07/08 tillbaka för att stanna?

______________________________________________________________________________

Matchens sp*rsspelare (spelare som behöver putsa sina kanoner):

• Det fanns ingen riktig sp*rsspelare på plan idag. Alla gjorde mer eller mindre sitt jobb och det finns ingen spelar man kan klaga på. Koscielny gjorde naturligtvis ännu en tabbe (vi får hoppas att det är slut på dem), men vägde upp det i andra halvlek när han var smått dominant i försvaret.

______________________________________________________________________________

Glöm inte bort:

Arsenal ligger tvåa i tabellen! Visserligen låg vi tvåa inför den fjärde omgången också, men det känns skönt att redan ha dragit ifrån smått från resten utav lagen. Just nu är det Chelsea och Arsenal som har greppet om ligan. Vi får hoppas att det fortsätter så ända fram till våren (då vi går om de blå och vinner!).

En glad Koscielny. Foto: Bildbyrån.

Glöm dessutom inte bort att Manchester United tappade poäng borta mot Everton efter att Everton gick från 3-1 (underläge) till 3-3 (lika) på tilläggstid i andra halvlek!
______________________________________________________________________________

Mina sista tankar:

Arsenal gjorde en mycket bra match och vi fick se flera fina mål! Om det inte skulle varit för Boltons brutala spel skulle jag varit ännu gladare just nu. Vi har öppnat säsongen starkt och vi får verkligen hoppas att det fortsätter så. Dessutom får vi hoppas att allt är bra med Diaby samt att RvP, Walcott och Ramsey kommer tillbaka så fort de bara kan.

Det här var dock allt för idag. Jag får ursäkta för det långa inlägget, men jag gillar att skriva som ni säkerligen redan märkt! Nu får ni gärna bege er till kommentarspåret och lägga en kommentar. Annars hörs vi redan imorgon! Tack och hej!

In the end, it's not going to matter how many breaths you took, but how many moments took your breath away.

När klockan slår tre på lördag eftermiddag, vecka in och vecka ut, då finns det bara en sak som fyller våra hjärtan. När klockan slår tre finns det bara två färger vi bryr oss om. När klockan slår tre flyr vi verkligheten.

Fotboll är världens underbaraste sport. Att beskriva fotboll åt någon som aldrig tittar på fotboll är som att beskriva hur man löser en svår ekvation för en sjuåring. Det går helt enkelt inte, oavsett hur mycket du försöker. Föräldrar, fruar och vänner kommer aldrig att förstå vad vi går igenom år in och år ut, månad efter månad och vecka efter vecka. Men i slutändan behöver de inte förstå, för vi som flyr verkligheten varenda gång det vankas match bildar en egen familj, en familj som håller sig samman i både vått och torrt.

När Arsenal förlorade en final i Champions League för fyra år sedan sörjde vi allesammans. Vi deppade, vi grät och vi kramade om varandra - allt tillsammans. När vårt kära lag gick igenom ligan obesegrat firade vi som aldrig förr. Vi sjöng, vi skrek och vi var lyckliga - allt tillsammans. Nittio minuters fotboll kan sätta våra känslor i spel, men det kan vara så pass drastiskt att det kan förändra våra liv - för alltid.

När domaren blåser i sin visselpipa kastas kulan ut på roulettebordet. Kulan rullar, rullar och rullar ända tills den stannar. Medan den kulan rullar lever vi i en ovisshet som endast kan identifieras som rädsla och ångest. Vi vet vad vi vill ska hända, men vi vet inte vad som kommer att hända. I slutändan sätts alla våra känslor i spel när vi tittar på vårt favoritlag. Vi känner rädsla för en förlust, vi blir deprimerade vid ett insläppt mål, vi blir nervösa om vi inte har matchen där vi vill ha den och vi blir glada som bara den när vi gör mål och vinner. Det spelar ingen roll om vi möter Bolton i en ligamatch på Emirates eller Real Madrid på Santiago Bernabeu i en CL-semifinal. Vi finns alltid där, oavsett om vi befinner oss på arenan eller hemma i Sverige.

När folk frågar mig varför jag tycker fotboll är intressant brukar jag låta bli att svara. Jag vet att det aldrig kommer att gå berätta för dem hur mycket man kan älska ett lag. Hur mycket man kan gråta vid en förlust. Hur mycket man kan skrika av glädje vid en vinst. Då skulle de bara se på mig som en idiot. Men jag bryr mig inte, för jag vet att ni, alla ni, förstår mig lika bra som jag förstår er tillbaka.

Vi förstår att fotboll är lika vackert som en målning är för en konstnär. Att det är
lika vackert som ett avklarat pianostycke är för en pianist. Att det är
lika vackert som en solnedgång i ett land långt bortom fjärran.

Vi alla kommer ihåg den första matchen vi någonsin såg med Arsenal. Vi alla kommer ihåg den första gången vårt hjärta började bulta så fort att man undrade vad som hände inombords. Varenda missad chans var som en kniv i hjärtat.  Varenda mål kändes som en drog man ville fortsätta ta i evigheter. Varenda vinst kändes som julafton. Det är någonstans där det började för oss alla. Vi slöt ett äktenskap med ett fotbollslag - och oavsett hur löjligt det än låter vet vi alla hur sant det är.

Sedan dess har vi skrattat tillsammans. Vi har jublat tillsammans. Vi har gråtit tillsammans. Vi har grälat. Vi har älskat. Vi har varit beundrade. Vi har varit lyckliga. Vi har varit arga. Vi har varit splittrade. Vi har återförenats. Men i slutändan har vi ändå älskat varandra varenda dag, varenda minut – varenda sekund. Arsenal är vår tillflyktsort, vår passion, vår kärlek.

Jag minns fortfarande eftermiddagen i Cardiff för fem år sedan, vår senaste titel. Vieira satte den avgörande straffen och alla spelare och supportrar firade som aldrig förr. Om vi bara vetat vad som skulle hända de efterföljande åren hade vi nog firat lite extra, bara för sakens skull. Fem år senare hoppas jag som aldrig förr. På nya tider, nya mål och nya titlar.

En dag, så kanske vi alla får återuppleva den där soliga eftermiddagen igen. En dag kanske alla i familjen kan återuppleva glädjen, segerskriken och sången. För en dag vet jag att allt det här kommer att ske. För en dag kommer vi befinna oss där igen, en solig eftermiddag på en arena i England, hejandes på laget som förfört våra hjärtan i åratal. För en dag, för en dag.

It's a feeling that can't be explained, but we spend our lives to explain it. It's our religion. We do not apologize for it, we do not deny it. They're our team, our family and our life.

God eftermiddag! Snart är det här förbannade landslagsuppehållet över och då kan man äntligen se vårt kära Arsenal spela igen. Det här uppehållet har precis som vanligt haft negativa efterföljder och jag tog egentligen upp nästan allting som var värt att nämna i gårdagens inlägg. Idag har det inte hänt så pass mycket, utan det mesta handlar om små smånyheter. Hur som helst skall Mr. Arsenalblogg se till att ta upp exakt allting som är värt att ta upp. Häng med!

Igår rapporterades det om att Theo Walcott bara blir borta två veckor, men nu rapporteras det istället att den unge Theo blir borta upp till sex veckor. Det har dock fortfarande inte kommit ut en officiell skaderapport från Arsenal, så jag tänker vänta innan jag kommenterar hans skada. Fram tills dess måste vi nöja oss med att han blir borta på "obestämd tid".

Igår och idag har det även rapporterats om att Rosicky dragit på sig en småskada (sträckt någon muskel) i senaste landskampen för sitt Tjeckien.

På lördag väntar Bolton och Denilson upplyser alla om att man inte bör underskatta Bolton:

When you play Bolton you can’t think that it is an easy game. You have to think it is a good game, a brilliant game and you have to win, the same as if you play Chelsea or Manchester United. You have to focus for every game.We have a good opportunity to win, you always do when you play at home.

Bolton har visat sig vara problematiska för oss de föregående säsongerna, men Arsenal har alltid lyckat kämpa till sig en vinst. En av mina favoritmatcher all-time var mot just Bolton. Det var 2007/2008 då vi mötte dem på Rebook Stadium. Diaby blev utvisad innan första halvleken hade tagit slut och Bolton såg under tiden till att skaffa sig en 2-0-ledning. Att Arsenal skulle vända och vinna med 3-2 när man dessutom hade en man mindre på plan var någonting som ingen trodde skulle hända, men jodå, det hände - och det var fantastiskt.

En dyngblöt Cesc Fabregas tackar högre makter i matchen mot Bolton för två år sedan. Foto: Bildbyrån.

Om ni vill se vändningen och matchens höjdpunkter kan ni checka in den här videon. Jag kan inte ens beskriva vilken gåshud jag får vid 10:00 när Fabregas sätter avgörandet och skriker ut sin glädje i ösregnet. Detta samtidigt som kommentatorn får spel. Otroligt, otroligt.

När vi mötte Bolton förra säsongen - hemma på Emirates Stadium - höll det på att bli minst lika problematiskt. Bolton kämpade till sig en 2-0-ledning, men Arsenal vände och vann med 4-2. Den vinsten tog oss även till toppen av tabellen och jag minns fortfarande hur alla i publiken sjöng "We are top of the league, said we are top of the league!".

Hur som helst kommer det bli ett intressant möte. Jag kommer även skriva både inför-rapport och matchrapport, så ni har mycket att se fram emot i helg!

Lukasz Fabianski har pratat ut om sina chanser i Arsenal och berättar vilken känsla han har inför varje match:

My [target] is to challenge for a place in the first team. That is my aim and I am going to do everything to take my chances and be the number one keeper. I will hopefully get a chance to do that in the Carling Cup game against Tottenham which is the earliest game for me to play in, where I want to show my best, show the boss that I'm able to play as the first goalkeeper.

Every game excites me, I always treat every game in the same way so there's really no big difference although I understand it is a massive game for the supporters.

Det är i princip samma uttalande jag hade med i gårdagens inlägg, men här lägger han till hur fantastiskt det är att spela för Arsenal. Fabianski kommer att få sina chanser den här säsonger och då gäller det för honom att ta dem. Om han misslyckas i år igen talar mycket för att han blir utlånad, eller i värsta fall såld.

Igår skrev jag hur pass bra Diaby varit för sitt Frankrike den senaste veckan. Han har dominerat mittfältet totalt både mot Vitryssland och Bosnien. Han har hyllats i fransk media och de flesta arsenalsupportrarna har även de sagt att han spelat väldigt bra. Om ni vill se hans insats mot Bosnien kan ni ta en titt på den här videon. Vad säger ni?

Diaby gör just nu succé i det franska landslaget. Foto: Bildbyrån.

Igår debuterade Sebastién Squillaci a.k.a. Squirtle för Arsenal när han spelade hela matchen för Arsenals reservlag när de mötte Blackburn på Underhill Stadium. Nu sägs det att han kommer att ta mittbacksplatsen bredvid Vermaelen på lördag, men det återstår att se. Han har i alla fall pratat om sin debut i Arsenal-tröjan med Arsenal TV Online.

Arsène Wenger har ofta varit kritisk mot totalt onödiga landskamper under säsongens gång. Nu öppnar Karl-Heinze Rummenigge - som är ordförande i någonting som heter European Clubs Association - för att öppna diskussionen med FIFA:

We will intervene more and more in the international match calendar. Some countries are already playing their third series of internationals since the World Cup. We need deep discussions to find a solution.

Federations like Fifa need to recognise that the players are our employees and we have to be involved in these kind of discussions. The August friendly date was a nonsense. We have to make Fifa understand that certain things don’t make sense.

We have to discuss this with Mr Blatter (UEFA boss) and his colleagues in order to do something for the good of football. It is very dangerous to come back from a long tournament with only three weeks of holidays and then play a friendly for the national team. That is the kind of date that has to be given up.

Och jag kan ingenting annat än hålla med! Totalt onödiga landskamper är ... totalt onödiga. Att "spela ihop laget" och att se varje match som en träning är ingenting annat än bullshit. Man spelar inte ihop ett helt lag tack vare en match varannan månad. Det måste man acceptera.

VM-kval och EM-kval skall naturligtvis finnas, men totalt onödiga landskamper medför onödiga risker för de klubbar spelarna spelar i. De klubbar som trots allt betalar ut spelarnas löner. Arsenal har erfarit det här tusen gånger om och det gör mig lika frustrerad varenda gång. Sedan är jag emot att låta klubbarna bestämma över spelarna totalt. Spelare skall få representera sitt landslag när, hur och var de vill, men se till att använda dem i enbart matcher som betyder någonting.

Angående fotboll globalt funderar Sepp Blatter (FIFA-presidenten) på att införa straffar direkt efter att nittio minuter spelats i slutspelet i t.ex. ett EM- eller VM-slutspel. Problemet med det är att många lag skulle backa hem redan i andra halvlek. I sådana fall är det bättre att återinföra Golden Goal, som ger extra spänning och skapar rysare som man nästan aldrig glömmer.

Andrey Arshavin har svarat på fler frågor på sin personliga hemsida. Alla frågor och svar hittar ni här. Min favorit? Hello there! , what would you say your political views are? AA: Globally speaking I’m for world peace. Keep it easy!

Arshavin bjuder på sig själv - precis som vanligt. Foto: Bildbyrån.

Den f.d. tuffingen till Arsenal-spelare Peter Storey erkänner nu att han aldrig varit en ängel. Om ni vill läsa mer om det kan ni klicka in er här.

Idag finner vi även att Wenger skall vara efter Romelu Lukaku som klassas som "den nye Drogba". Dessutom ryktas det om att vi skall vara efter hans 17-årige bror Jordan Lukaku som spelar vänsterback i Anderlecht. Hur sannolikt allt detta låter tänker jag er låta bestämma.

Detta var dock allt för idag! Vi hörs imorgon, tack och hej!